Författare: Desirée Nordin Widell

Vi på GoClimate är stolta över att presentera det senaste i raden av klimatprojekt som vi stöttar; Efficient Cookstoves in Burkina Faso. Projektet är certifierat av Gold Standard och bidrar både till minskade koldioxidutsläpp och förbättrade levnadsvillkor för invånarna i Burkina Faso. 

Varför är detta projekt viktigt?

I Burkina Faso används främst biomassa och ved som bränsle vid matlagning, särskilt på landsbygden. Detta leder till en avskogning i snabb takt och utsätter lokalsamhällena för hälsoskadlig rök från ineffektiva eldstäder. Genom detta projekt bidrar klimatfinansieringen till att:

• Minska utsläppen av växthusgaser genom att minska behovet av ved till och därmed skogsavverkning.
• Förbättra luftkvaliteten i hemmen, vilket minskar risken för luftvägsrelaterade sjukdomar.
• Stärka lokalsamhällen genom utbildning i användning och tillverkning av spisarna, vilket även skapar lokala arbetstillfällen.

Hur fungerar projektet?

Projektet arbetar med två huvudsakliga strategier; 

• Utbildning och produktion – Lokalsamhällen får lära sig att bygga och använda mer effektiva spisar som kräver mindre ved.
• Subventionerad försäljning – Genom ekonomiskt stöd blir det lättare för hushållen att ha råd att köpa in effektiva spisar.

Genom dessa insatser minskar både kostnaderna för bränsle och den negativa påverkan på miljön.

Bakgrund

Burkina Faso klassas som ett av världens minst utvecklade länder. Liksom många andra mindre utvecklade länder, drabbas landet allt oftare av de negativa effekterna av klimatförändringarna. 

Det pågår samtidigt en extrem avskogning i landet. Vedresurserna i landet har överexploaterats under en lång tid, och varje år försvinner 105 000 hektar skog. Mellan åren 1980 och 2000 minskade den totala skogsarealen från 15,42 miljoner hektar till 11,29 miljoner hektar. 

Avskogningen beror främst på ved- och träkolsförbrukning. Ved och träkol står för 85,6 % av energiförbrukningen i Burkina Faso, 5,2 % kommer från jordbruksrester, 8,2 % från fossila bränslen och 1 % från elektricitet. En stor del av befolkningen använder just nu ineffektiva matlagningsmetoder, som kräver mycket ved.

De gamla, traditionella matlagningsmetoderna har även en negativ inverkan på lokalbefolkningens hälsa. Enligt WHO är röken som bildas vid matlagning i hushållen den fjärde största bidragande faktorn till sjukdomar i Afrika.

Målet med detta projekt är att bidra till att motverka fattigdom och motverka ökenspridning i Burkina Faso, samtidigt som koldioxidutsläppen till atmosfären minskas. 

Projektet bidrar till flera globala hållbarhetsmål

Projektet bidrar till flera globala mål enligt FN:s hållbara utvecklingsmål (SDG). Här är en sammanfattning av de specifika mål som projektet uppnår:

SDG 13 – Bekämpa klimatförändringarna

• Minskning av växthusgasutsläpp genom energieffektiva spisar.

SDG 1 – Ingen fattigdom

• Bidrar till att minska extrem fattigdom genom ekonomiska besparingar på bränsle.
• Ökar tillgången till grundläggande tjänster och resurser, inklusive ny teknik.

SDG 3 – God hälsa och välbefinnande

• Minskar luftföroreningar i hemmen, vilket leder till färre sjukdomar och dödsfall orsakade av farliga luftföroreningar.

SDG 4 – God utbildning för alla

• Främjar tekniska och yrkesinriktade färdigheter genom utbildning i användning och tillverkning av energieffektiva spisar.

SDG 5 – Jämställdhet

• Erkänner och minskar det obetalda hushållsarbetet genom att effektivisera matlagningen.
• Främjar kvinnors deltagande och inflytande genom tillgång till förbättrad teknik och ekonomiska möjligheter.
• Främjar kvinnors egenmakt genom minskad tid och arbete med att samla ved.

SDG 7 – Hållbar energi för alla

• Säkerställer ökad tillgång till moderna, rena och prisvärda energilösningar.
• Ökar användningen av energieffektiva spisar och minskar beroendet av ved som bränsle.

SDG 15 – Ekosystem och biologisk mångfald

• Skyddar och återställer skogar genom minskad avskogning och hållbart utnyttjande av naturresurser.

Vår medarbetare Tove Westling drev en framgångsrik PR-byrå inom mode i London. Idag jobbar hon med marknadsföring och kommunikation hos oss på GoClimate. Här delar hon sina tankar om beslutet att göra en så kallad ”climate quit”.

När och varför bestämde du dig för att ”climate quit” (byta jobb för klimatet)?

”Jag fattade beslutet 2016, men jag tog inte steget fullt ut förrän 2020. Jag arbetade redan inom hållbart mode men insåg att det inte var tillräckligt. Jag ville göra ännu mer för att skapa en bättre värld än vad som var möjligt att göra inom modebranschen på den tiden.” 

Beskriv ett specifikt ögonblick när du insåg att du behövde göra något annat med ditt liv.

”Min övergång till en mer hållbar livsstil tog fart efter att jag fick min son 2016. Jag kände starkt att jag ville skapa en bättre värld för honom och framtida generationer. I takt med att jag gjorde livsstilsförändringar—vissa av dem extremt utmanande—kändes det inte rätt att fortsätta jobba i modebranshen. Samtidigt som jag kämpade för att minska min egen konsumtion, gick mitt jobb ut på att uppmuntra så många som möjligt att köpa mer kläder från mina kunder. Den dissonansen ville jag inte längre leva med.”

Vad gör du nu?

”Sedan 2020 arbetar jag med marknadsföring och kommunikation på GoClimate.”

Hur känns det nu efter att du bytt bana?

”Jag känner mig lätt. Fri. Dissonansen är borta, och jag känner mig hemma bland människor som delar mina värderingar. Det känns bra att veta att min arbetstid används för att försöka skapa en bättre värld, tillsammans med människor som inte ser mig som extrem för att jag vill välja tåget framför flyget eller för att jag äter växtbaserat.”

Vilka råd har du till andra som vill göra samma sak?

”Ta din tid—stressa inte. Att byta karriär är ett stort steg, och vissa steg kan kännas tuffa att ta i början. Du kanske till och med tappar kontakten med människor som identifierade sig mer med den du brukade vara. Så ge dig själv utrymme att sitta ner och fundera över vad du verkligen vill och låta det sjunka in ordentligt. När du är mer djupt rotad i ditt beslut är det lättare att ta språnget, och du kommer vara redo att hantera de utmaningar som dyker upp.”

Ett gäng grannar i jämtländska byn Duved startade förra året en gemensam odling. Efter en lyckad första säsong där deltagarna inspirerat varandra till nya matupplevelser planerar de för att odla ännu mer ätbart till våren. ”Det är så otroligt stimulerande att se det växa”, säger Marie Lithén, en av medodlarna. 

Det hela började med ett löfte om att starta upp kolonilotter i Duved, ett projekt som tyvärr rann ut i sanden. Då bestämde sig ett gäng bybor att istället gå samman och skapa en gemensam odling. 

“Från ingenting till något fantastiskt”

Marie Lithén, som odlat hela livet och arbetar som köksansvarig på Åredalens folkhögskola, tvekade inte en sekund när hon fick frågan om att vara med i projektet.

”På senare år har jag drivits av en önskan om att odla min egen mat. Jag lever ju på grönsaker i huvudsak. Och för att det är en smaknjutning med nyskördat! Det är också så otroligt stimulerande att se det växa. Från ingenting till något fantastiskt. Det föds så mycket stolhet och glädje ur det,” säger Marie.

Odlingen expanderar under våren

Just nu är de 13 stycken som tillsammans tar hand om den 600 kvadratmeter stora odlingen, och de blir fler och fler. Marken de började odla på hade odlats på tidigare, vilket var en stor fördel vid starten. Under 2024 odlade de på ungefär hälften av ytan, så det finns utrymme att drömma menar Marie, som ser framför sig ännu mer grönsaker, bär, sittplatser och blommor. 

Vad odlade ni för något under första året?

”Eftersom starten blev lite sent på säsongen så blev det mest sådant vi redan hade i frölådor eller förodlat på balkongen. Rädisor, morötter, rödbetor, sallad, dill, persilja, sommarblommor, eterneller. Vi fick också mycket plantor av vänliga människor, grönkål, svartkål och jordgubbar, bland annat.”  

”Till kommande säsong har vi lyckats planerna lite mer och bestämt oss för att i första hand odla sådant vi verkligen äter. För på ett väldigt enkelt sätt blir det oerhört stora skördar. Då är det bra om alla gillar och äter det. Även om det är bra att vidga sina vyer också.” 

Vad har ni sett för positiva effekter förutom att ha tillgång till närodlade grödor?

”Det blir så otroligt många effekter! Som alla samtal där över odlingsraderna. Alla erfarenhetsutbyten. Och att man kommer ut i alla väder och upptäcker att det är mysigt även i lätt regn. Allt går också så otroligt mycket lättare och fortare när man är fler. Vi skapade till exempel ett helt jordgubbsland på några timmar. Den tillfredsställelsen är fantastisk. Flera har också upptäckt nya grönsaker att äta.” 

”Recepten har flödat och det är helt fantastiskt. Att byta recept och hitta nya sätt att ta hand om skörden är trevliga stunder.” 

Hur gör man för att själv komma igång med en odling tillsammans med andra?

”Prata med folk i din omgivning. Finns alldeles säkert fler som drömmer om att odla. Gå ihop. Inspirera andra. Visa på goda exempel. Och det går utmärkt att odla på balkongen och i fönstret medan man jobbar fram en odling av större mått. Jag odlar jordgubbar, krukhallon, kryddor, svamp och sallad, tillsammans med blommor på min balkong.” 

”Just nu snackas det mycket om att i kristider borde fler odla. Så ut och odla! Det är ju också så klimatsmart och ger så mycket mer näring än vad grönsaker i affären har. Odla är livet!”

Vi pratade med Gurgîn Bakircioglu – aktivist och influencer – om beslutet att göra en ”climate quit”, lämna sitt jobb och ägna sitt liv åt att göra världen bättre.

---

När och varför bestämde du dig för att göra en ”climate quit”?

Jag bestämde mig för att göra en “climate quit” redan 2016. Även om min väg framåt inte var helt tydlig då, visste jag att jag ville göra något större med mitt liv än att bara jobba som radiopratare på Sveriges Radio. Jag drogs snabbt till klimatfrågan när jag undersökte vilka som var vår tids största utmaningar och letade efter ett meningsfullt sammanhang bortom karriärhetsen.

---

Kan du beskriva ett specifikt ögonblick när du insåg att du behövde göra en förändring i ditt liv?

Det slog mig när jag låg på en madrass i ett tomt rum och försökte läsa Paulo Coelhos Alkemisten. För alla lär sig något av Alkemisten. Förutom jag. Jag var inte mottaglig för något annat än dåliga tankar. Den där ostadiga skrivbordslampan jag hade levde ett eget liv. Varje gång jag ställde den till rätta tog det ungefär 30 sekunder innan jag behövde fixa till den igen.

Det kändes som att det höll på i evigheter, det var som att lampan gnagde tyst på mig, precis som alla mina andra problem. Till slut bröt jag ihop. Lampan fick mig att tappa det. Jag grät som ett barn.

Du vet, ett sånt där ögonblick där du plötsligt ser hela bilden? Jag var 31 år, sov på en madrass i min brors rum, och den enda som ville dela det utrymmet med mig var depressionens moder. Rummet hade ingen möbler; det var ren nydumpad kille-feng shui.

Jag älskade mitt jobb, men jag hatade arbetsplatsen och tvånget att vara där.

Jag visste inte vad jag höll på med eller vad jag ville ha ut av livet. Jag var George Costanza. Jag sålde eller skänkte bort allt jag ägde, innan jag visste vad minimalism var. Jag köpte en husbil utan någon aning om vad det innebar att leva platsoberoende. Jag sa upp mig från jobbet utan att förstå hur lite jag faktiskt kunde leva på.

Till slut kunde jag inte leva med mitt dåliga samvete längre, så jag blev vegan. Genom det upptäckte jag klimatfrågan och dess koppling till rättvisa. Det var det bästa beslutet i mitt liv: att bryta mig fri från arbetsgivarnas grepp, undvika ändlösa pendlingar och istället gå ihop med andra människor för att fokusera på meningsfull förändring. Istället för att jaga nästa lägenhet, nästa soffa eller ännu en tom weekendresa.

---

Hur känns det nu när du har ändrat riktning i livet?

Det känns otroligt meningsfullt, särskilt nu när allt verkar gå i fel riktning. Som aktivist vet jag att oavsett vad som händer politiskt kommer jag, när jag ligger på min dödsbädd, att kunna le och säga: “Jag gav dem en rejäl match.”

Jag har byggt mitt liv kring att göra det svårare för dem att tjäna pengar och att motverka deras skadliga policyer.

---

Vilket råd har du till andra som vill göra en “climate quit”?

Jag har en tendens att vara radikal när jag inser att något måste förändras – jag gör allt på en gång, rycker av plåstret direkt. Men jag förstår att de flesta människor behöver små öppningar, gradvisa steg och uppmuntran.

När jag hittar något jag är övertygad om är rätt för människor, djur och natur, och det stämmer överens med forskningen, ägnar jag månader åt att lära mig allt om det.

Mitt råd? Ta det steg för steg, men när du känner dig redo, gå in helhjärtat och bygg ditt liv kring förändringen.

Vi har pratat med Carl Bärstad, initiativtagare till det kreativa klimatkollektivet Fund Your Mother, om varför han bestämde sig för att sluta sitt jobb och lägga all sin tid och energi på att bekämpa klimatkrisen.

---

När och varför bestämde du dig för att ”climate quit” (säga upp dig för klimatet)?

Jag sa upp mig i februari 2024. Det var inte så att min tidigare arbetsgivare var dålig på något sätt. Snarare tvärtom. Jag arbetade med att samla in pengar till ett fritidsprogram för ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden, för att ge dem digitala färdigheter som programmering och inspirera dem att ta kontroll över sin framtid.

Det var just den sista delen som störde mig. Ta kontroll över vilken framtid? Finns det ens en framtid för dem? Under hela mitt yrkesliv har jag försökt ge barn och unga möjligheten att vara kreativa med teknik, så att de är rustade för en osäker framtid.

Men i takt med att planeten brinner har det blivit allt svårare för mig att jobba med något så långsiktigt som utbildning. Det finns helt enkelt för många akuta klimatfrågor som måste lösas för att barnen ens ska ha en framtid – inklusive mina egna barn. Dessutom, hur kan jag inspirera barn och unga om jag själv känner mig alltmer maktlös och desperat?

Det är som att försöka hålla en rolig och inspirerande kodningslektion medan huset brinner, och min inre kompass skriker åt mig att ringa brandkåren och evakuera byggnaden.

Så det var i princip vad jag gjorde, på mitt eget sätt. Jag tog tillvara på det jag vet att jag är bra på och använde den privilegierade position jag har i samhället.

---

Kan du beskriva ett specifikt ögonblick när du insåg att du ville göra något annat med ditt liv?

I början av 2024 var jag med min partner och våra barn i Järvsö när jag tittade på nyheterna och fick veta att 5,5 miljoner svenskar (inklusive jag själv vid den tiden) omedvetet äger aktier i det saudiska oljebolaget Aramco via Sveriges största pensionsfond AP7.

Detta var extremt provocerande och fick mig att omedelbart byta till en mer hållbar fond som jag redan hade valt för min tjänstepension.

Jag blev också ganska förvånad över hur enkelt det faktiskt var att byta fonder, och att processen att flytta pengarna bara tog några minuter om man visste vilka fonder man skulle byta till. Jag kunde helt enkelt inte förstå varför 5,5 miljoner svenskar fortfarande har sina pengar i en fond som investerar 45 miljarder kronor i fossilindustrin.

För den som också vill flytta sina pengar finns en steg för steg-guide här: fundyourmother.org/guide.

---

Vad gör du nu?

Inspirerad av den brittiska kampanjen Make My Money Matter och deras briljanta kampanj med Olivia Colman (som spelar oljemagnaten Oblivia Coalmine) insåg jag att förutsättningarna fanns här i Sverige för att göra något liknande – en kampanj riktad mot AP7.

Så jag sa upp mig från mitt jobb, levde på mina besparingar resten av året och la all min tid på att utveckla, finansiera och lansera en sådan kampanj. Tack vare modiga företag som GoClimate, som trodde på mig och valde att sponsra produktionen av kampanjen, är visionen nu verklighet på www.fundyourmother.org.

---

Hur känns det nu när du bytt bana?

Ärligt talat kan jag inte föreställa mig att någonsin gå tillbaka till ett jobb där jag inte kan lägga all min tid och energi på klimatfrågan – det handlar verkligen om överlevnad för mig nu, både mentalt (engagemang som ett motgift mot depression) och fysiskt (att ha en beboelig planet).

Så svaret på frågan är att det känns fantastiskt och att jag är precis där jag vill vara.

---

Vad är ditt tips för den som vill göra något liknande?

Gör en inventering av ditt liv. Vad är egentligen meningsfullt? Vilken typ av relation vill du ha med dina barn (om du har barn)? Vad vill du kunna säga till dem när de frågar vad du gjorde för att förhindra eller mildra klimatkrisen under den här kritiska tiden?

Tänk sedan på vad du är riktigt bra på och verkligen tycker om att göra. Kan något av det användas i klimatfrågan på något sätt?

Vi är inte alla så privilegierade att vi bara kan säga upp oss över en natt. Men kanske kan vi be vår arbetsgivare att jobba fyra dagar i veckan och använda den extra dagen till något klimatrelaterat? Eller om du verkligen har det ekonomiska skyddsnätet och en idé du tror på, säger jag: kör! Vad är det värsta som kan hända?