Johanna Axelsson var en av initiativtagarna till klädbytardagen.
Johanna Axelsson drog ihop en klädbytardag i byn Lunger, strax utanför Arboga – och det blev en succé. Nu vill hon inspirera fler till att göra samma sak.
”Det var väldigt lättarrangerat och mycket mindre jobb än jag hade trott! säger Johanna.”
Det började med att en vän hörde av sig till Johanna och frågade om hon var sugen på att vara med och arrangera en klädbytardag.
”Från att vi fick idén gick det tre veckor tills vi höll eventet”, säger Johanna.
Specifik målgrupp underlättar
De skapade ett evenemang på Facebook, hittade en lokal de fick hyra billigt av kyrkan och fler frivilliga anmälde sig att vara med och hjälpa till när nyheten om evenemanget började sprida sig.
”Vi valde att fokusera på damkläder. Det kan hjälpa att ha en specifik målgrupp, då vet både säljare och besökare vad de kan förvänta sig”, säger Johanna.
”Vi ville göra det så enkelt som möjligt att vara med”
Säljarna fick själva märka upp sina plagg med ett specifikt nummer som de blivit tilldelade vid anmälan. En timme innan öppning fick de lämna in sina kläder och sortera dem storleksmässigt.
Resten av det administrativa, så som själva försäljningen, dela ut intäkterna och donera icke-sålda kläder till återförsäljning, skötte arrangörerna.
”Vi ville göra det så enkelt som möjligt att vara med. Att inte behöva stå vid sitt bord hela dagen kan sänka trösklarna för att delta. Det enda man behöver göra är att rensa sin garderob”, säger Johanna.
Fullbokat arrangemang
Arrangemanget blev snabbt fullbokat av totalt 25 personer som lämnade in en stor blandning av kläder; allt ifrån plagg som såldes för 10 kronor styck till dyrare plagg.
”Vi fick bara positiv respons. Alla sålde någonting. Direkt efteråt pratade flera om att de gärna ville att vi skulle göra det igen”, säger Johanna.
Till den som funderar på att göra en liknande grej vill Johanna understryka hur lätt det är att arrangera.
”Ett tips till den som vill komma igång; det behöver inte vara en så stor grej! Det var en relativt liten insats från vår sida som arrangörer.”
Second hand – ett alternativ med lägre klimatavtryck
Att arrangera klädbytardagar är ett bra sätt att se till att kläderna som finns i garderoben kommer till användning.
Enligt The British Fashion Council finns det redan tillräckligt med kläder på jorden för att klä de kommande sex generationerna av människor. Så, att använda det som redan finns istället för att producera mer är ett sätt att hushålla bättre med jordens resurser.
Att byta med andra eller köpa second hand är ett enkelt sätt att uppdatera garderoben, men utan att det bidrar till ett stort klimatavtryck.
Energieffektiva spisar i Burkina Faso bidrar till minskade utsläpp och bättre miljö för lokalbefolkningen.
Vi på GoClimate är stolta över att presentera det senaste i raden av klimatprojekt som vi stöttar; Efficient Cookstoves in Burkina Faso. Projektet är certifierat av Gold Standard och bidrar både till minskade koldioxidutsläpp och förbättrade levnadsvillkor för invånarna i Burkina Faso.
Varför är detta projekt viktigt?
I Burkina Faso används främst biomassa och ved som bränsle vid matlagning, särskilt på landsbygden. Detta leder till en avskogning i snabb takt och utsätter lokalsamhällena för hälsoskadlig rök från ineffektiva eldstäder. Genom detta projekt bidrar klimatfinansieringen till att:
Minska utsläppen av växthusgaser genom att minska behovet av ved till och därmed skogsavverkning.
Förbättrad luftkvalitet, vilket minskar risken för luftvägsrelaterade sjukdomar.
Stärka lokalsamhällen genom utbildning i användning och tillverkning av spisarna, vilket även skapar lokala arbetstillfällen.
Hur fungerar projektet?
Projektet arbetar med två huvudsakliga strategier;
Utbildning och produktion – Lokalsamhällen får lära sig att bygga och använda mer effektiva spisar som kräver mindre ved.
Subventionerad försäljning – Genom ekonomiskt stöd blir det lättare för hushållen att ha råd att köpa in effektiva spisar.
Genom dessa insatser minskar både kostnaderna för bränsle och den negativa påverkan på miljön.
En del av projektet handlar om att utbilda människor för att de själva kunna bygga mer energieffektiva spisar.
Bakgrund
Burkina Faso klassas som ett av världens minst utvecklade länder. Liksom många andra mindre utvecklade länder, drabbas landet allt oftare av de negativa effekterna av klimatförändringarna.
Det pågår samtidigt en extrem avskogning i landet. Vedresurserna i landet har överexploaterats under en lång tid, och varje år försvinner 105 000 hektar skog. Mellan åren 1980 och 2000 minskade den totala skogsarealen från 15,42 miljoner hektar till 11,29 miljoner hektar.
En stor del av befolkningen använder just nu ineffektiva matlagningsmetoder, som kräver mycket ved och därmed bidrar till avskogningen.
De gamla, traditionella matlagningsmetoderna har även en negativ inverkan på lokalbefolkningens hälsa. Enligt WHO är röken som bildas vid matlagning i hushållen den fjärde största bidragande faktorn till sjukdomar i Afrika.
Målet med detta projekt är att bidra till att motverka fattigdom och motverka ökenspridning i Burkina Faso, samtidigt som koldioxidutsläppen till atmosfären minskas.
Hur fungerar de effektiva F3PA-spisarna?
De effektiva F3PA-spisarna ersätter de traditionella spisarna, samtidigt som de respekterar den lokala matlagningskulturen med tre stenar. F3PA-spisen integrerar hushållets tre stenar i sin design. Dessa tre stenar symboliserar grundpelarna i hushållets äktenskapliga enhet.
F3PA-spisen är avsevärt mer effektiv än den traditionella matlagningsmetoden med öppen eld och tre stenar. Den minskar vedförbrukningen med mer än hälften i varje hushåll.
Projektområde
Projektet är beläget i byar i Boussé, Niou, Toéghin och Sourgoubila i provinsen Kourwéogo, i regionen Plateau Central i centrala Burkina Faso. Nästan 94 % av hushållen i Kourwéogo använder traditionella spisar med ved som energikälla. Samtidigt är Plateau Central, där Kourwéogo ligger, en av de regioner i landet som är hårdast drabbad av bristen på vedbränsle. I detta område kan de tillgängliga resurserna endast täcka 12 % av efterfrågan.
Projektfakta
Projektnamn: VPA-11 – tiipaalga F3PA-spisar i Kourwéogo Certifiering: Gold Standard https://registry.goldstandard.org/projects/details/1400 Projektstart: 2018 Område: Byar i Boussé, Niou, Toéghin och Sourgoubila i provinsen Kourwéogo.
Energieffektiva spisar bidrar till minskad avskogning och invånarna behöver lägga mindre tid på att samla ved.
Projektet bidrar till flera globala hållbarhetsmål
Projektet bidrar till flera globala mål enligt FN:s hållbara utvecklingsmål (SDG). Här är en sammanfattning av de specifika mål som projektet uppnår:
SDG 13 – Bekämpa klimatförändringarna
Minskning av växthusgasutsläpp genom energieffektiva spisar.
Det är ett projekt i mikroskala. Under den senaste övervakningsperioden, 2021, uppgick utsläppsminskningarna för detta projekt till 10 000 ton CO2e.
SDG 1 – Ingen fattigdom
Enligt nationell statistik kan mer än 46 % av befolkningen i regionen Plateau Central (där provinsen Kourwéogo ingår) betraktas som fattiga. Detta projekt:
Bidrar till att minska extrem fattigdom genom ekonomiska besparingar på bränsle.
Ökar tillgången till grundläggande tjänster och resurser, inklusive ny teknik.
SDG 3 – God hälsa och välbefinnande
Minskar luftföroreningar, vilket leder till färre sjukdomar och dödsfall orsakade av farliga luftföroreningar.
100 % av hushållen upplevde att de mer sällan hade hosta, luftvägssjukdomar och irriterade ögon.
SDG 4 – God utbildning för alla
Främjar tekniska och yrkesinriktade färdigheter genom utbildning i användning och tillverkning av energieffektiva spisar.
Ett utbildningsprogram för personal har genomförts samt 85 workshops för kvinnliga deltagare i projektet.
SDG 5 – Jämställdhet
Erkänner och minskar det obetalda hushållsarbetet genom att effektivisera matlagningen.
Främjar kvinnors deltagande och inflytande genom tillgång till förbättrad teknik och ekonomiska möjligheter.
Främjar kvinnors egenmakt genom minskad tid och arbete med att samla ved.
100 % av användarna av spisarna upplevde att de la mindre tid på att samla ved och att de spenderade mindre pengar på att köpa vedbränsle.
SDG 7 – Hållbar energi för alla
Säkerställer ökad tillgång till moderna, rena och prisvärda energilösningar.
Ökar användningen av energieffektiva spisar och minskar beroendet av ved som bränsle.
SDG 15 – Ekosystem och biologisk mångfald
Skyddar och återställer skogar genom minskad avskogning och hållbart utnyttjande av naturresurser.
När möjligheterna till förbättring blir så tydliga blir det också lättare att ta rätt beslut och faktiskt göra skillnad för klimatet.” – Cecilia Lindén, medgrundare av GoClimate.
PRESSMEDDELANDE – Stockholm, mars 2025
Företag i olika branscher visar att stora utsläppsminskningar är möjliga – med rätt verktyg. GoClimates kunder har minskat sina koldioxidutsläpp kraftigt under 2024, med siffror på upp till 20 %. Genom ett datadrivet och strukturerat hållbarhetsarbete tar företag som Oxceed och Stabtech ledningen i omställningen.
Under 2024 minskade byggföretaget Stabtech sina utsläpp med 20 %, medan mjukvarubolaget Oxceed sänkte sina med 16 %. Dessa resultat visar att företag i olika branscher kan göra betydande utsläppsminskningar med rätt strategi och verktyg – där GoClimate har en nyckelroll.
“Med hjälp av GoClimate har vi lärt oss att tolka siffrorna, sätta dem i rätt sammanhang och, viktigast av allt, agera utifrån dem. Det är en utmaning – men också väldigt givande!” säger Elif Schmidt, VD på Oxceed.
Minskar kundernas utsläpp – och sina egna
Även om Oxceed som mjukvarubolag har en relativt liten direkt klimatpåverkan, strävar de efter att ligga i framkant när det gäller hållbarhet. Genom att kartlägga sina utsläpp identifierade de snabbt flera områden för förbättring. Ett tydligt exempel var affärsresor, som visade sig vara en stor utsläppskälla – men också en möjlighet till förändring.
Med en ny ”tåg-först-policy” och ökade krav på hållbara resealternativ vid kundmöten och konferenser minskade utsläppen direkt. Dessutom har Oxceed infört omfattande återvinning och prioriterar vegetariska alternativ vid alla matinköp för att minska sin klimatpåverkan ytterligare.
”Vi märkte genast ett stort internt engagemang, vilket överraskade oss positivt. Vi trodde att omställningen skulle kräva mer tid, men våra medarbetare visade en stark vilja att bidra från dag ett,” säger Elif Schmidt, VD på Oxceed.
Idag erbjuder Oxceed GoClimates automatiserade beräkningsverktyg till sina kunder – vilket hjälper ännu fler företag att minska sina utsläpp.
Lättare att ta rätt beslut
”Med GoClimate blir det enkelt och inspirerande att ta kontroll över sina utsläpp. Företag kan snabbt se sina största utsläppskällor och vilka leverantörer som har störst påverkan. När möjligheterna till förbättring blir så tydliga blir det också lättare att ta rätt beslut och faktiskt göra skillnad för klimatet.” – Cecilia Lindén, medgrundare av GoClimate
Hållbarhet stärker konkurrenskraften
I takt med att hållbarhetskraven ökar i varje led av leveranskedjan blir klimatåtgärder allt viktigare för företag som vill behålla sin konkurrenskraft. Över 40 % av storföretag har redan bytt leverantörer på grund av bristande hållbarhetsinsatser.
Många små och medelstora företag väljer bort klimatberäkningar på grund av tidsbrist, budgetutmaningar eller brist på kunskap. GoClimate tar bort dessa hinder genom att automatisera beräkningarna och göra klimatrapporteringen snabb och enkel.
Om GoClimate
GoClimates automatiska beräkningsplattform lanserades 2023 och finns idag tillgängligt via partners som Handelsbanken, Fortnox och Oxceed, samt direkt via GoClimate. Verktyget integreras enkelt med företagets bokföringssystem för att automatiskt beräkna klimatutsläpp baserat på fakturor och kvitton. Resultatet presenteras i en översikt som visar företagets totala utsläpp, vilka leverantörer som står för den största påverkan och ger förslag på åtgärder för att minska utsläppen. Tjänsten följer internationella standarder som GHG-protokollet och erbjuder automatiska mål enligt Science Based Targets (SBTi).
GoClimate grundades 2017 med ett tydligt syfte: att bromsa klimatförändringarna genom att göra det enklare för företag och privatpersoner att agera. Vårt huvudfokus är att minska koldioxidutsläppen, den främsta orsaken till klimatkrisen. Med vår automatiserade plattform får företag snabb och konkret vägledning i sitt klimatarbete – så att fler kan minska sina utsläpp, snabbare.
Som ledande SaaS-bolag inom finansiell rapportering, budgetering och analys har Oxceed inte bara digitaliserat ekonomihanteringen för över 20 000 företag, utan även tagit stora kliv för att minska sitt – och sina kunders – klimatavtryck. Under 2024 sänkte bolaget sina utsläpp med drygt 7 ton växthusgaser, motsvarande 16,1 % jämfört med året innan.
Smarta insatser för en hållbar framtid
Resan mot minskade utsläpp började med en klimatberäkning via GoClimate. Med en tydlig bild av sin klimatpåverkan kunde Oxceed snabbt identifiera åtgärdsområden – och affärsresor blev ett naturligt fokusområde. Genom att införa en ”tåg-först-policy” och ställa högre krav på alternativa resesätt vid kundmöten, konferenser och andra besök, kunde utsläppen från resor snabbt reduceras. Dessutom har bolaget skruvat upp sina insatser kring återvinning och sett till att vegetariska alternativ dominerar vid alla typer av matinköp.
Klimatarbete med engagemang i fokus
En viktig insikt för Oxceed var hur komplext det kan vara att arbeta systematiskt med utsläppsminskningar, men med rätt stöd och verktyg blir det hanterbart.
“Med hjälp av GoClimate har vi lärt oss att tolka siffrorna, sätta dem i rätt sammanhang och, viktigast av allt, agera utifrån dem. Det är en utmaning – men också väldigt givande!” säger Elif Schmidt, VD på Oxceed.
Samtidigt har det interna engagemanget varit en positiv överraskning. Trots initiala farhågor om att förändring skulle ta tid, har teamet snabbt anammat de nya rutinerna och visat en stark vilja att bidra.
Framtidens mål och kundinsikter
Inför 2025 tar Oxceed ytterligare steg genom att tillsätta en projektgrupp med huvudansvar för intern uppföljning, åtgärdsförslag och den nyimplementerade klimatbudgetmodulen i Oxceed. Genom att intensifiera arbetet på alla nivåer ser bolaget fram emot att fortsätta minska sin klimatpåverkan.
Klimatinsatserna går också hand i hand med den hållbarhetsanalys som Oxceed erbjuder sina kunder, via GoClimate. Funktionen har mottagits väl och just nu analyserar Oxceed kunddata från 2024 för att se hur mycket tjänsten hjälpt kunderna att minska sitt klimatavtryck.
Oxceeds resa visar att teknik, ekonomisk styrning och hållbarhet kan gå hand i hand. Genom att agera på insikter, våga utmana gamla arbetssätt och engagera både medarbetare och kunder, skapar bolaget en mer hållbar framtid – en rapport i taget.
Tove Westling lämnade modebranschen för att bekämpa klimatförändringarna.
Vår medarbetare Tove Westling drev en framgångsrik PR-byrå inom mode i London. Idag jobbar hon med marknadsföring och kommunikation hos oss på GoClimate. Här delar hon sina tankar om beslutet att göra en så kallad ”climate quit”.
När och varför bestämde du dig för att ”climate quit” (byta jobb för klimatet)?
”Jag fattade beslutet 2016, men jag tog inte steget fullt ut förrän 2020. Jag arbetade redan inom hållbart mode men insåg att det inte var tillräckligt. Jag ville göra ännu mer för att skapa en bättre värld än vad som var möjligt att göra inom modebranschen på den tiden.”
Beskriv ett specifikt ögonblick när du insåg att du behövde göra något annat med ditt liv.
”Min övergång till en mer hållbar livsstil tog fart efter att jag fick min son 2016. Jag kände starkt att jag ville skapa en bättre värld för honom och framtida generationer. I takt med att jag gjorde livsstilsförändringar—vissa av dem extremt utmanande—kändes det inte rätt att fortsätta jobba i modebranshen. Samtidigt som jag kämpade för att minska min egen konsumtion, gick mitt jobb ut på att uppmuntra så många som möjligt att köpa mer kläder från mina kunder. Den dissonansen ville jag inte längre leva med.”
Vad gör du nu?
”Sedan 2020 arbetar jag med marknadsföring och kommunikation på GoClimate.”
Hur känns det nu efter att du bytt bana?
”Jag känner mig lätt. Fri. Dissonansen är borta, och jag känner mig hemma bland människor som delar mina värderingar. Det känns bra att veta att min arbetstid används för att försöka skapa en bättre värld, tillsammans med människor som inte ser mig som extrem för att jag vill välja tåget framför flyget eller för att jag äter växtbaserat.”
Vilka råd har du till andra som vill göra samma sak?
”Ta din tid—stressa inte. Att byta karriär är ett stort steg, och vissa steg kan kännas tuffa att ta i början. Du kanske till och med tappar kontakten med människor som identifierade sig mer med den du brukade vara. Så ge dig själv utrymme att sitta ner och fundera över vad du verkligen vill och låta det sjunka in ordentligt. När du är mer djupt rotad i ditt beslut är det lättare att ta språnget, och du kommer vara redo att hantera de utmaningar som dyker upp.”
Tillsammansodlingen i Duved inspirerar till nya smaksensationer och för grannarna närmare varandra.
Ett gäng grannar i jämtländska byn Duved startade förra året en gemensam odling. Efter en lyckad första säsong där deltagarna inspirerat varandra till nya matupplevelser planerar de för att odla ännu mer ätbart till våren. ”Det är så otroligt stimulerande att se det växa”, säger Marie Lithén, en av medodlarna.
Det hela började med ett löfte om att starta upp kolonilotter i Duved, ett projekt som tyvärr rann ut i sanden. Då bestämde sig ett gäng bybor att istället gå samman och skapa en gemensam odling.
“Från ingenting till något fantastiskt”
Marie Lithén, som odlat hela livet och arbetar som köksansvarig på Åredalens folkhögskola, tvekade inte en sekund när hon fick frågan om att vara med i projektet.
”På senare år har jag drivits av en önskan om att odla min egen mat. Jag lever ju på grönsaker i huvudsak. Och för att det är en smaknjutning med nyskördat! Det är också så otroligt stimulerande att se det växa. Från ingenting till något fantastiskt. Det föds så mycket stolhet och glädje ur det,” säger Marie.
Marie Lithén, en av medodlarna i byn.
Odlingen expanderar under våren
Just nu är de 13 stycken som tillsammans tar hand om den 600 kvadratmeter stora odlingen, och de blir fler och fler. Marken de började odla på hade odlats på tidigare, vilket var en stor fördel vid starten. Under 2024 odlade de på ungefär hälften av ytan, så det finns utrymme att drömma menar Marie, som ser framför sig ännu mer grönsaker, bär, sittplatser och blommor.
Vad odlade ni för något under första året?
”Eftersom starten blev lite sent på säsongen så blev det mest sådant vi redan hade i frölådor eller förodlat på balkongen. Rädisor, morötter, rödbetor, sallad, dill, persilja, sommarblommor, eterneller. Vi fick också mycket plantor av vänliga människor, grönkål, svartkål och jordgubbar, bland annat.”
”Till kommande säsong har vi lyckats planerna lite mer och bestämt oss för att i första hand odla sådant vi verkligen äter. För på ett väldigt enkelt sätt blir det oerhört stora skördar. Då är det bra om alla gillar och äter det. Även om det är bra att vidga sina vyer också.”
Skördarna blir stora, därför är det bra att odla sådant som medodlarna faktiskt äter, blandat med vackra blommor.
Vad har ni sett för positiva effekter förutom att ha tillgång till närodlade grödor?
”Det blir så otroligt många effekter! Som alla samtal där över odlingsraderna. Alla erfarenhetsutbyten. Och att man kommer ut i alla väder och upptäcker att det är mysigt även i lätt regn. Allt går också så otroligt mycket lättare och fortare när man är fler. Vi skapade till exempel ett helt jordgubbsland på några timmar. Den tillfredsställelsen är fantastisk. Flera har också upptäckt nya grönsaker att äta.”
”Recepten har flödat och det är helt fantastiskt. Att byta recept och hitta nya sätt att ta hand om skörden är trevliga stunder.”
Hur gör man för att själv komma igång med en odling tillsammans med andra?
”Prata med folk i din omgivning. Finns alldeles säkert fler som drömmer om att odla. Gå ihop. Inspirera andra. Visa på goda exempel. Och det går utmärkt att odla på balkongen och i fönstret medan man jobbar fram en odling av större mått. Jag odlar jordgubbar, krukhallon, kryddor, svamp och sallad, tillsammans med blommor på min balkong.”
”Just nu snackas det mycket om att i kristider borde fler odla. Så ut och odla! Det är ju också så klimatsmart och ger så mycket mer näring än vad grönsaker i affären har. Odla är livet!”
Vi pratade med Gurgîn Bakircioglu – aktivist och influencer – om beslutet att göra en ”climate quit”, lämna sitt jobb och ägna sitt liv åt att göra världen bättre.
När och varför bestämde du dig för att göra en ”climate quit”?
Jag bestämde mig för att göra en “climate quit” redan 2016. Även om min väg framåt inte var helt tydlig då, visste jag att jag ville göra något större med mitt liv än att bara jobba som radiopratare på Sveriges Radio. Jag drogs snabbt till klimatfrågan när jag undersökte vilka som var vår tids största utmaningar och letade efter ett meningsfullt sammanhang bortom karriärhetsen.
Kan du beskriva ett specifikt ögonblick när du insåg att du behövde göra en förändring i ditt liv?
Det slog mig när jag låg på en madrass i ett tomt rum och försökte läsa Paulo Coelhos Alkemisten. För alla lär sig något av Alkemisten. Förutom jag. Jag var inte mottaglig för något annat än dåliga tankar. Den där ostadiga skrivbordslampan jag hade levde ett eget liv. Varje gång jag ställde den till rätta tog det ungefär 30 sekunder innan jag behövde fixa till den igen.
Det kändes som att det höll på i evigheter, det var som att lampan gnagde tyst på mig, precis som alla mina andra problem. Till slut bröt jag ihop. Lampan fick mig att tappa det. Jag grät som ett barn.
Du vet, ett sånt där ögonblick där du plötsligt ser hela bilden? Jag var 31 år, sov på en madrass i min brors rum, och den enda som ville dela det utrymmet med mig var depressionens moder. Rummet hade ingen möbler; det var ren nydumpad kille-feng shui.
Jag älskade mitt jobb, men jag hatade arbetsplatsen och tvånget att vara där.
Jag visste inte vad jag höll på med eller vad jag ville ha ut av livet. Jag var George Costanza. Jag sålde eller skänkte bort allt jag ägde, innan jag visste vad minimalism var. Jag köpte en husbil utan någon aning om vad det innebar att leva platsoberoende. Jag sa upp mig från jobbet utan att förstå hur lite jag faktiskt kunde leva på.
Till slut kunde jag inte leva med mitt dåliga samvete längre, så jag blev vegan. Genom det upptäckte jag klimatfrågan och dess koppling till rättvisa. Det var det bästa beslutet i mitt liv: att bryta mig fri från arbetsgivarnas grepp, undvika ändlösa pendlingar och istället gå ihop med andra människor för att fokusera på meningsfull förändring. Istället för att jaga nästa lägenhet, nästa soffa eller ännu en tom weekendresa.
Hur känns det nu när du har ändrat riktning i livet?
Det känns otroligt meningsfullt, särskilt nu när allt verkar gå i fel riktning. Som aktivist vet jag att oavsett vad som händer politiskt kommer jag, när jag ligger på min dödsbädd, att kunna le och säga: “Jag gav dem en rejäl match.”
Jag har byggt mitt liv kring att göra det svårare för dem att tjäna pengar och att motverka deras skadliga policyer.
Vilket råd har du till andra som vill göra en “climate quit”?
Jag har en tendens att vara radikal när jag inser att något måste förändras – jag gör allt på en gång, rycker av plåstret direkt. Men jag förstår att de flesta människor behöver små öppningar, gradvisa steg och uppmuntran.
När jag hittar något jag är övertygad om är rätt för människor, djur och natur, och det stämmer överens med forskningen, ägnar jag månader åt att lära mig allt om det.
Mitt råd? Ta det steg för steg, men när du känner dig redo, gå in helhjärtat och bygg ditt liv kring förändringen.
Carl Bärstad sa upp sig från sitt jobb och startade en kampanj för att få svenska pensionspengar bort från fossilindustrin.
Vi har pratat med Carl Bärstad, initiativtagare till det kreativa klimatkollektivet Fund Your Mother, om varför han bestämde sig för att sluta sitt jobb och lägga all sin tid och energi på att bekämpa klimatkrisen.
När och varför bestämde du dig för att ”climate quit” (säga upp dig för klimatet)?
Jag sa upp mig i februari 2024. Det var inte så att min tidigare arbetsgivare var dålig på något sätt. Snarare tvärtom. Jag arbetade med att samla in pengar till ett fritidsprogram för ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden, för att ge dem digitala färdigheter som programmering och inspirera dem att ta kontroll över sin framtid.
Det var just den sista delen som störde mig. Ta kontroll över vilken framtid? Finns det ens en framtid för dem? Under hela mitt yrkesliv har jag försökt ge barn och unga möjligheten att vara kreativa med teknik, så att de är rustade för en osäker framtid.
Men i takt med att planeten brinner har det blivit allt svårare för mig att jobba med något så långsiktigt som utbildning. Det finns helt enkelt för många akuta klimatfrågor som måste lösas för att barnen ens ska ha en framtid – inklusive mina egna barn. Dessutom, hur kan jag inspirera barn och unga om jag själv känner mig alltmer maktlös och desperat?
Det är som att försöka hålla en rolig och inspirerande kodningslektion medan huset brinner, och min inre kompass skriker åt mig att ringa brandkåren och evakuera byggnaden.
Så det var i princip vad jag gjorde, på mitt eget sätt. Jag tog tillvara på det jag vet att jag är bra på och använde den privilegierade position jag har i samhället.
Kan du beskriva ett specifikt ögonblick när du insåg att du ville göra något annat med ditt liv?
I början av 2024 var jag med min partner och våra barn i Järvsö när jag tittade på nyheterna och fick veta att 5,5 miljoner svenskar (inklusive jag själv vid den tiden) omedvetet äger aktier i det saudiska oljebolaget Aramco via Sveriges största pensionsfond AP7.
Detta var extremt provocerande och fick mig att omedelbart byta till en mer hållbar fond som jag redan hade valt för min tjänstepension.
Jag blev också ganska förvånad över hur enkelt det faktiskt var att byta fonder, och att processen att flytta pengarna bara tog några minuter om man visste vilka fonder man skulle byta till. Jag kunde helt enkelt inte förstå varför 5,5 miljoner svenskar fortfarande har sina pengar i en fond som investerar 45 miljarder kronor i fossilindustrin.
För den som också vill flytta sina pengar finns en steg för steg-guide här: fundyourmother.org/guide.
Vad gör du nu?
Inspirerad av den brittiska kampanjen Make My Money Matter och deras briljanta kampanj med Olivia Colman (som spelar oljemagnaten Oblivia Coalmine) insåg jag att förutsättningarna fanns här i Sverige för att göra något liknande – en kampanj riktad mot AP7.
Så jag sa upp mig från mitt jobb, levde på mina besparingar resten av året och la all min tid på att utveckla, finansiera och lansera en sådan kampanj. Tack vare modiga företag som GoClimate, som trodde på mig och valde att sponsra produktionen av kampanjen, är visionen nu verklighet på www.fundyourmother.org.
Hur känns det nu när du bytt bana?
Ärligt talat kan jag inte föreställa mig att någonsin gå tillbaka till ett jobb där jag inte kan lägga all min tid och energi på klimatfrågan – det handlar verkligen om överlevnad för mig nu, både mentalt (engagemang som ett motgift mot depression) och fysiskt (att ha en beboelig planet).
Så svaret på frågan är att det känns fantastiskt och att jag är precis där jag vill vara.
Vad är ditt tips för den som vill göra något liknande?
Gör en inventering av ditt liv. Vad är egentligen meningsfullt? Vilken typ av relation vill du ha med dina barn (om du har barn)? Vad vill du kunna säga till dem när de frågar vad du gjorde för att förhindra eller mildra klimatkrisen under den här kritiska tiden?
Tänk sedan på vad du är riktigt bra på och verkligen tycker om att göra. Kan något av det användas i klimatfrågan på något sätt?
Vi är inte alla så privilegierade att vi bara kan säga upp oss över en natt. Men kanske kan vi be vår arbetsgivare att jobba fyra dagar i veckan och använda den extra dagen till något klimatrelaterat? Eller om du verkligen har det ekonomiska skyddsnätet och en idé du tror på, säger jag: kör! Vad är det värsta som kan hända?
Vi tipsar om några bra konversationsstartare när du vill prata klimat med en vän.
Att prata om klimatförändringar kan kännas både viktigt och utmanande. Hur lyfter man ett så stort ämne utan att det blir tungt eller leder till konflikt? Att våga ta klimatsnacket med sina vänner är ett viktigt steg mot förändring – små samtal kan inspirera till stora handlingar.
Tre tips för att starta samtalet om klimatet
Be om råd. Om du står inför ett val eller funderar på att avstå något, dela din oro för vad konsumtionen kan leda till och fråga din vän om deras syn. Ett enkelt sätt att inleda är: ”Om du var jag, hur skulle du göra?” Det öppnar för en ärlig och reflekterande dialog.
Dela dina egna beslut. Berätta att du funderar på att minska eller sluta med ett visst beteende, som att äta mindre kött eller flyga. Var också öppen med hur svårt det känns och hur du sörjer det du kanske måste ge upp. När din vän försöker trösta dig och säger att du inte behöver göra förändringen, stå fast vid ditt beslut. Att dela känslan av förlust kan stärka både din och andras omställning.
Utforska uppoffringar. Fråga din vän vad de skulle kunna tänka sig att avstå från om det exempelvis var krig eller en naturkatastrof. Använd sedan den tanken för att knyta an till klimathotet och diskutera hur vi kan agera tillsammans.
Dessa tre är några av våra favorittips från den tio punkter långa listan i boken Ursäkta mig! av Nina Wormbs och Maria Wolrath Söderberg– enkla sätt att starta viktiga samtal och inspirera till förändring.
Är det verkligen mitt ansvar?
Debatten om individens ansvar i klimatfrågan handlar ofta om ifall det är rättvist att lägga ansvaret på privatpersoner när problemen egentligen kräver systemförändringar. Samtidigt visar forskning att vi inte kan vänta på att politiker och företag ska lösa allt. Många av de stora utsläppen påverkas indirekt av våra val, och när vi agerar – både genom att ändra vår livsstil och genom att påverka andra – skapas en viktig grund för större förändringar. Att leva mer hållbart är inte bara en fråga om att minska egna utsläpp utan också om att sätta press på systemet.
Forskningen pekar på att omställning sker i mellanrummet mellan individ och system. När vi som individer tar ansvar, inspirerar andra och ställer krav på beslutsfattare, bidrar vi till en positiv spiral. Att ändra sin livsstil är ett sätt att visa att det går att göra skillnad, och det stärker också trovärdigheten i att kräva större åtgärder från företag och politiker. Precis som i andra frågor, som att bära munskydd under en pandemi, spelar våra handlingar roll – både för att påverka andra och för att förändra normen i samhället.
”Forskningen pekar på att omställning sker i mellanrummet mellan individ och system.”
Jämförelser
Att jämföra sig med andra är ett vanligt sätt att ursäkta sina utsläpp. Det är en mänsklig tendens att se sig själv i relation till andra, och det kan kännas bekvämt att hitta någon som är ”värre” – till exempel en annan nation eller en tidigare version av sig själv. Men dessa jämförelser håller sällan för granskning.
En genomsnittlig svensk släpper ut betydligt mer koldioxid än en genomsnittlig kines eller indier, även om deras länder har större totala utsläpp på grund av befolkningens storlek. Sverige, som nation och genom våra individuella utsläpp, tillhör faktiskt de största utsläpparna i världen. Detta beror på vår höga levnadsstandard och köpkraft – faktorer som är kopplade till välstånd men också till ett stort klimatansvar.
Det är lätt att känna sig liten och oviktig i det stora globala perspektivet, men det är ett misstag att reducera sitt eget inflytande. Tillsammans bildar vi grupper och rörelser som driver förändring. Att ändra sitt beteende handlar inte bara om att minska utsläpp utan också om att leva med självrespekt och integritet. Många som tagit steget ser sig som ansvarstagande medborgare som vill göra rätt, både för planeten och för kommande generationer. När vi agerar och tar ansvar stärker vi också vår trovärdighet i internationella sammanhang – vi kan inte kräva att andra länder ska agera om vi inte gör det själva.
”En genomsnittlig svensk släpper ut betydligt mer koldioxid än en genomsnittlig kines eller indier, även om deras länder har större totala utsläpp på grund av befolkningens storlek.”
Praktiska hinder
Vi använder ofta praktiska hinder som ursäkter för att undvika hållbara val, exempelvis tidsbrist, långa avstånd eller svårigheter att hitta alternativa transportmedel. Många känner sig fast i omständigheter där de inte har tid att välja tåget framför flyget eller där bilen känns enklare än kollektivtrafik. Dessa hinder framställs ofta som oundvikliga, vilket gör att vi ser oss själva som offer snarare än ansvariga i klimatfrågan.
Ekonomiska argument försvarar också ohållbara val. Hållbara produkter som ekologiska varor och elbilar upplevs som dyra, och ett samhällssystem som inte gynnar klimatsmarta val förstärker bilden av hållbarhet som en lyx. Exempelvis är flyget billigare än tåget och ofta skattebefriat, vilket skapar skev konkurrens och gör att hållbara val uppfattas som ekonomiskt oåtkomliga för många.
Att välja det praktiska framför det bekväma kan vara något vi gör tillsammans för att skapa förändring, särskilt när det handlar om klimatvänliga val som att resa med tåg i Europa – även om det kan vara krångligare att boka och ta längre tid. Genom att göra sådana val hjälper vi till att skapa en efterfrågan som driver fram bättre lösningar, något som redan börjar hända med tågresor. Det kan dessutom kännas tillfredsställande att veta att ens val faktiskt bidrar till en större omställning.
För att det praktiska ska kännas som en bra anledning att förändra krävs det att vi är överens om att vinsten för klimatet väger tyngre. Samtidigt formar våra handlingar normer för vad som är okej, ofta genom små saker som att nicka instämmande eller gilla något på sociala medier. Men att ställa om är sällan något man gör helt ensam – vi påverkas av varandra. Synen på ekonomi förändras också: för den som prioriterar jordens resurser handlar ekonomi mer om att hushålla med planetens tillgångar än om att spara pengar. Hållbara alternativ kan kännas dyrare, men de icke-hållbara är ofta billigare bara för att de är subventionerade på miljöns bekostnad. Samtidigt finns det många som inte har råd med de hållbara valen, men för de flesta av oss är det vi som kan välja bort som måste ta ansvar.
”Att ändra vanor är svårt – det kan vara jobbigt och kräva uppoffringar – men med stöd från andra blir det ofta både lättare och mer meningsfullt.”
Hermes Group, med över 16 års erfarenhet inom eventbranchen, har alltid strävat efter att inte bara skapa framgångsrika event, utan också att ha en positiv inverkan på människor och miljö. Företaget grundades med en vision om att entreprenörskap innebär mer än att bara driva företag – det handlar om att göra skillnad i världen.
Hållbarhet har alltid varit en central del i Hermes Groups verksamhet. Anna Hermes, som har grundat företaget, driver idag företaget tillsammans med Vianei Hermes. Båda har en starkt anknytning till naturen; Anna från Småland och Vianei från landsbygden i Brasilien. Deras gemensamma intresse för att leva i harmoni med naturen och strävan efter att förbättra människors välbefinnande har format företagets hållbarhetsarbete.
”Vi insåg tidigt hur starkt ett event kan påverka både människor och planeten, både positivt och negativt,” berättar Anna.
Avgörande faktorer för hållbara events
Med tiden har Hermes Group identifierat de faktorer som är avgörande för att skapa hållbara event och företagsresor. Genom att ta välgrundade beslut redan i planeringsfasen säkerställer de att varje event har en positiv inverkan. Exempelvis väljer de destinationer som kan nås med låga eller inga utsläpp, prioriterar lokala och hållbara leverantörer, och förespråkar fysiska aktiviteter i naturen. Matvalen är också centrala, med fokus på lokalproducerade, ekologiska och säsongsbetonade råvaror.
En annan viktig del i Hermes Groups arbete är att sprida kunskap och inspirera kunder som ännu inte är engagerade i hållbarhet. Anna berättar att de alltid börjar med att öka medvetenheten om koldioxidutsläppen och föreslår alternativa sätt att resa och arrangera event.
”Vi visar skillnaden, ofta i form av uppskattningar av CO2-utsläpp. Vi kan till exempel föreslå att byta ut rött kött mot hållbarare alternativ eller att ersätta en ribbåtstur med kajakpaddling,” säger hon.
Eventbranschen står inför flera utmaningar när det gäller hållbarhet, och en av de största är bristen på kunskap. Anna menar att om företag visste mer om hållbarhet skulle det vara enklare att genomföra mer hållbara event. En annan utmaning är de traditionella sätt som många event fortfarande organiseras på, något som Hermes Group vill förändra.
”Det bästa vi vet är när hållbarhet börjar inifrån”
Ett exempel på hur Hermes Group har lyckats göra ett event mer hållbart är när de bytte ut en 4-timmars flygresa till Aten mot en 2-timmars bussresa till Dalarna. Denna förändring resulterade i en utsläppsreduktion på 75 ton CO2. Här jobbade Hermes Group hand i hand med kunden som också ville få sina medarbetare mer medvetna om hållbarhet.
Möten hölls utomhus, med skogen och sjön intill som arbetsplats. Det serverades lokalproducerad mat från gården i ett vackert växthus, med efterföljande fest på logen. Medarbetarna fick även under en timmes föreläsning lära sig om de planetära gränserna och vad som har tagit oss in i den klimatkris vi befinner oss i. Dessutom levererade eventet allt som allt ett billigare event som är ekonomiskt mer hållbart.
”Det bästa vi vet är när hållbarhet börjar inifrån. För oss är det en passion på riktigt och ger en omedelbar effekt,” avslutar Anna.
