Tove Westling lämnade modebranschen för att bekämpa klimatförändringarna.
Vår medarbetare Tove Westling drev en framgångsrik PR-byrå inom mode i London. Idag jobbar hon med marknadsföring och kommunikation hos oss på GoClimate. Här delar hon sina tankar om beslutet att göra en så kallad ”climate quit”.
När och varför bestämde du dig för att ”climate quit” (byta jobb för klimatet)?
”Jag fattade beslutet 2016, men jag tog inte steget fullt ut förrän 2020. Jag arbetade redan inom hållbart mode men insåg att det inte var tillräckligt. Jag ville göra ännu mer för att skapa en bättre värld än vad som var möjligt att göra inom modebranschen på den tiden.”
Beskriv ett specifikt ögonblick när du insåg att du behövde göra något annat med ditt liv.
”Min övergång till en mer hållbar livsstil tog fart efter att jag fick min son 2016. Jag kände starkt att jag ville skapa en bättre värld för honom och framtida generationer. I takt med att jag gjorde livsstilsförändringar—vissa av dem extremt utmanande—kändes det inte rätt att fortsätta jobba i modebranshen. Samtidigt som jag kämpade för att minska min egen konsumtion, gick mitt jobb ut på att uppmuntra så många som möjligt att köpa mer kläder från mina kunder. Den dissonansen ville jag inte längre leva med.”
Vad gör du nu?
”Sedan 2020 arbetar jag med marknadsföring och kommunikation på GoClimate.”
Hur känns det nu efter att du bytt bana?
”Jag känner mig lätt. Fri. Dissonansen är borta, och jag känner mig hemma bland människor som delar mina värderingar. Det känns bra att veta att min arbetstid används för att försöka skapa en bättre värld, tillsammans med människor som inte ser mig som extrem för att jag vill välja tåget framför flyget eller för att jag äter växtbaserat.”
Vilka råd har du till andra som vill göra samma sak?
”Ta din tid—stressa inte. Att byta karriär är ett stort steg, och vissa steg kan kännas tuffa att ta i början. Du kanske till och med tappar kontakten med människor som identifierade sig mer med den du brukade vara. Så ge dig själv utrymme att sitta ner och fundera över vad du verkligen vill och låta det sjunka in ordentligt. När du är mer djupt rotad i ditt beslut är det lättare att ta språnget, och du kommer vara redo att hantera de utmaningar som dyker upp.”
Tillsammansodlingen i Duved inspirerar till nya smaksensationer och för grannarna närmare varandra.
Ett gäng grannar i jämtländska byn Duved startade förra året en gemensam odling. Efter en lyckad första säsong där deltagarna inspirerat varandra till nya matupplevelser planerar de för att odla ännu mer ätbart till våren. ”Det är så otroligt stimulerande att se det växa”, säger Marie Lithén, en av medodlarna.
Det hela började med ett löfte om att starta upp kolonilotter i Duved, ett projekt som tyvärr rann ut i sanden. Då bestämde sig ett gäng bybor att istället gå samman och skapa en gemensam odling.
“Från ingenting till något fantastiskt”
Marie Lithén, som odlat hela livet och arbetar som köksansvarig på Åredalens folkhögskola, tvekade inte en sekund när hon fick frågan om att vara med i projektet.
”På senare år har jag drivits av en önskan om att odla min egen mat. Jag lever ju på grönsaker i huvudsak. Och för att det är en smaknjutning med nyskördat! Det är också så otroligt stimulerande att se det växa. Från ingenting till något fantastiskt. Det föds så mycket stolhet och glädje ur det,” säger Marie.
Marie Lithén, en av medodlarna i byn.
Odlingen expanderar under våren
Just nu är de 13 stycken som tillsammans tar hand om den 600 kvadratmeter stora odlingen, och de blir fler och fler. Marken de började odla på hade odlats på tidigare, vilket var en stor fördel vid starten. Under 2024 odlade de på ungefär hälften av ytan, så det finns utrymme att drömma menar Marie, som ser framför sig ännu mer grönsaker, bär, sittplatser och blommor.
Vad odlade ni för något under första året?
”Eftersom starten blev lite sent på säsongen så blev det mest sådant vi redan hade i frölådor eller förodlat på balkongen. Rädisor, morötter, rödbetor, sallad, dill, persilja, sommarblommor, eterneller. Vi fick också mycket plantor av vänliga människor, grönkål, svartkål och jordgubbar, bland annat.”
”Till kommande säsong har vi lyckats planerna lite mer och bestämt oss för att i första hand odla sådant vi verkligen äter. För på ett väldigt enkelt sätt blir det oerhört stora skördar. Då är det bra om alla gillar och äter det. Även om det är bra att vidga sina vyer också.”
Skördarna blir stora, därför är det bra att odla sådant som medodlarna faktiskt äter, blandat med vackra blommor.
Vad har ni sett för positiva effekter förutom att ha tillgång till närodlade grödor?
”Det blir så otroligt många effekter! Som alla samtal där över odlingsraderna. Alla erfarenhetsutbyten. Och att man kommer ut i alla väder och upptäcker att det är mysigt även i lätt regn. Allt går också så otroligt mycket lättare och fortare när man är fler. Vi skapade till exempel ett helt jordgubbsland på några timmar. Den tillfredsställelsen är fantastisk. Flera har också upptäckt nya grönsaker att äta.”
”Recepten har flödat och det är helt fantastiskt. Att byta recept och hitta nya sätt att ta hand om skörden är trevliga stunder.”
Hur gör man för att själv komma igång med en odling tillsammans med andra?
”Prata med folk i din omgivning. Finns alldeles säkert fler som drömmer om att odla. Gå ihop. Inspirera andra. Visa på goda exempel. Och det går utmärkt att odla på balkongen och i fönstret medan man jobbar fram en odling av större mått. Jag odlar jordgubbar, krukhallon, kryddor, svamp och sallad, tillsammans med blommor på min balkong.”
”Just nu snackas det mycket om att i kristider borde fler odla. Så ut och odla! Det är ju också så klimatsmart och ger så mycket mer näring än vad grönsaker i affären har. Odla är livet!”
Vi pratade med Gurgîn Bakircioglu – aktivist och influencer – om beslutet att göra en ”climate quit”, lämna sitt jobb och ägna sitt liv åt att göra världen bättre.
När och varför bestämde du dig för att göra en ”climate quit”?
Jag bestämde mig för att göra en “climate quit” redan 2016. Även om min väg framåt inte var helt tydlig då, visste jag att jag ville göra något större med mitt liv än att bara jobba som radiopratare på Sveriges Radio. Jag drogs snabbt till klimatfrågan när jag undersökte vilka som var vår tids största utmaningar och letade efter ett meningsfullt sammanhang bortom karriärhetsen.
Kan du beskriva ett specifikt ögonblick när du insåg att du behövde göra en förändring i ditt liv?
Det slog mig när jag låg på en madrass i ett tomt rum och försökte läsa Paulo Coelhos Alkemisten. För alla lär sig något av Alkemisten. Förutom jag. Jag var inte mottaglig för något annat än dåliga tankar. Den där ostadiga skrivbordslampan jag hade levde ett eget liv. Varje gång jag ställde den till rätta tog det ungefär 30 sekunder innan jag behövde fixa till den igen.
Det kändes som att det höll på i evigheter, det var som att lampan gnagde tyst på mig, precis som alla mina andra problem. Till slut bröt jag ihop. Lampan fick mig att tappa det. Jag grät som ett barn.
Du vet, ett sånt där ögonblick där du plötsligt ser hela bilden? Jag var 31 år, sov på en madrass i min brors rum, och den enda som ville dela det utrymmet med mig var depressionens moder. Rummet hade ingen möbler; det var ren nydumpad kille-feng shui.
Jag älskade mitt jobb, men jag hatade arbetsplatsen och tvånget att vara där.
Jag visste inte vad jag höll på med eller vad jag ville ha ut av livet. Jag var George Costanza. Jag sålde eller skänkte bort allt jag ägde, innan jag visste vad minimalism var. Jag köpte en husbil utan någon aning om vad det innebar att leva platsoberoende. Jag sa upp mig från jobbet utan att förstå hur lite jag faktiskt kunde leva på.
Till slut kunde jag inte leva med mitt dåliga samvete längre, så jag blev vegan. Genom det upptäckte jag klimatfrågan och dess koppling till rättvisa. Det var det bästa beslutet i mitt liv: att bryta mig fri från arbetsgivarnas grepp, undvika ändlösa pendlingar och istället gå ihop med andra människor för att fokusera på meningsfull förändring. Istället för att jaga nästa lägenhet, nästa soffa eller ännu en tom weekendresa.
Hur känns det nu när du har ändrat riktning i livet?
Det känns otroligt meningsfullt, särskilt nu när allt verkar gå i fel riktning. Som aktivist vet jag att oavsett vad som händer politiskt kommer jag, när jag ligger på min dödsbädd, att kunna le och säga: “Jag gav dem en rejäl match.”
Jag har byggt mitt liv kring att göra det svårare för dem att tjäna pengar och att motverka deras skadliga policyer.
Vilket råd har du till andra som vill göra en “climate quit”?
Jag har en tendens att vara radikal när jag inser att något måste förändras – jag gör allt på en gång, rycker av plåstret direkt. Men jag förstår att de flesta människor behöver små öppningar, gradvisa steg och uppmuntran.
När jag hittar något jag är övertygad om är rätt för människor, djur och natur, och det stämmer överens med forskningen, ägnar jag månader åt att lära mig allt om det.
Mitt råd? Ta det steg för steg, men när du känner dig redo, gå in helhjärtat och bygg ditt liv kring förändringen.
Carl Bärstad sa upp sig från sitt jobb och startade en kampanj för att få svenska pensionspengar bort från fossilindustrin.
Vi har pratat med Carl Bärstad, initiativtagare till det kreativa klimatkollektivet Fund Your Mother, om varför han bestämde sig för att sluta sitt jobb och lägga all sin tid och energi på att bekämpa klimatkrisen.
När och varför bestämde du dig för att ”climate quit” (säga upp dig för klimatet)?
Jag sa upp mig i februari 2024. Det var inte så att min tidigare arbetsgivare var dålig på något sätt. Snarare tvärtom. Jag arbetade med att samla in pengar till ett fritidsprogram för ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden, för att ge dem digitala färdigheter som programmering och inspirera dem att ta kontroll över sin framtid.
Det var just den sista delen som störde mig. Ta kontroll över vilken framtid? Finns det ens en framtid för dem? Under hela mitt yrkesliv har jag försökt ge barn och unga möjligheten att vara kreativa med teknik, så att de är rustade för en osäker framtid.
Men i takt med att planeten brinner har det blivit allt svårare för mig att jobba med något så långsiktigt som utbildning. Det finns helt enkelt för många akuta klimatfrågor som måste lösas för att barnen ens ska ha en framtid – inklusive mina egna barn. Dessutom, hur kan jag inspirera barn och unga om jag själv känner mig alltmer maktlös och desperat?
Det är som att försöka hålla en rolig och inspirerande kodningslektion medan huset brinner, och min inre kompass skriker åt mig att ringa brandkåren och evakuera byggnaden.
Så det var i princip vad jag gjorde, på mitt eget sätt. Jag tog tillvara på det jag vet att jag är bra på och använde den privilegierade position jag har i samhället.
Kan du beskriva ett specifikt ögonblick när du insåg att du ville göra något annat med ditt liv?
I början av 2024 var jag med min partner och våra barn i Järvsö när jag tittade på nyheterna och fick veta att 5,5 miljoner svenskar (inklusive jag själv vid den tiden) omedvetet äger aktier i det saudiska oljebolaget Aramco via Sveriges största pensionsfond AP7.
Detta var extremt provocerande och fick mig att omedelbart byta till en mer hållbar fond som jag redan hade valt för min tjänstepension.
Jag blev också ganska förvånad över hur enkelt det faktiskt var att byta fonder, och att processen att flytta pengarna bara tog några minuter om man visste vilka fonder man skulle byta till. Jag kunde helt enkelt inte förstå varför 5,5 miljoner svenskar fortfarande har sina pengar i en fond som investerar 45 miljarder kronor i fossilindustrin.
För den som också vill flytta sina pengar finns en steg för steg-guide här: fundyourmother.org/guide.
Vad gör du nu?
Inspirerad av den brittiska kampanjen Make My Money Matter och deras briljanta kampanj med Olivia Colman (som spelar oljemagnaten Oblivia Coalmine) insåg jag att förutsättningarna fanns här i Sverige för att göra något liknande – en kampanj riktad mot AP7.
Så jag sa upp mig från mitt jobb, levde på mina besparingar resten av året och la all min tid på att utveckla, finansiera och lansera en sådan kampanj. Tack vare modiga företag som GoClimate, som trodde på mig och valde att sponsra produktionen av kampanjen, är visionen nu verklighet på www.fundyourmother.org.
Hur känns det nu när du bytt bana?
Ärligt talat kan jag inte föreställa mig att någonsin gå tillbaka till ett jobb där jag inte kan lägga all min tid och energi på klimatfrågan – det handlar verkligen om överlevnad för mig nu, både mentalt (engagemang som ett motgift mot depression) och fysiskt (att ha en beboelig planet).
Så svaret på frågan är att det känns fantastiskt och att jag är precis där jag vill vara.
Vad är ditt tips för den som vill göra något liknande?
Gör en inventering av ditt liv. Vad är egentligen meningsfullt? Vilken typ av relation vill du ha med dina barn (om du har barn)? Vad vill du kunna säga till dem när de frågar vad du gjorde för att förhindra eller mildra klimatkrisen under den här kritiska tiden?
Tänk sedan på vad du är riktigt bra på och verkligen tycker om att göra. Kan något av det användas i klimatfrågan på något sätt?
Vi är inte alla så privilegierade att vi bara kan säga upp oss över en natt. Men kanske kan vi be vår arbetsgivare att jobba fyra dagar i veckan och använda den extra dagen till något klimatrelaterat? Eller om du verkligen har det ekonomiska skyddsnätet och en idé du tror på, säger jag: kör! Vad är det värsta som kan hända?
Vi tipsar om några bra konversationsstartare när du vill prata klimat med en vän.
Att prata om klimatförändringar kan kännas både viktigt och utmanande. Hur lyfter man ett så stort ämne utan att det blir tungt eller leder till konflikt? Att våga ta klimatsnacket med sina vänner är ett viktigt steg mot förändring – små samtal kan inspirera till stora handlingar.
Tre tips för att starta samtalet om klimatet
Be om råd. Om du står inför ett val eller funderar på att avstå något, dela din oro för vad konsumtionen kan leda till och fråga din vän om deras syn. Ett enkelt sätt att inleda är: ”Om du var jag, hur skulle du göra?” Det öppnar för en ärlig och reflekterande dialog.
Dela dina egna beslut. Berätta att du funderar på att minska eller sluta med ett visst beteende, som att äta mindre kött eller flyga. Var också öppen med hur svårt det känns och hur du sörjer det du kanske måste ge upp. När din vän försöker trösta dig och säger att du inte behöver göra förändringen, stå fast vid ditt beslut. Att dela känslan av förlust kan stärka både din och andras omställning.
Utforska uppoffringar. Fråga din vän vad de skulle kunna tänka sig att avstå från om det exempelvis var krig eller en naturkatastrof. Använd sedan den tanken för att knyta an till klimathotet och diskutera hur vi kan agera tillsammans.
Dessa tre är några av våra favorittips från den tio punkter långa listan i boken Ursäkta mig! av Nina Wormbs och Maria Wolrath Söderberg– enkla sätt att starta viktiga samtal och inspirera till förändring.
Är det verkligen mitt ansvar?
Debatten om individens ansvar i klimatfrågan handlar ofta om ifall det är rättvist att lägga ansvaret på privatpersoner när problemen egentligen kräver systemförändringar. Samtidigt visar forskning att vi inte kan vänta på att politiker och företag ska lösa allt. Många av de stora utsläppen påverkas indirekt av våra val, och när vi agerar – både genom att ändra vår livsstil och genom att påverka andra – skapas en viktig grund för större förändringar. Att leva mer hållbart är inte bara en fråga om att minska egna utsläpp utan också om att sätta press på systemet.
Forskningen pekar på att omställning sker i mellanrummet mellan individ och system. När vi som individer tar ansvar, inspirerar andra och ställer krav på beslutsfattare, bidrar vi till en positiv spiral. Att ändra sin livsstil är ett sätt att visa att det går att göra skillnad, och det stärker också trovärdigheten i att kräva större åtgärder från företag och politiker. Precis som i andra frågor, som att bära munskydd under en pandemi, spelar våra handlingar roll – både för att påverka andra och för att förändra normen i samhället.
”Forskningen pekar på att omställning sker i mellanrummet mellan individ och system.”
Jämförelser
Att jämföra sig med andra är ett vanligt sätt att ursäkta sina utsläpp. Det är en mänsklig tendens att se sig själv i relation till andra, och det kan kännas bekvämt att hitta någon som är ”värre” – till exempel en annan nation eller en tidigare version av sig själv. Men dessa jämförelser håller sällan för granskning.
En genomsnittlig svensk släpper ut betydligt mer koldioxid än en genomsnittlig kines eller indier, även om deras länder har större totala utsläpp på grund av befolkningens storlek. Sverige, som nation och genom våra individuella utsläpp, tillhör faktiskt de största utsläpparna i världen. Detta beror på vår höga levnadsstandard och köpkraft – faktorer som är kopplade till välstånd men också till ett stort klimatansvar.
Det är lätt att känna sig liten och oviktig i det stora globala perspektivet, men det är ett misstag att reducera sitt eget inflytande. Tillsammans bildar vi grupper och rörelser som driver förändring. Att ändra sitt beteende handlar inte bara om att minska utsläpp utan också om att leva med självrespekt och integritet. Många som tagit steget ser sig som ansvarstagande medborgare som vill göra rätt, både för planeten och för kommande generationer. När vi agerar och tar ansvar stärker vi också vår trovärdighet i internationella sammanhang – vi kan inte kräva att andra länder ska agera om vi inte gör det själva.
”En genomsnittlig svensk släpper ut betydligt mer koldioxid än en genomsnittlig kines eller indier, även om deras länder har större totala utsläpp på grund av befolkningens storlek.”
Praktiska hinder
Vi använder ofta praktiska hinder som ursäkter för att undvika hållbara val, exempelvis tidsbrist, långa avstånd eller svårigheter att hitta alternativa transportmedel. Många känner sig fast i omständigheter där de inte har tid att välja tåget framför flyget eller där bilen känns enklare än kollektivtrafik. Dessa hinder framställs ofta som oundvikliga, vilket gör att vi ser oss själva som offer snarare än ansvariga i klimatfrågan.
Ekonomiska argument försvarar också ohållbara val. Hållbara produkter som ekologiska varor och elbilar upplevs som dyra, och ett samhällssystem som inte gynnar klimatsmarta val förstärker bilden av hållbarhet som en lyx. Exempelvis är flyget billigare än tåget och ofta skattebefriat, vilket skapar skev konkurrens och gör att hållbara val uppfattas som ekonomiskt oåtkomliga för många.
Att välja det praktiska framför det bekväma kan vara något vi gör tillsammans för att skapa förändring, särskilt när det handlar om klimatvänliga val som att resa med tåg i Europa – även om det kan vara krångligare att boka och ta längre tid. Genom att göra sådana val hjälper vi till att skapa en efterfrågan som driver fram bättre lösningar, något som redan börjar hända med tågresor. Det kan dessutom kännas tillfredsställande att veta att ens val faktiskt bidrar till en större omställning.
För att det praktiska ska kännas som en bra anledning att förändra krävs det att vi är överens om att vinsten för klimatet väger tyngre. Samtidigt formar våra handlingar normer för vad som är okej, ofta genom små saker som att nicka instämmande eller gilla något på sociala medier. Men att ställa om är sällan något man gör helt ensam – vi påverkas av varandra. Synen på ekonomi förändras också: för den som prioriterar jordens resurser handlar ekonomi mer om att hushålla med planetens tillgångar än om att spara pengar. Hållbara alternativ kan kännas dyrare, men de icke-hållbara är ofta billigare bara för att de är subventionerade på miljöns bekostnad. Samtidigt finns det många som inte har råd med de hållbara valen, men för de flesta av oss är det vi som kan välja bort som måste ta ansvar.
”Att ändra vanor är svårt – det kan vara jobbigt och kräva uppoffringar – men med stöd från andra blir det ofta både lättare och mer meningsfullt.”
Hermes Group, med över 16 års erfarenhet inom eventbranchen, har alltid strävat efter att inte bara skapa framgångsrika event, utan också att ha en positiv inverkan på människor och miljö. Företaget grundades med en vision om att entreprenörskap innebär mer än att bara driva företag – det handlar om att göra skillnad i världen.
Hållbarhet har alltid varit en central del i Hermes Groups verksamhet. Anna Hermes, som har grundat företaget, driver idag företaget tillsammans med Vianei Hermes. Båda har en starkt anknytning till naturen; Anna från Småland och Vianei från landsbygden i Brasilien. Deras gemensamma intresse för att leva i harmoni med naturen och strävan efter att förbättra människors välbefinnande har format företagets hållbarhetsarbete.
”Vi insåg tidigt hur starkt ett event kan påverka både människor och planeten, både positivt och negativt,” berättar Anna.
Avgörande faktorer för hållbara events
Med tiden har Hermes Group identifierat de faktorer som är avgörande för att skapa hållbara event och företagsresor. Genom att ta välgrundade beslut redan i planeringsfasen säkerställer de att varje event har en positiv inverkan. Exempelvis väljer de destinationer som kan nås med låga eller inga utsläpp, prioriterar lokala och hållbara leverantörer, och förespråkar fysiska aktiviteter i naturen. Matvalen är också centrala, med fokus på lokalproducerade, ekologiska och säsongsbetonade råvaror.
En annan viktig del i Hermes Groups arbete är att sprida kunskap och inspirera kunder som ännu inte är engagerade i hållbarhet. Anna berättar att de alltid börjar med att öka medvetenheten om koldioxidutsläppen och föreslår alternativa sätt att resa och arrangera event.
”Vi visar skillnaden, ofta i form av uppskattningar av CO2-utsläpp. Vi kan till exempel föreslå att byta ut rött kött mot hållbarare alternativ eller att ersätta en ribbåtstur med kajakpaddling,” säger hon.
Eventbranschen står inför flera utmaningar när det gäller hållbarhet, och en av de största är bristen på kunskap. Anna menar att om företag visste mer om hållbarhet skulle det vara enklare att genomföra mer hållbara event. En annan utmaning är de traditionella sätt som många event fortfarande organiseras på, något som Hermes Group vill förändra.
”Det bästa vi vet är när hållbarhet börjar inifrån”
Ett exempel på hur Hermes Group har lyckats göra ett event mer hållbart är när de bytte ut en 4-timmars flygresa till Aten mot en 2-timmars bussresa till Dalarna. Denna förändring resulterade i en utsläppsreduktion på 75 ton CO2. Här jobbade Hermes Group hand i hand med kunden som också ville få sina medarbetare mer medvetna om hållbarhet.
Möten hölls utomhus, med skogen och sjön intill som arbetsplats. Det serverades lokalproducerad mat från gården i ett vackert växthus, med efterföljande fest på logen. Medarbetarna fick även under en timmes föreläsning lära sig om de planetära gränserna och vad som har tagit oss in i den klimatkris vi befinner oss i. Dessutom levererade eventet allt som allt ett billigare event som är ekonomiskt mer hållbart.
”Det bästa vi vet är när hållbarhet börjar inifrån. För oss är det en passion på riktigt och ger en omedelbar effekt,” avslutar Anna.
GoClimate fick i uppdrag av Åre kommun – Ååren tjïelte att beräkna byn Storliens klimatavtryck och ge förslag på åtgärder för grön omställning inom ramen för projektet Gränslös Utveckling i Storlien.
Kommuner har en avgörande roll när det kommer till att säkerställa en hållbar framtid. I samverkan med alla lokala aktörer finns både ett stort ansvar – och en fantastisk möjlighet – att driva på ett ambitiöst hållbarhetsarbete och samtidigt förbättra livet i Storlien.
En grön omställning innebär enkelt uttryckt att minska sin påverkan på miljön och klimatet. För alla som lever och verkar i Storlien innebär det att byn kan fortsätta utvecklas och växa, men samtidigt ställa om till att göra det med ett lägre klimatavtryck och på ett sätt som är bättre för planeten.
Om Storlien
När uppdraget gjordes i 2023 var 196 personer skrivna i Storlien, varav cirka 60 personer bodde där permanent. Det fanns runt 1000 fritidshus i närområdet. Där fanns två hotell, ett vandrarhem, nio restauranger och kaféer, en frisör samt en omfattande gränshandel. I den senare ingick sju butiker (SuperCandy. Superpris Tobak, Orientlivs, Apoteket, Stora Coop, Eurocash, Sportringen) belägna 1,3 km från centrum, tillsammans med en lanthandeln Storlienbua, som stängde ner under projekttiden. I Storlien fanns också två gym, ett kasino och Sveriges högst belägna tågstation, 600 meter över havet.
Storliens klimatavtryck
Byns totala klimatavtryck för transporter, energi och avfall är 2 233 ton CO2e. Alla företag och verksamheter har valt grön förnybar el och de anpassar schemaläggning efter kollektivtrafik och samåkning. Bra va!
Byns klimatavtryck motsvarar:
6700 kvm smält is på Antarktis (560 parkeringsplatser).
att hugga ner och elda upp en skog med 2233 mindre träd.
att köra 400 varv med bil runt jorden.
Klimatavtryck från transporter
Transporter inom samt till och från Storlien utgör byns största beräknade utsläppskälla (92 %). Här ingår varutransporter, individtransporter samt arbetsmaskiner som snöröjning och pistmaskiner. För att driva på den gröna omställningen behövs satsningar som främjar hållbara färdmedel och bränsleval.
Storliens totala klimatavtryck kan minska med hela 40 % genom att byta drivmedel till HVO för snöröjning, leveranser och pistmaskiner, halverad bilpendling och tack vare att dieseltåget från Trondheim snart går över på eldrift.
Om de fraktbolag som idag kör med diesel skulle gå över helt till HVO100 finns potential att få ned deras klimatavtrycket med 76 %, eller 99 % med eldrift:
Samtidigt är det viktigt att poängtera att biobränslen som HVO ska ses som ett kortsiktigt verktyg som i en övergångsfas bidrar till lägre utsläpp, men att elektrifiering av fordonsflottan är ett mer långsiktigt och hållbart alternativ.
Klimatavtrycket från energi – uppvärmning och el
Klimatavtrycket från uppvärmning och el står för 6,3 % av det totala avtrycket. Alla företag och offentliga verksamheter i Storlien rapporterar att de köper förnyelsebar el.
GoClimates medlemmar stöttar ett spisprojekt i Zambia. Spisarna bidrar både till att minska klimatutsläppen och skapa en mer hälsosam inomhusmiljö i zambiska hushåll. Förbrukningen av ved minskar med upp till 70 % med spisarna. Det leder till en rad positiva effekter, både för miljön och för människors hälsa.
Varje distribuerad spis sparar i genomsnitt 4,67 ton ved per hushåll och år. Det motsvarar en avsevärd minskning av skogsavverkning, vilket i sin tur bidrar till att bevara den biologiska mångfalden och skydda ekosystemen.
Tack vare att mindre träbränsle används bidrar detta projekt till att 549 123 färre ton CO2e har släppts ut i atmosfären under sex månader (den senaste övervakade perioden juni-december 2023). Projektet får tillgodoräkna sig utsläppsminskningar i upp till 15 år.
Det här projektet är ett utmärkt exempel på hur klimatåtgärder kan kombineras med förbättrad hälsa, ökad jämställdhet och hållbar utveckling. Genom att ta itu med flera utmaningar samtidigt skapar projektet en positiv förändring som gynnar både människor och miljö i Zambia.
Bakgrund
Familjer på landsbygden i Zambia använder traditionellt öppna spisar med tre stenar för matlagning, vilket ofta sker inomhus. Över 700 miljoner afrikaner lagar mat på det sättet. Den öppna elden bildar skadlig rök som kan leda till andningsproblem. Det är dessutom ett ineffektivt sätt att laga mat på. Veden till matlagningen samlas in från närliggande skogar, vilket är både tidskrävande och bidrar till avskogning. Och själva matlagningen tar längre tid då de traditionella spisarna inte är lika värmeeffektiva.
Dessutom orsakar röken från de traditionella spisarna 600.000 förtida dödsfall varje år i Afrika. Det är den näst största hälsorisken på kontinenten.
Röster från deltagare
Nästan 100.000 spisar har distribuerats över hela Zambia inom ramen för detta projekt. De förbättrade spisarna ersätter ineffektiva, traditionella 3-stens eldar. De flesta deltagarna samlar ved gratis, medan några få köper den. De lagar mat både inomhus och utomhus, vilket underlättas av att spisarna är bärbara. Positiva kommentarer från deltagarna är bland annat att spisarna kräver mindre ved, maten blir färdig snabbare, de är stabila och säkrare, producerar mindre rök och är användarvänliga. Några av deltagarna använder fortfarande ett alternativt matlagningssätt, oftast en 3-stens spis, som komplement, något som har beaktats vid beräkningen av utsläppsminskningarna i detta projekt. Den enda förändring som efterfrågades av några av deltagarna var att ta fram en spis som rymmer två kastruller.
Hur fungerar spisarna?
Spisarnas design optimerar förbränningskammarens form, mängden bränsle och luftflödet genom spisen. Värmeenergin maximeras genom att minska kaminens termiska massa och minimera värmeförlusten genom kaminens sidor och botten. Matlagningsytan är placerad på optimalt avstånd från elden, vilket ger ett anpassat gasflöde för effektiv värmeöverföring.
Projektet bidrar till flera globala hållbarhetsmål
God hälsa och välbefinnande (3)
99% av hushållen som deltog i projektet har rapporterat en minskning av rök och därmed förbättrad luftkvalitet inomhus. Enligt WHO drabbas kvinnor och barn mest eftersom de vanligtvis tar hand om hushållssysslor som matlagning och tillbringar mer tid exponerade för skadlig rök från spisar.
Jämställdhet (5)
Projektet bidrar till tidsbesparingar för kvinnor som inte behöver samla in lika mycket bränsle och får tillgång till en snabbare matlagningsmetod. Bland deltagarna i projektet är det främst kvinnor som samlar ved. Den genomsnittliga tidsbesparingen för vedinsamling beräknades till 3,2 timmar i veckan och tidsbesparingen för matlagning var i genomsnitt cirka 2,5(!) timmar per dag. Den tiden kan nu läggas på annat som exempelvis utbildning eller företagande.
Hållbar energi för alla (7)
Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (8)
Under 2023 var 16 personer (11 män och 5 kvinnor) anställda i VPA (Voluntary Project Activity) 1 och 3 (det aktuella projektet) i Zambia. De arbetar på kontoret och med att övervaka projektet. Eftersom all distribution av spisar är genomförd är antalet anställda lägre än under det första året.
Hållbar konsumtion och produktion (12)
Projektet bidrar till besparingar av träbränsle tack vare en högre effektivitet hos spisarna. Totalt sparar varje distribuerad kamin 4,67 ton ved per år.
Bekämpa klimatförändringarna (13)
Projektet bidrar kontinuerligt till utsläppsminskningar. Under den senaste uppföljningen (perioden juni-december 2023) har det skett en utsläppsminskning på 549 123 ton CO2e. Projektet får fortsätta tillgodoräkna sig utsläppsminskningar i upp till 15 år.
Granskning och uppföljning av projektet
För att säkerställa projektets transparens och effektivitet sker uppföljningen via Gold Standard, en oberoende certifieringsorganisation. De genomför regelbundna granskningar för att verifiera att projektet uppfyller sina mål och att de rapporterade resultaten stämmer. Dessa rapporter (monitoring reports) publiceras på Gold Standards webbplats, vilket ger full insyn i projektets framsteg och påverkan.
Fakta om projektet
Projektnamn: TASC Clean Cooking POA – VPA 3 (Zambia) Certifiering: Gold Standard Projektstart: 2021 Område: Projektet genomförs i hela Zambia och är inte begränsat till några specifika provinser. Antal distribuerade spisar: 99 785 Vedbesparing per spis och år: 4,67 ton Senaste övervakningsperiod: juni-december 2023 Krediteringsperiod: 15 år (5 år, förnybart två gånger) Finansiering: Det finns ingen statlig finansiering. Detta projekt finansieras endast av den privata sektorn.
Att hyra ofta är billigare, närmare och enklare. Hygglo erbjuder en modern och hållbar lösning för att få tillgång till de prylar du behöver utan att behöva äga dem. Plattformen hanterar betalningen tryggt och säkert, och försäkring ingår alltid när du hyr, vilket innebär att du kan fokusera på att använda prylen utan oro för eventuella skador. Utbudet är brett – från släpvagnar till partyprylar, friluftsprylar, verktyg och elektronik.
De senaste åren har marknaden för uthyrning förändrats avsevärt. Tidigare, mellan 2016 och 2018, sågs många stora retailföretag som försökte sig på uthyrning, från Clas Ohlson till Filippa K. De flesta av dessa företag har dock dragit tillbaka sina satsningar.
”Jag hoppas att detta bara är tillfälligt och att fler större aktörer försöker ge sig på mer cirkulära modeller igen,” säger Axel Hellström, Head of Growth på Hygglo.
Hyrbranschen ökar
Samtidigt har tillväxten hos specialiserade uthyrningsaktörer, såsom inom bil-, båt- och allmänna prylar likt Hygglo, ökat kraftigt.
”Gemene man hyr mer idag än 2016, men den tillväxten har främst skett genom specialiserade plattformsaktörer istället för hos de större bolagen,” förklarar Axel.
En av de största utmaningarna är att bryta konsumtionsmönstret. För många känns det enklare att köpa något, trots att hyra ofta är billigare, närmare och enklare. Hygglo menar på att det är väldigt mycket billigare per använd timma att hyra än att köpa och äga.
Många kostnader förknippat med ägande
Det finns många kostnader förknippade med ägande, både direkta som inköpskostnad och underhåll, och indirekta som förvaringsutrymme.
”Därmed blir det nästan alltid billigare att hyra, även om det är en pryl du använder flera gånger per år,” påpekar Axel Hellström.
Många inser inte heller hur sällan de faktiskt använder saker de äger. Hygglo strävar efter att göra det tydligt hur enkelt det är att hyra. Prylarna finns ofta nära till hands, och processen är smidig.
Ratius Mässbyrå är en fullserviceleverantör av mässmontrar, med expertis inom design och projektledning från idé till slutleverans. Företaget, med sina 15 medarbetare, är baserat i egna lokaler i Norrtälje och levererar både nationellt och internationellt. De hanterar även allt efterarbete, såsom rivning och lagerhållning av montermaterial, vilket möjliggör återanvändning vid nästa tillfälle.
Ratius har länge engagerat sig i hållbarhetsfrågor. I början av 2000-talet byggde de nya lokaler som möjliggjorde lagerhållning av kundernas material. Detta cirkulära tänk är avgörande i en bransch som producerar material för kortvarig exponering, vilket kräver hållbara och högkvalitativa material. ”Vi har alltid strävat efter att minimera vår miljöpåverkan, från återvinning av restprodukter till hållbara transportlösningar,” säger Helena Ericsson, VD på Ratius.
Viktigt med ekonomisk och social hållbarhet
För Ratius omfattar hållbarhet mer än bara miljöfrågor; det inkluderar även ekonomisk och social hållbarhet.
”Utan en hållbar ekonomisk situation kan vi inte investera i hållbar produktion och moderna maskiner, och utan ekonomisk hållbarhet kan vi inte säkerställa adekvata ersättningsvillkor för alla som arbetar för oss och våra kunder,” förklarar Helena.
Social hållbarhet innebär också att arbeta med rimliga ledtider och att säkerställa att alla inblandade parter samverkar effektivt.
Helena identifierar den största utmaningen för branschen som ekonomisk lönsamhet.
”Det är en pressad bransch med extrema arbetsvillkor och knivskarpa deadlines. Vi måste hantera säsongsvariationer och säkerställa tillräcklig bemanning under toppar,” säger hon.
Trots dessa utmaningar förblir målet att leverera mässmontrar som sticker ut, på ett hållbart sätt.
Hållbarhetskollen underlättar hållbarhetsarbetet
Samarbetet med Hållbarhetskollen har underlättat Ratius hållbarhetsarbete avsevärt.
”Genom Hållbarhetskollen blir det tydligt vilket avtryck våra inköp gör, och det ger oss konkreta fokusområden för att bidra till en hållbar framtid,” säger Helena.
Hon betonar vikten av samverkan med kunderna för att uppnå hållbarhetsmålen, eftersom många beslut och val påverkar Ratius inköp och verksamhet.
Avslutningsvis rekommenderar Helena Hållbarhetskollen till andra företag:
”Det ger konkreta underlag för dialoger på många nivåer – internt, med kunder och i styrelserummet. Dessa dialoger måste leda till beslut och agerande för att vi ska kunna göra verklig skillnad och skapa förändring.”
