Posted on

Ställ om till en hållbar arbetspendling

Under de senaste åren har många av oss haft en paus från kontoret, vilket satt vårt dagliga resande i perspektiv. Hur ska vi fortsätta träffas och jobba tillsammans framöver? GoClimate tipsar om hållbara sätt att ta sig till jobbet, både för företaget och de anställda!

1. Fötterna

Såklart är det mest miljövänliga sättet att ta sig fram att promenera! Vi får motion och frisk luft (förhoppningsvis), och många känner sig piggare efter att ha rört lite på sig. Vi får tid att mentalt förbereda oss, och mentalt varva ner efter jobbet. Jämför hur lång tid det tar att gå med att åka! Skillnaden kan vara mindre än du tror. Om du har för långt för att gå hela vägen är det också trevligt att kombinera en pendeltågsresa med en promenad, i stället för att åka bil hela vägen.

2. Cykeln

På hjul kommer vi längre distanser med högre hastighet än till fots. Bra för hälsan, lättare att transportera lite tyngre saker i sadelväskor. Det känns lättare när du hittat bra cykelvägar och ett tempo som passar dig. På cykel kan vi få endorfiner och kan lära känna vårt närområde bättre. Kanske lägger du märke till en ny restaurang, eller en vacker utsiktsplats? Ett riktigt bra alternativ är elcykel, då får du hjälp i backar och motvind!

För företaget – se till att de anställda har ett säkert ställe att förvara cykeln, och diskutera med de anställda om det finns ett värde i att erbjuda möjlighet att duscha och byta om.

3. Kollektivt

Att åka gemensamt med andra är ett sätt att ta sig längre sträckor utan att fresta mer än nödvändigt på miljön. Spårtrafik som pendeltåg, tunnelbana och spårvagn har lägre koldioxidavtryck per km än buss. Åker du längre sträcka så kan det vara värt att diskutera med din arbetsgivare om du kan tillgodoräkna dig detta som arbetstid, genom att jobba på vägen. Det kan också spara på klimatet att åka bilen en kortare sträcka, tex till en pendeltågsstation, och åka kollektivt resten av vägen.

4. Bilen – elektrisk såklart

Bilen kan vara nödvändig för att ta sig till och från, eller för att utföra, vissa arbeten. Då är det extra viktigt att inte köra på fossila bränslen! Framtidens bil är den som går på el – 2020 var det år Norge sålde fler elbilar än bensin, diesel och hybrid (54% elbil), och Sverige är på väg i samma riktning. Tillväxten i Sverige var 82% under 2020! Det är en investering både att köpa bilen och att installera en laddstation, men det lönar sig fort då kostnaden per kilometer krymper. Om du har en förmånsbil eller företagsbil som drivs av fossilbränsle, diskutera möjligheten att köra elbil i stället. Ett annat alternativ är att samåka – jobbar du och grannen i närheten av varandra kanske ni kan turas om att köra. Det kanske är opraktiskt att göra varje dag, men kan vara en trevlig omväxling med lite sällskap.

För företaget – kan ni bidra till omställningen genom att erbjuda laddstolpar på parkeringen?

Behöver du åka till kontoret varje dag? Vi har olika behov och olika förutsättningar, och för vissa kan det vara en trevlig omväxling att jobba hemifrån. Du sparar tid och energi på att slippa resa. Andra har större behov av att träffa kollegor på kontoret och fokuserar bättre hemifrån.

Företaget – en liten detalj som skickar rätt signal utåt är att beskriva på er hemsida hur det går att ta sig till er till fots, cykel och kollektivt, och hur lång tid det tar från närmsta knutpunkt. Beroende på företagskultur kan det vara motiverande att ha utmaningar för de anställda – vilka klarar att cykla en hel månad? Kan vi erbjuda incitament som tex pendlingskort för att öka det kollektiva resandet? Att ha en dialog med de anställda och fråga vad som behövs för att de ska kunna resa på klimatvänligare sätt är en bra startpunkt för att hitta åtgärder som verkligen fungerar.

Ta hjälp av vår resekalkylator för att se hur stort klimatavtryck din resa har.

Hur pendlar du och vad skulle du behöva från din arbetsgivare för att kunna resa mer klimatsmart? Lämna en kommentar!

Posted on

De 5 bästa sakerna du kan göra för att leva mer klimatsmart

Alla forskare är överens, klimatkrisen är akut och vi måste dramatiskt minska mängden växthusgaser vi släpper ut i atmosfären idag om vi ska undvika de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna.

Nu måste våra politiker införa smarta lagar och policies – helst på global nivå – och alla företag måste börja ta mer ansvar för de utsläpp de orsakar. Men även vi som individer har ett ansvar. Det svårt att säga exakt vad just du kan göra för att hjälpa till på bästa sätt, kanske är det genom att påverka din arbetsplats eller skola, eller att prata med vänner eller politiker.

Oavsett hur du kan påverka andra så kan du relativt enkelt minska ditt eget klimatavtryck. Och forskning visar att det ofta är mer effektivt att påverka andra genom att ändra sina egna vanor och inspirera till förändring än att berätta för andra vad de borde göra. Därför har vi sammanställt en lista på våra 5 bästa tips på hur du kan leva mer klimatsmart.

Här kommer våra 5 bästa tips på hur du kan leva mer klimatsmart

1. Semestra lokalt

Ta tåget istället för flyget när du åker på semester och upptäck alla fantastiska platser som finns i närområdet. Åk tåg till fantastisk skidåkning i Norge istället för att flyga till alperna och vandra på vackra skåneleden istället för att äta svensk mat på Las Palmas. Extra lätt så här i Corona-tider 🙂

2. Cykla till jobbet eller jobba hemifrån oftare

Varje gång man lämnar sin fossilbil hemma så minskar man sitt personliga klimatavtryck betydande. Win win är ju om man dessutom kan få motion på köpet! Känns det långt och jobbigt? Testa en el-cykel och åk kommunalt om det regnar!

3. Se över ditt boende

Här finns oftast massor av saker att göra. Byt till grönt el-avtal om du inte redan gjort det, skaffa en värmepump eller bergvärme om du inte har det eller varför inte skaffa solceller på taket? Går det att byta till bättre isolerade dörrar eller fönster?

Eller bor du i en lägenhet? Prata med din bostadsrättsförening eller hyresförening!

4. Testa att äta mer grönt

Det har aldrig tidigare funnits så stor kreativitet och variation i grön matlagning som nu. Känns det jobbigt att laga grön mat själv? Testa en grön matkasse eller börja beställa veg på luncherna! Det finns massor av inspirerande berättelser där ute!

5. Beräkna och klimatkompensera ditt klimatavtryck

Johan Rockström gick nyligen ut med vikten av att ha koll på sitt klimatavtryck. Det tar bara någon minut att få koll på hur ditt klimatavtryck ser ut, och om du sedan vill klimatkompensera för det så kostar det oftast förvånansvärt lite. Det här är något du kan göra idag och något som har stor impact för relativt liten instats.

Det som är viktigt att tänka på när man klimatkompenserar är att man gör det i certifierade klimatprojekt som håller hög kvalité. Vi rekommenderar att man tittar på liknande Gold Standard-certifierade projekt som vi stöttar, men det finns även andra klimatprojekt som är bra.

Posted on

Är flyget verkligen så illa för klimatet?

“Men, gör det så mycket om jag flyger?” Frågan som alla vi som både älskar att resa och bryr oss om klimatet ställer oss själva, och frågan vi även får från olika håll. Det korta svaret är ja, för att det är en så stor del av de utsläpp du som privatperson kan påverka. Men låt oss undersöka lite mer!

To fly or not to fly…

Den tekniska förklaringen

Enligt Internationella klimatpanelen (IPCC) står flyget globalt sett för omkring 2-3 procent av de totala utsläppen av koldioxid. Det låter kanske inte så mycket, men på detta måste vi även lägga till den så kallade höghöjdseffekten. Det betyder att flygets klimatpåverkan är mer än bara koldioxidutsläpp, för även utsläpp av vattenånga och kväveoxider på hög höjd (från runt 8000 m) och kondensstrimmorna från planet påverkar klimatet. Hur detta beräknas är väldigt komplext, eftersom det beror på många olika faktorer och effekten varierar. En grov uppskattning landar på 70-90% högre klimatpåverkan än bara koldioxidutsläppen – alltså nästan dubbelt så mycket!

Då är vi uppe i runt 5%. Men de är heller inte jämnt distribuerade över jordens befolkning – 80% av jordens befolkning har aldrig flugit (uppskattning)! Så vi som faktiskt gjort det bidrar oproportionerligt mycket. Dessutom har den regelbundna utrikestrafiken från Sverige ökat med mer än hisnande 90% sedan 2005! Så vi ser att vi tillhör en relativt liten grupp som bidrar väldigt mycket till den här delen av utsläppen.

Okej, men hur mycket släpper en flygresa ut då? 

För att beräkna detta behöver vi ta många faktorer i beaktning: Vilken sorts bränsle som används, vilken flygplansmodell, hur många som reser med planet, hur högt det flyger, vilket väder det är och hur mycket det blåser… De enklaste beräkningarna mäter bara hur mycket bränsle som tankas och hur mycket som förbränns, men även här kan det variera eftersom vissa enbart beräknar utsläppen från förbränningen (tank-to-wheel) medan andra även tar i beaktning hur mycket framställandet av bränslet påverkar klimatet (well-to-wheel), alltså ett livscykelperspektiv. 

Olika beräkningsmetoder ger olika resultat

Genom att bara beräkna koldioxidutsläppen från förbränningen av bränslet (tank-to wheel, inga andra växthusgaser än koldioxid och ingen höghöjdseffekt) kan en enkelresa från Stockholm till Paris landa på 150 kg CO2, enligt ICAO (Civilflygets FN-organ). Ett franskt ministerium har tagit fram ett liknande beräkningsverktyg som inte beaktar höghöjdseffekten men som visar bränslets totala klimatpåverkan (well-to-wheel) från alla växthusgaser, och då hamnar samma resa på 162 kg CO2-ekvivalenter. Enligt Chalmers beräkningsverktyg flightemissionsmap.org orsakar samma resa 247 kg CO2, vilket inkluderar höghöjdseffekten men inte produktionen av bränslet (bara tank-to-wheel). 

Med GoClimates egen kalkylator landar resan på 385 kg CO2-ekvivalenter, och då är vi helt säkra på att vi beräknat den totala påverkan av en persons flygresa. Vi anser att det är bättre att beräkna i överkant, enligt devisen “better safe than very sorry when the climate change starts to hurt”.

Självklart tycker vi på GoClimate att den bästa flygresan är den som inte äger rum. Men om du verkligen måste flyga rekommenderar vi att du i alla fall klimatkompenserar för din flygresa. På så sätt bidrar du till klimatprojekt som leder till minskade utsläpp av växthusgaser någon annanstans i världen, och stöttar omställningen mot ett hållbart samhälle. 

Hur mycket motsvarar då en flygresa från Stockholm till Paris? Om du gjorde samma resa med tåg skulle du kunna åka sträckan 6 gånger, för hela resan släpper ut ca 60 kg CO2e. Eller, om du åker tåg i Sverige där alla större banor är eldrivna så skulle du kunna åka tur och retur Malmö – Luleå 637 gånger. Det är vansinnigt stor skillnad. 

Posted on

Dags att byta till grön el!

Är det äntligen dags att byta till grön el? Såhär mycket skillnad kommer det att göra!

Att byta ditt vanliga elabonnemang mot ett grönt abonnemang är kanske den mest påtagliga engångsåtgärd du kan genomföra för att minska ditt personliga klimatavtryck. Det här inlägget förklarar varför och hur man gör det med tips specifikt för Sverige, men principerna är likadana nästan överallt.

Innan vi börjar – grön el anges ofta som att ha noll klimatpåverkan, men i detta inlägg och generellt i våra beräkningar antar vi 15 g CO2e per kWh, för att ta hänsyn till underhålls- och nätdrift – bara för att vara på den säkra sidan.

Vi alla använder el där hemma, se till att den produceras klimatsmart!

I Sverige förbrukar en lägenhet i genomsnitt 2000 kWh hushållsel per år, och ett hus använder 6000 kWh hushållsel. För uppvärmning och varmvatten förbrukar en lägenhet i genomsnitt 10000 kWh och ett hus i genomsnitt 15000 kWh.

För ”vanlig” energi (den så kallade residualmixen) är koldioxidutsläppen per kWh 338,52 g. Detta innebär att en lägenhets användning av hushållsel ger utsläpp på 677 kg CO2, och ett hus på 2031 kg CO2. Om hemmet också värms upp med el, orsakar lägenheten utsläpp på 4062 kg och huset 7109 kg.

Med det antagna värdet 15 g CO2 per kWh, innebär det att med ett grönt elabbonemang orsakar en lägenhet utsläpp av 30 kg CO2 och ett hus 90 kg CO2 för konsumtion av hushållsel. Om hemmet också värms upp med el, orsakar lägenheten utsläpp på 180 kg och huset 315 kg. Det här är en enorm skillnad! Och prisskillnaden mellan vanlig el och grön el är mindre än 10%. Vad väntar du på?

Sidrap Wind Energy Park in Indonesia
Vi stöttar klimatprojekt för förnybar energi i Indonesien, så självklart ska vi köpa grön el även här hemma!

Hur ska du gå vidare? Kontrollera först vilken leverantör du för närvarande har. Detta anges på din elräkning (papper eller digital), eller så kan du kontrollera var pengarna går på ditt kontoutdrag. Om du vill stanna hos samma leverantör, kan du se om de har ett grönt abonnemang som alternativ. Annars kan du göra en enkel Google-sökning och se om du hittar en leverantör som är mer tilltalande – antingen baserat på pris eller andra faktorer, som hållbarhet. Det finns tjänster som https://www.elskling.se/ där du kan jämföra priser och filtrera resultaten för grön el. Om du vill kan du även passa på att byta till el som är märkt Bra Miljöval.

Det här är kanske det enklaste steget att göra en stor skillnad på ditt klimatavtryck. Dela i kommentarerna om du har bytt elavtal och berätta vilka tips du har för andra!

Psst! När du gjort detta kan du registrera dig på GoClimate för att balansera hela din livsstils klimatpåverkan också!

Posted on

Civil olydnad för klimatet

Civil olydnad är något som inte är särskilt vanligt i Sverige, och associeras med att vara bråkig och kompromisslös. Många menar att vi har ett välfungerande samhälle där det är den enskildes skyldighet att följa lagen och upprätthålla ordning. Kan det vara sant, samtidigt som det finns skäl att göra motstånd? Kan klimatet i så fall vara en sådan fråga? Vi på GoClimate tror att klimatkrisen är så stor att vi måste utforska alla sätt att agera, och vill med det här inlägget informera om en metod som redan används, både för att skapa förståelse för den och samtidigt inspirera varandra att hitta nya sätt att engagera sig som passar en själv.

Civil olydnad definieras som medborgarens aktiva vägran att följa en lag eller order från regeringsmakten, för att förändra samhället. Det är en icke-våldsam metod att belysa att något i samhället är moraliskt fel, och därför går man inte med på att vara delaktig i det. Att ta till civil olydnad som metod kan ses som en sista utväg, när de formella vägarna att driva förändring inte har fungerat.

Fredlig demonstration mot klimatförändringarna

Vad som kan vara viktigt att ha i åtanke när vi funderar på om civil olydnad är en bra eller dålig metod för samhällsförändring är att det är svårt att föreställa sig en förändring innan den hänt. Hur skulle USA se ut utan slaveri? Hur skulle England fungera om kvinnor fick rösta? Idag är vi generellt överens om att slaveri är fel och rösträtt är en rättighet oavsett könstillhörighet, och med det resonemanget måste vi också anta att våra barnbarn om hundra år lever i ett samhälle som genomgått fler förändringar. Förändringstakten verkar dessutom öka snarare än avta, så det är rimligt att tro att vi inte lever i den högst utvecklade formen av ett mänskligt samhälle ännu.

Vad har civil olydnad faktiskt åstadkommit historiskt? Det kanske mest välkända exemplet är Mahatma Ghandis kamp för Indiens självständighet från den brittiska kolonialmakten, som bland annat involverade en lång marsch där han bröt mot saltskatten. En annan person som idag hyllas för sitt mod är Rosa Parks som vägrade lämna sin plats på bussen för att låta en vit passagerare sitta. Kvinnlig rösträtt är ett annat exempel på vad som drivits igenom, men där kampen visserligen inkluderade våld. Det kan alltså vara enskilda personer såväl som grupper och rörelser, men varken Ghandi eller Parks agerade i ensamhet.

Fler och fler samlas för att demonstrera för samhällsförändring för en hållbar värld

2018 satte sig Greta Thunberg utanför Sveriges Riksdag för att skolstrejka för klimatet. Hon bröt därmed mot den svenska skollagen, med argumentet “varför ska vi studera för en framtid som tas ifrån oss?”. Greta är kanske ett specialfall inom civil olydnad eftersom hon inte bryter mot den lag som hon menar är problemet, utan för att lyfta en annan fråga. Men vi på GoClimate är övertygade om att Gretas moral är rätt, och att vi som samhälle måste förändras för att leva i enighet med den. Det faktum att Greta är ett barn som inte gått i skolan har onekligen varit en nagel i ögat för många världen över. Att hon blivit frontfigur för Fridays For Future, där miljontals barn världen över följer hennes exempel och strejkar från skolan, är både ett bevis på den spridning som civil olydnad kan uppnå och på allvaret som dagens barn och ungdomar känner inför klimatfrågan.

Inom miljörörelsen är Greenpeace och Extinction Rebellion två organisationer som använder sig av civil olydnad för att påkalla uppmärksamhet och driva miljöfrågor. Greenpeaces aktioner riktar sig ofta mot stora företag och på att direkt blockera aktörer från att bedriva miljöfarlig verksamhet, medan Extinction Rebellions aktioner i stället har ämnat att lamslå samhället och påverka den stora massan, genom att blockera broar och vägar. Båda organisationerna anses kontroversiella, även om många menar att deras arbete belyser stora problem som vi måste hantera.

Hur du väljer att engagera dig för klimatet är ditt eget val och vi på GoClimate hoppas att vi kan bidra till en omställning för ett hållbart samhälle så snabbt som möjligt. Att begå civil olydnad är en metod som har haft stort genomslag historiskt i viktiga frågor, och det är redan en del av miljö och klimatrörelsen. Civil olydnad fortsätter att vara ett aktuellt alternativ eftersom det är uppenbart att systemförändringar inte sker i den takt som krävs för att säkra en beboelig planet inom en inte alltför avlägsen framtid.

Oavsett vad du gör med din tid och ditt engagemang, så kan du alltid kombinera det med att kompensera för ditt klimatavtryck genom oss på GoClimate. På så sätt kan du göra så mycket nytta som möjligt för klimatet!

Posted on

Beräkna klimatutsläpp för olika sätt att resa

Har du undrat hur stora klimatutsläppen är från olika sätt att resa? Hur mycket utsläpp har egentligen ett flyg jämfört med utsläppen från tåg? Testa gärna vår nya resekalkylator, som räknar ut vilka klimatutsläpp olika typer av resande har på en viss distans.

Man kan lätt se att klimatutsläpp från flyg och bensin- och disel-bilar är långt högre än exempelvis tåg och elbil. Men räkna gärna ut utsläppen för just den resan du ska göra så ser du mer exakta storlekar på de olika utsläppen.

Och när du gjort det får du gärna registrera dig för att klimatkompensera utsläppen också!

Posted on

Vad är ett klimatprojekt egentligen?

Vi har tidigare förklarat vad klimatkompensation är och varför det är viktigt att bidra. Vi vet att pengarna går till klimatprojekt, men vad innebär det egentligen?

Ett klimatprojekts huvudsyfte är att se till att utsläppen av växhusgaser till atmosfären minskar. Det finns olika sätt att göra det på, och marknaden utvecklas kontinuerligt med nya projekt och allt bättre metoder för att mäta utsläppsminskningar.

Ett sätt som är lätt att mäta och enkelt att förstå är därför projekt som producerar förnybar energi. Genom att skapa den sortens energi, som inte orsakar utsläpp, ger vi människor möjlighet att sluta använda fossila bränslen. När vi till exempel bygger vindkraft i Indien och ansluter fler människor till elnätet, så behöver de inte längre använda dieselgeneratorer eller elda med kol, vilket ofta är fallet innan projektet implementeras.

Sidrap Wind Energy Park in Indonesia
Sidrap Wind Energy Project i Indonesien

Några exempel på projekt som GoClimate stöttat som producerar förnybar energi:

Anledningen till att vi vill bidra med detta i länder som Indien och Indonesien är att vindkraft fortfarande är för dyrt för att den skulle byggas utan vår hjälp – detta är det som menas med additionalitet. Vindkraften kan producera samma energi i Sverige, men marginalnyttan blir högre eftersom vi undviker förbänning av kol och diesel och bidrar till att öka levnadsstandarden på plats.

En annan sorts klimatprojekt handlar om att fånga in utsläpp av växthusgaser som sker i olika processer, och omvandla den till energi i stället – så kallade biogasprojekt. Projekten går ofta ut på att installera förbättrad teknik så att växthusgaser från biologisk nedbrytning av organiskt material, till exempel i soptippar eller i avfallsvatten, inte släpps ut i atmosfären utan fångas in och omvandlas till energi. Här undviker vi direkt utsläppen, och gör något bra med energin i stället! Detta är ofta lite dyrare än att tex bygga vindkraft, som är bland de billigaste projekten.

Landfill Gas to Energy project in Chile
Landfill Gas to Energy Project i Chile

Några exempel på biogasprojekt som GoClimate stöttat:

En annan sorts projekt syftar till att förbättra metoder för matlagning. En stor del av världens befolkning lagar mat över öppen eld, vilket leder till avskogning när allt fler människor behöver ved. Genom att erbjuda bättre utrustning behöver personerna som ansvarar för matlagning, oftast kvinnor, inte samla lika mycket ved. Detta sparar både träd och tid för dem, och med den förbättrade utrustningen blir det även mindre luftföroreningar och partiklar, vilket har positiv inverkan på deras hälsa. Dessa projekt har alltså stora potentiella fördelar, men är svårare att genomföra eftersom det handlar om att förändra beteenden, och svårare att mäta resultaten av. Risken är alltså högre, men nyttorna kan vara väldigt betydelsefulla.

Bränslesnåla spisar i bruk i Rwanda

GoClimate har investerat i några projekt av den här sorten:

En annan sorts klimatprojekt har med träd att göra. Det kan handla om återskogning av ytor som avskogats, plantering av träd på ytor som inte haft skog innan, eller skydd av existerande skog. Det är otroligt viktigt med projekt av den här sorten eftersom träden binder koldioxid från luften, och det finns många potentiella nyttor som ökad biologisk mångfald, förbättrat mikroklimat etc. Vi på GoClimate har dock valt att inte investera i skogsrelaterade klimatprojekt. Huvudskälet är att även om projekt av detta slag är nödvändiga och oerhört viktiga av ovan nämnda skäl, är komplexiteten i att hantera dessa projekt enorm, och vi tror att vi kan uppnå den mest positiva effekten genom att finansiera andra typer av klimatprojekt.

Detta är en kort sammanfattning av några olika sorters klimatprojekt, men det finns fler på marknaden, och det utvecklas fler i skrivande stund. Eftersom projekten är så olika varierar naturligtvis priserna på projekten, och det finns alltså inget fast pris för ett ton koldioxid. Dessutom har alla projekt administrativa kostnader – om ingen designar, administrerar och övervakar projektet, så blir det inget projekt och vi kan heller inte garantera kvaliteten. Men det är därför vi finns – för att göra en del av jobbet åt dig som vill klimatkompensera. En del av priset går även till certifieringen, för att säkerställa kvaliteten av projektet. På så sätt undviker vi projekt som inte gör någon nytta, och skyddar oss mot korruption och ineffektivitet.

Känns detta som något du vill vara med och bidra till? Gå med här!

Har du fler frågor? Lämna gärna en kommentar!

Posted on

De bästa poddarna om klimatet – GoClimate tipsar!

Vi på GoClimate lyssnar väldigt mycket på poddar! Det är ett grymt sätt att lära sig nya saker på, när det ibland kan vara tungt eller opraktiskt att läsa och vissa av oss blir rastlösa av att titta på film. Dessutom är det skönt att ha sällskap av någon som pratar till en när man är ute och promenerar, lagar mat eller är ensam hemma. Så nu tänkte vi dela med oss av våra bästa tips på poddar om klimatet!

Allt du behöver för att fördjupa dig i en podcast!

Många som redan googlat på detta har säkert hittat Klimatpodden (avsnitt på både svenska och engelska), där Ragnhild Larsson bjuder på djupgående intervjuer med människor som på olika sätt anstränger sig för klimatet. Det är trevlig stämning och du får lyssna på allt från forskare och politiker till entreprenörer och aktivister. En av alla inspirerande personer som pratat om sitt engagemang där är GoClimates egen Cissi Lindén, så självklart tycker vi att avsnittet där hon berättar om hur man kan klimatkompensera sin livsstil är ett bra ställe att börja på! Även vår samarbetspartner Evelina Utterdahl har intervjuats och berättat om hur hon gick från resebloggare på heltid till klimataktivist.

En annan podd som flera av oss lyssnat igenom från början till slut är Klimatpsykologipodden (avsnitt på svenska). Klimatpsykologerna hjälper oss att förstå oss själva och andra i hur vi känner och reagerar om klimatfrågan, och ger oss både tröst och råd om hur vi ska hantera detta för att inte deppa ihop utan fortsätta vara konstruktiva. De har även skrivit en bok om detta, men att lyssna på Frida Hylander och Liv Svirskys samtal är väldigt lättlyssnade och framför allt fulla av empati. Nu har de dessutom släppt nya avsnitt om Klimatet och Corona!

Ett tips från Kalle är podden My Climate Journey (på engelska) av Jason Jacobs, en mjukvaruutveckare som sålde sitt framgångsrika företag (Runkeeper) och letade efter djupare mening. I hans strävan att förstå klimatfrågan pratade han med många experter, och för att få med sig andra på vägen utvecklades detta till en podd där vi gemensamt kan lära oss om ämnet och få inspiration till vad vi kan göra för att bidra till lösningen.

Tove tipsar om The Wardrobe Crisis (på engelska)- en podd för den modeintresserade som vill veta mer om hur mode och kultur hänger ihop med hållbarhet, etik, aktivism och miljön. Så inspirerande med människor som är villiga att driva förändring inom sin bransch! Och det finns många avsnitt för den som inte är en trendnörd också 🙂

Om du i stället är extremt intresserad av energifrågan (eller har en specifik undran) kan det vara värt att lyssna på The Interchange (på engelska) om den globala energiomställningen!

Inom ganska nischade poddar finns även Resources Radio (på engelska) om miljöekonomi, med avsnitt om den globala handeln med utsläppsrätter och hur oljemarknaden påverkas av COVID-19.

Lite bredare inom miljöområdet ligger BBCs podcast Costing the Earth (på engelska). Här behandlas aktuella ämnen av ledande experter som jobbar för en renare och grönare planet. Vill du veta mer om hur COVID-19 påverkar klimatet, plast, eller vad som skulle hända om hela Storbritannien blev veganer så är detta podden för dig!

Brett på miljöområdet på svenska finns i stället podden Du, Jag och Jorden. Miljövetarna Jonna Elofsson Bjesse och Melanie Olsson utforskar hållbarhet i alla aspekter av livet. De är de där kompisarna som du alltid vänder dig till med din specifika miljöfråga!

Alexandra och Emma har en förkärlek för SRs Sommar & Vinter i P1. Utvalda svenskar får en timme att prata om vad de vill, och en av våra idoler i klimatfrågan, den världskända forskaren Johan Rockström, har gjort ett eminent avsnitt om just detta. Finns att lyssna på både svenska och engelska! Lite mer otippat är kanske att Magnus Carlson, sångaren i Weeping Willows, också ägnade sitt sommarprat åt klimatfrågan där han söker svar från experter om vad det finns för lösningar. Avsnitt på svenska.

Det finns ju ett oändligt antal poddar som på ett eller annat sätt berör klimatfrågan. Cissi och Kalle har därför medverkat i flertalet poddar – nu senast var Cissi med i podden Health for Wealth, som handlar om hållbar hälsa på jobbet, och pratade om hur man kan bli klimatneutral på jobbet. Kalle har tidigare varit med i podden Vart är vi på väg? som intervjuar entreprenörer, investerare och andra som bidrar till att skapa positiv impact i samhället och pratat om hur man kan klimatkompensera sina utsläpp, och i podden Bortom Ekorrhjulet där han pratade om sin resa från VD till klimatkämpe.

Visst är det omöjligt att ha tråkigt när det finns så mycket att lyssna på! Vad är dina bästa poddtips om klimatet? Lämna en kommentar till ditt community!

Posted on

Spara klimatsmart – klimatsmarta fonder

Spara i fonder och gör nytta för klimatet

Har du funderat på att börja spara klimatsmart? Vilka fonder ska man välja om man vill att pengarna ska växa och samtidigt göra klimatnytta? Ska man ens försöka göra klimatnytta med sina sparpengar? Här försöker vi nysta lite i ämnet.

Strategier för att göra klimatnytta med sparpengar

Det finns fem strategier man kan använda om man vill göra klimatnytta med sina sparpengar:

  1. Välj fonder som väljer bort dåliga bolag
  2. Välj fonder som väljer bra bolag
  3. Välj fonder som utbildar och upplyser bolagen om hållbarhetsrisker
  4. Välj fonder som utövar påtryckning på bolagen de äger, exempelvis på bolagstämmorna
  5. Maximera vinst och ge en del av avkastningen till klimatnytta

Vill du läsa mer om dessa strategier och forskningen bakom det som Professorn Joakim Sandberg sammanställt på uppdrag av Naturskyddsföreningen rekommenderar jag varmt småsparguidens inlägg om detta.

Ska man bara göra en sak, så är det som ger störst effekt förmodligen att välja de billigaste globala fonderna och sedan ta en del av avkastningen och skänka till klimatnytta, dvs strategi 5 ovan. Alternativt att välja fonder som aktivt väljer riktigt bra bolag och investerar i dem, dvs strategi 2 ovan. Båda dessa har stor potentiell klimatnytta.

Att bara välja bort dåliga bolag gör ingen eller liten nytta. Kapital är extremt lättrörligt, så det du väljer bort kommer inte ha svårigheter att få tag på nytt kapital på grund av ditt val – så länge inte en mycket stor del av världens kapital gör detta också. Att påverka bolag är svårt och har enligt den sammanställda forskningen liten potential att lyckas.

En potentiell fördel med att investera i bra bolag är att man kan ha hypotesen att hållbara bolag kommer klara framtiden bättre än icke hållbara bolag, och därför kommer öka mer i värde än andra bolag. Och att marknaden inte fattat det än – och därför är inte den aspekten med i marknadens prissättning av aktierna. Jag tror själv på denna hypotes, att de allra flesta som förvaltar kapital inte förstått hur allvarligt läget är och hur stor omställning som kommer krävas för att vi ska klara det här. Det är dock bara min egna hypotes och jag har ingen som helst finans-data som backar upp det.

Okej, då vill jag maximera vinst och skänka pengar, vilka fonder ska jag välja då?

Det säkraste sättet att få pengar att växa på sikt (+5 år) – om man inte vet mer om framtiden än vad marknaden vet – är att välja globala indexfonder med låg avgift. Det tyder den mesta forskningen på. Det här sagt så kan man ju ha tur om man råkar välja någon annan aktiv icke index-nära fond eller hittar rätt aktier. Och så ska man ju alltid komma ihåg att om detta fungerat historiskt garanterar såklart inget om framtiden.

Men, den bästa globala indexfonden med låg avgift just nu tycker jag är Avanza Global med endast 0.11% i avgift. Ska man lägga sina pengar någonstans och skänka en del av avkastningen är Avanza Global ett bra val.

Vart ska jag skänka pengarna som blir över?

Det här är ju helt upp till dig. Vi som jobbar på GoClimate tycker att vi hittat en bra avvägning mellan risk, kostnad och nytta. Så om du vill stötta oss får du gärna göra det genom att registrera dig här.

Men det finns många andra bra klimatinitiativ som kan göra klimatnytta med pengar. Lämna gärna tips i kommentarerna här!

Men vilka klimatsmarta fonder finns det annars då?

Om man ändå vill välja fonder som väljer bort dåliga bolag eller väljer bra bolag så kan det vara värt att kolla in följande fonder:

Proethos fond – 0,84% i avgift

Inte jättedyr. De företag Fonden investerar i verkar för hållbar energiproduktion, hållbar energikonsumtion, hållbara transporter eller hållbara levnadsvanor. Fonden diskvalificerar även företag från en rad mindre etiska branscher (vapen, spel etc).

Länsförsäkringar Fossilsmart – 0,73% i avgift

Inte jättedyr. Fonden strävar efter att investera i bolag som släpper ut mindre koldioxid jämfört med andra bolag inom samma sektor.

Skandia världsnaturfonden – 1,61% i avgift

Ganska dyr, men lite rolig fond. Två procent av Skandia Världsnaturfondens värde tillfaller årligen Världsnaturfonden WWF, så här kan man se det som att givandet är inbakat i avgiften. Smart.

CB Save Earth Fund – 1,75% i avgift

Ganska dyr. Inriktning mot bolag verksamma inom förnybar energi, miljöteknik och vattenhantering. Svanenmärkt.

Lysa.se – 0,397% i avgift

Bubblare. Inte bara en fond egentligen, utan mer som en bank. Erbjuder ett smart robot-sparande som följer Svenska kyrkans riktlinjer för etiskt sparande och dessutom är relativt billigt.

Andra alternativ?

Finns det andra sätt att göra klimatnytta med sparpengar? Har jag fel? Hör av er i kommentarerna!

Posted on

Klimatsmart kontor! De samlade klimatråden för flytt eller uppstart

Nytt kontor är en spännande utveckling! Genom att ställa rätt krav från början är det möjligt att minska klimatavtryck både på kort och lång sikt, så här har vi sammanställt tips för vad som är bra att ta ställning till i ett tidigt skede för att skapa bra förutsättningar.

Val av byggnad

Det finns olika standarder för hållbart byggande, internationella men även sådana som kan variera från land till land. Det finns självklart vissa som lever upp till standarderna utan att betala för att certifiera, eftersom det kan vara en dyr process.

I Göteborg inkluderar nya standarden för miljöanpassat byggande en energiförbrukning på max 60 kWh per år, så genom att använda standarder för bra byggande går det att få många lösningar.

Naturligtvis vill ni också ha närhet till kollektivtrafik så att anställda och besökare kan ta sig dit på ett miljövänligt sätt, även cykelförråd osv. Beror väldigt mycket på stad.

El

Att tänka på:

Grön el –  i Sverige, bra miljöval eller ursprungsmärkt el
Uppvärmning – vad är det för energikälla?
Därtill faktorer du kan påverka: isolering, energianvändning, led-lampor, osv

Att fråga hyresvärden om detta redan när ni tittar på alternativ och klargör att det är viktigt för er och ni kan förhandla er till bra förutsättningar från början. Elanvändning, värme och kyla brukar anges per kvm i kontraktet, så det är lätt att jämföra om ni har flera alternativ på lokaler.

Gällande belysning och standby kan ni överväga om det går att ha rörelsesensorer så att lamporna är släckta när ingen är där, alternativt möjlighet att släcka/stänga av centralt under vissa timmar på dygnet i hela eller delar av lokalen.

Möjligheten att sätta upp egna solceller på taket kan ni också titta på. Är ni på en plats där elen är dyr eller särskilt smutsig (är ni i tex. Tyskland är det stor risk att det är kol-el) kan detta vara särskilt intressant. De svenska sidorna https://hemsol.se/ , https://www.solcellskollen.se/ och statliga https://www.energimyndigheten.se/fornybart/solelportalen/ ger bra vägledning.

Inköp och val av IT och elektronik

För ett företag som har höga krav på effektiv teknik gäller det att hitta bra strategier för att minska utsläpp. Mycket går att vinna på att planera bra inköp, så att ett nytt köp inte leder till att äldre apparater inte går att använda med de nya. Se vårt blogginlägg om ’Planned Obsolecence’ för att se vad ni kan göra för att undvika fällorna.

TopTen (Naturskyddsföreningen) har gjort en översiktlig guide till Sveriges mest energieffektiva produkter, kan vara bra att ha som referens för att kunna jämföra med funktionalitet i stort.

För hållbarhetscertifiering av it-produkter, se https://tcocertified.se/

Servrar

Vi har skrivit ett blogginlägg om servrars koldioxidavtryck tidigare, som ger bra vägledning. Snabba svaret är att Det mest energieffektiva är cloud-servrar som använder grön energi. Vad har ni för valmöjligheter?

Inköp av elektronik

Om det är mycket nytt som ska köpas, kontrollera att ni har rimliga avtal med leverantör för service. Hur lång är garantin? Hur lång är livslängden?

Det står ofta i produktbeskrivningen hur lång en produkts livslängd är, vilket är en indikation för er när det handlar om att sätta standarder för uppgraderingar. Dells och Apples laptops har en beräknad livslängd på fyra år, och skärmar uppskattas till 6 år, men det är nog i underkant.

En viktig fråga är, hur länge lever produkten upp till era tekniska krav? Livslängden avgörs ofta av vår trendkänsla[1]. Apples telefoner används ett år längre än Samsung trots att de är tekniskt likvärdiga (54,5 månader jämfört med 67 månader). En policy för att byta ut produkter bör baseras på en förståelse för detta.

I den mån ni har möjlighet att köpa begagnade produkter är Inrego ett alternativ: https://www.inrego.se/ Ni kan även sälja använda produkter till Inrego, så att andra kan fortsätta nyttja dem. Inrego har förlängt livet på 300 000 produkter det senaste året, och siffran skulle kunna bli mycket högre. Det är naturligtvis inte bara klimatet som påverkas av det här förhållningssättet till elektroniken, avfallet har många andra konsekvenser[2].

Referensvärden för utsläpp:
Iphone 11 128GB – 77 kg CO2e
MacBook Pro 15-inch – 334 kg CO2e
Stationär dator från Dell – 500-600 kg CO2e
Skärm från Dell – 500-800 kg CO2e
Mus från Logitech – strax under 3 kg CO2e

Generellt ligger Fairphone högst när det gäller miljöstandarder, följt av Apple, därefter HP och Dell[3]. Logitech har ett ambitiöst hållbarhetsarbete.

Möbler

Utsläppen för boende minskar i Sverige tack vare energieffektivisering. Däremot håller import av möbler nivån uppe. En genomsnittlig kontorsstols avtryck är 76 kg CO2e (Antov & Pancheva 2017), ungefär lika mycket som en smartphone. Möbler ligger i snitt på 20-80 kg CO2e per produkt, med soffor och kontorsstolar som har störst avtryck. Av materialen som används så har stål och skumplast störst påverkan. Köksinredning har också stor påverkan då det är många skåp som ofta har kort livslängd (Naturskyddsföreningen 2018). Ur ett bredare hållbarhetsperspektiv finns mycket att vinna på att investera i hållbara möbler, eftersom bra kvalitet förlänger livslängden och inredningen inte behöver bytas ut.

Vid val av inredningsbyrå finns det alternativ specialiserade på återbruk, men även stora aktörer som White kan erbjuda detta: https://news.cision.com/white-arkitekter/r/the-office–music-and-re-used-material-inspire-interior-design,c9914177, och Lammhult kan renovera äldre möbler i deras fabrik, så ställ krav på leverantörer! Genom att fråga visar ni på att det finns företag som bryr sig om detta. Även om resultatet “bara” skulle innebära att en sorts möbel är begagnad, så är ni med och driver hållbar förändring!

Här är förslag på företag som säljer återvunna kontorsmöbler:
https://allforsale.se/en/ – Svenskt företag som säljer i hela Europa, finns större kvantiteter
https://www.soeco.se/ – Lite mer småskaligt, svenskt
https://recycledbusinessfurniture.co.uk/ – Storbritannien
https://www.sustainableofficefurniture.com.au/ – Australien

Om ni väljer att köpa nytt, så välj produkter från företag som gör ställningstaganden för miljön, och välj de produkter som har lågt klimatavtryck. Ett svenskt förslag är Kinnarps som har hållbarhetsbetyg på sina möbler.

Ett annat alternativ är LEVEL, som ska vara för möbler vad LEED är för byggnader.

Om ni har uttjänta möbler som ni vill byta ut kan många företag, tex Kinnarps, hämta möblerna för att se till att de blir återvunna på ett korrekt sätt. Se även om ni kan donera eller sälja möbler som inte kan användas av er längre.

Ombyggnad

Vid ombyggnation är det viktigt att tänka på att olika material har varierande klimatpåverkan, där betong ofta kommer upp som ett alternativ med högt CO2-avtryck. Trä är generellt ett bra material ur hållbarhetsperspektiv, men här finns det otroligt många aspekter att ta i beaktning. Att förbättra tex isolering kan vara en bra investering ur klimatperspektiv, men det beror på många små val som den ni anlitar för ombyggnad bör kunna mer om.

Övrigt

Växter suger upp koldioxid och är snygga. Huruvida de faktiskt förbättrar inomhusluften råder det skilda meningar om, men bidrar ändå med trivsel som är välgörande.

Bonuspoäng för den som vill göra något bra inte bara för klimatet utan även för den biologiska mångfalden i stadsmiljö – bikupor på taket https://www.beeurban.se/

Naturskyddsföreningens allmänna miljötips för en grönare arbetsplats https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-du-kan-gora/gron-guide/grona-tips-arbetsplatsen

Lycka till!

[1] https://www.sciencedaily.com/releases/2018/10/181016142434.htm

[2] http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/jakten-pa-din-gamla-mobiltelefon/

[3] https://www.greenpeace.org/usa/reports/greener-electronics-2017/