Vad krävs för att vi ska klara 1,5 gradersmålet för att undvika de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna?
Att klara 1,5 gradersmålet är minst sagt utmanande, men fullt möjligt om vi gör saker lite annorlunda än idag. Rent konkret betyder det att var och en av oss kommer att ha en koldioxidbudget på max 5 ton (exklusive offentlig konsumtion) att röra oss med under år 2020 enligt beräkningar vi har gjort utifrån ett par olika studier. I dagsläget har snittsvensken ett klimatavtryck på närmare 9 ton växthusgaser, exklusive offentlig konsumtion.
Vad kan jag göra med en koldioxidbudget på 5 ton?
Här är en grov uppskattning över hur stora utsläpp olika aktiviteter har för att skapa en förståelse för vad som kan klämmas in i 5 ton under ett år.
- 1000 mils bilkörning med bensin motsvarar cirka 1 ton per bil
- Äta vegansk mat, ej processad, cirka 0,5 ton och uppåt
- Äta en kost bestående av mycket rött kött och mejeriprodukter 2,5 ton
- Lägenhet – el, uppvärmning och varmvatten 1,5 ton per lägenhet
- Villa – el, uppvärmning och varmvatten 2,7 ton per villa
- 5 timmars flygresa motsvarar 1 ton inklusive höghöjdsutsläpp, d v s en flygresa tur och retur New York har ett klimatavtryck på cirka 3 ton. En flygresa till Mexiko motsvarar cirka 5,5 ton.
Om jag klimatkompenserar för mina utsläpp – får jag släppa ut mer än 5 ton då?
Nej, tyvärr. Så enkelt är det inte. Vi har under många års tid släppt ut enorma mängder växthusgaser. Det är minst sagt bråttom nu och vi behöver göra allt vi kan om vi ska ha en chans att klara 1,5 graders målet. Drömscenariot är om vi både kan minska våra utsläpp till 5 ton redan år 2020 samt klimatkompensera för de utsläpp vi i dagsläget inte har möjlighet att minska.
Så här kom vi fram till siffran “max 5”
Enligt studien 1.5 degree lifestyles (2018) behöver vi globalt vara nere på en utsläppsnivå på 2,5 ton år 2030, 1,4 ton år 2040 och 0,7 ton år 2050 per person och år för att klara det avgörande 1,5 gradersmålet.
För att få fram en aktuell siffra för 2020 har vi använt oss av Carbon Law, ett resultat av studien A roadmap for rapid decarbonization (2017), som är framtagen av en forskningsgrupp ledd av Johan Rockström. Enligt Carbon Law behöver vi halvera våra utsläpp varje decennium för att ha 75 procents chans att hålla oss under 2 grader.
Vi har tagit siffran 2,5 ton för år 2030 enligt rapporten 1.5 degree lifestyles och dubblerat den enligt Carbon Law och därigenom kommit fram till siffran på 5 ton för år 2020. Siffran exkluderar offentligt konsumtion, men tar inte hänsyn till rättviseaspekten – att fattigare länder ska få längre tid på sig att ställa om som är fastställt enligt Parisavtalet. Det bästa är alltså om vi kan hålla oss under 5 ton för att ge fattiga människor en chans till ett bättre liv – därav ordet “max”.
Målsiffrorna från rapporten 1.5 degree lifestyles förutsätter inte tekniker för negativa utsläpp. Beräkningarna för Carbon Law förutsätter negativa utsläpp för att klara målet på väl under 2 graders uppvärmning.
Målsättningen på max 5 ton stämmer även överens med WWFs mål om 7 ton CO2e (5 ton exklusive offentlig konsumtion) per person för år 2020.
Källor
https://www.aalto.fi/department-of-design/15-degrees-lifestyles
https://www.stockholmresilience.org/research/research-news/2017-03-23-curbing-emissions-with-a-new-carbon-law.html
https://www.klimatkalkylatorn.se/downloads/Metoddokument.pdf
I er max 5 beräkning står 2,7 ton co2-utsläpp/villa Likaså lägenhet 1,5 ton/lgh
är det oavsett av hur villan är uppvärmd och med vilken el villan har?
Vi har exempelvis en villa uppvärmd med bergvärme och elförsörjningen kommer från ett andelsägt vindkraftverk. Lägenheten är 32m2 uppvärmd med fjärrvärme och andelsägda vindkraftverket.
om möjligt lägg gärna in beräkningar av konsumtion såsom 1 mobiltelefon, 1 tv/kylskåp, 1 par jeans, 1 t-shirt, så att vi även förstår att det också släpper ut.
Hej!
Tack för din kommentar!
Beräkningarna på villa och lägenhet är snittsiffror, så det kan variera stort. Ledsen att det inte var tydligt. Bergvärme, vind och sol är sådant som minskar avtrycket. Klimatavtrycket från fjärrvärme kan variera avtrycket mycket beroende på vilken leverantör av fjärrvärme man har (det finns ju fortfarande koleldad fjärrvärme i Sverige!).
Bra förslag, vi borde absolut lägga in annat också, en tumregel man kan ha där är att elektronik ofta har 100x högre avtryck än t.ex. kläder.
Vad menas med att siffran är exklusive offentlig konsumtion?
Hej!
Bra frågor. Offentlig konsumtion är exempelvis bygge av infrastruktur – motorvägar, järnvägar, sjukhus och skolor etc. Det är utsläpp som jag som individ inte direkt kan påverka i dagsläget. Utsläpp från offentlig konsumtion är som störst i Stockholm om jag minns rätt. Offentlig konsumtion står för cirka 2 ton/person i Sverige.
Det finns fler faktorer än resor, mat och boende som påverkar. Man pratar ofta om de 5 b:na – biffen (mat), bilen (transporten), bostaden, börsen (investeringar) och butiken. Vi har inte tagit med de två sistnämnda – investeringar och shopping. Investeringar kan ha ett högt avtryck beroende på vilken typ av verksamhet det sker i så det är svårt att sätta en siffra på. Storleken på utsläppen från shopping beror också på. I många fall har en produkt kanske inte jättehögt klimatavtryck, men kan ha ett stort ekologiskt avtryck (kräva mycket vatten samt råvaror vid produktion) En mobiltelefon eller klädesplagg ligger oftast under 100 kg, medan en dator kan hamna på 350 kg, i värsta fall över 1 ton. Vi har valt att ta med utsläpp från “vardagsaktiviteter” för att ge en idé vad som kan täckas in i 5 ton – köksrenoveringar samt datorköp sker mer sällan hoppas vi.
Är det bara resor, boende och mat som ingår i budgeten? Har vi inte ett visst avtryck bara av att leva?
Vissa av de angivna värdena gäller alltid per person medan t ex värdena för bilkörning gäller per bil och alltså åtminstone bör delas med genomsnittligt antal åkande i bilen. Detta borde göras tydligare i er artikel.
Hej Carl-Olof!
Det har du rätt i att det borde framgå. Fixar det! Tack.
Hej!
Alltid undrat hur flygresornas utsläppssiffror räknas. Är det ett helt flygplan eller är det per person i flyget?
Tack för bra jobb!
/Josefin
Hej Josefin!
Siffrorna vi räknar på ovan – där 5 timmars flygresa motsvarar 1 ton inklusive höghöjdsutsläpp – är per person i flyget tyvärr.
/Kalle