Posted on

Klimatprojekt som minskar växthusgaser i atmosfären

Projekt som fokuserar på att minska växthusgaser i atmosfären kan indelas i två huvudtyper: naturprojekt och tekniska projekt.

3.1 Naturprojekt

Dessa projekt inkluderar trädplantering och bevarande av befintliga skogar. De är starkt uppmuntrade av ledande klimatinitiativ som Science Based Targets och Exponential Roadmap, och är kritiska för att hantera klimatkrisen och den kanske ännu större krisen inom biologisk mångfald. Träd är en beprövad metod för att fånga upp koldioxid och kräver ingen ny teknik eller kostnadssänkande innovationer för att vara effektiva.

3.1.1 Anledningen till att vi inte stöttar denna typ av projekt (än)

Trots vår tro på dessa projekt, finns det komplexiteter kring markanvändning och biologins varaktighet som måste hanteras. Frågor som markens alternativa användning, trädsortens lämplighet, och trädens tillväxt under förändrade klimatförhållanden är viktiga. Det finns också en osäkerhet kring hur länge koldioxiden faktiskt stannar lagrad i träden. Dessutom har många tidigare trädprojekt inte levt upp till sina kvalitetsförväntningar. Dyrare kostnader per ton växthusgas jämfört med emissionsminskande projekt är en annan utmaning.

3.2 Tekniska projekt

Enligt IPCC är det nödvändigt att avlägsna stora mängder koldioxid från atmosfären under de kommande åren. Tekniska projekt, eller ”removals”, är ett snabbt växande och spännande område där många företag konkurrerar om att utveckla de mest effektiva och kostnadseffektiva metoderna. ClimeWorks använder t.ex jättefläktar liknande tekniska träd, och andra företag skapar biokol för att lagra i marken. Den här typen av projekt övervakas och utvärderas kontinuerligt av flera initiativ.

3.2.1 Anledningen att vi inte stöttar denna typ av projekt (än)

I nuläget är kostnaden för att avlägsna en ton CO2e från atmosfären med dessa metoder extremt hög, till exempel kostar ClimeWorks omkring 1200 dollar per ton CO2e. Billigare alternativ inkluderar biokol, men de är fortfarande kostsamma. Kritiker menar att dessa tekniker har svårigheter att skalas upp till nödvändiga nivåer och kan distrahera från den viktigaste uppgiften att minska utsläppen. Dessutom innebär betalning till privata företag en brist på transparens och tredjepartscertifiering av klimatnyttan.

Vi är dock övertygade om att utvecklingen av den här typen av projekt är nödvändiga och är spända på att se hur marknaden växer!

Hör gärna av dig på [email protected] om du tycker det är något vi missat, vi är alltid öppna för att lära oss mer!

Posted on

Projekt som bidrar till minskade utsläpp

Detta är del tre i vår artikelserie om hur vi tänker kring de klimatprojekt som vi stöttar. Denna del handlar om klimatprojekt som bidrar till minskade utsläpp.

Den här artikeln handlar om de projekt som bidrar till minskade utsläpp och omfattar de projekt som GoClimate huvudsakligen stödjer idag. Kategorin inkluderar till exempel energieffektiva spisar som minskar behovet av ved och därmed skogsskövling. Det finns även projekt inom förnybar energi som reducerar behovet av kolkraftverk och såna som hanterar skadlig metangas genom att omvandla den till elektricitet, vilket ersätter fossila energikällor. Fler exempel på dessa klimatprojekt finns tillgängliga här.

2.1 Varför vi stöttar den här typen av projekt

Det råder vetenskaplig enighet om att det är brådskande att minska världens utsläpp. Därför är det rimligt att i dagsläget när det finns så mycket kvar att göra här helt enkelt fokusera på att stötta projekt som minskar världens utsläpp.

2.1.1 Tekniken är redan här

För att minska utsläppen krävs både kapital och teknikspridning. Den nödvändiga tekniken för att klara klimatförändringarna finns till stor del redan, men behöver spridas, finansieras och implementeras. Den typ av klimatfinansiering som vi, våra medlemmar och kunder bidrar med spelar en stor roll här, det är precis det här som behövs för att få fart på omställningen. Men det är inte bara en fråga om att investera pengar, projekten måste vara effektiva och väl genomtänkta också.

2.2 Utmaningar med dessa typ av projekt

Projektens klimatnytta beräknas ofta utifrån hypotetiska scenarion, vilket kan vara problematiskt. Ändrade subventioner, normer och kunskapsnivåer kan påverka projekten över tid. Vissa projekt kanske inte längre behöver stöd tack vare teknisk utveckling och prisnedgångar inom förnybar energi. Klimatfinansieringens roll är dock avgörande. Det har historiskt bidragit till skalfördelar och prisreduktioner, vilket gjort att vissa projekt inte längre behöver samma stöd. För att hantera dessa dynamiska faktorer kan man välja att stötta nyare projekt eller specifika årtal.

Trots komplexiteten i dessa projekt är vi övertygade om att de kan stödjas på ett effektivt sätt, framförallt om man väljer rätt typ av projekt att stötta.

2.3 Projekt vi i Inte stöttar inom denna kategori

I denna kategori finns projekt som vi anser vara mindre effektiva eller problematiska. Till exempel stöttar vi inte uppbyggnaden av storskaliga vattenkraftverk, eftersom de kräver stora markområden och kan ha negativ inverkan på både miljö och lokalsamhällen.

Nya förnybara energiprojekt i länder som inte finns på FN:s lista över de minst utvecklade länderna blir inte heller certifierade enligt den standarden – Gold Standard – som vi håller oss till.. Dessa projekt bedöms ofta inte behöva ekonomiskt stöd i samma utsträckning längre som de gjorde tidigare. 

Det är dock viktigt att förstå klimatkrediternas marknad och hur de påverkar projektens livslängd och finansiering. Vi stödjer fortfarande vissa energiprojekt som inte skulle bli certifierade idag, för om vi slutar stötta vissa projekt som blivit certifierade för att klimatfinansiering bedömde behövas tidigare kan det underminera förtroendet för klimatkreditmarknaden och göra det svårare för framtida projekt att få finansiering.

Vi stöttar inte heller lokala projekt i Sverige, eftersom landet redan har tillgång till finansiering och relativt låga klimatutsläpp jämfört med andra regioner. Vår strategi är att stödja projekt där de kan ha störst positiv klimatpåverkan. Även om projekt som solcellsstöd i Sverige kan vara fördelaktiga, gör finansiering större nytta när de används i andra länder som exempelvis har högre mix av fossila elkällor i sin elmix.

Hör gärna av dig om du tycker det är något vi missat, vi är alltid öppna för att lära oss mer!

Posted on

Julklappstips med lågt klimatavtryck

Hållbara och klimatsmartajulklappstips

Kan man fira jul och bromsa klimatförändringarna samtidigt? Jamen absolut! Här listar vi våra bästa förslag på julklappar för en mer hälsosam planet. Att dra ner på antalet julklappar, ge bort en klimatsnäll upplevelse eller sätta regler för att klapparna i  julklappsutbytet är inhandlade på second hand är ett bra sätt att minska julfirandets klimatavtryck.

1. GoClimates gåvokort
Ge dina nära och kära ett par månader med koldioxidbalanserade utsläpp. Förhoppningsvis får de upp ögonen för sitt klimatavtryck samtidigt som klappen bidrar med klimatfinansiering för att ställa om världens energisystem, som till 80 % är fossilbaserade. Dessutom bidrar pengarna med andra positiva mervärden för lokalbefolkningen exempelvis rent vatten och satsningar på skola och sjukhus.

2. Tid tillsammans
Något av det mest värdefulla vi har idag är vår tid. Ge bort ett presentkort på middag eller fika till familj och vänner, eller varför inte en upplevelse eller äventyr (med lågt koldioxidavtryck. Antaglien är detta den mest uppskattade klappen – att få tid och möjlighet att umgås med dig.

3. Kortspelet Klimatkoll
Att gissa vardagsaktiviteters klimatavtryck låter kanske lite trist, men det här kortspelet underhåller och skapar garanterat diskussion. Ger en flygresa till New York mer klimatpåverkan än att äta en biff om dagen i ett år? Orsakar en total köksrenovering mer än flygresan? Kortspelet Klimatkoll hjälper spelarna att förstå hur vår vardag påverkar klimatet.

4. Prenumeration på vegetariska matmagasin
Vegourmet och Vegomagasinet bjuder på massa inspiration och bra recept för den som vill minska sin köttkonsumtion, men inte vet var hen ska börja. En vegetarisk eller växtbaserad matkasse från exempelvis Årstiderna, Enkla Kassen eller Linas Matkasse kan också vara uppskattad för att få vardagspusslet att gå ihop.

5. Begagnat
Bestäm att årets julklappsutbyte består av klappar från second hand. Begagnat har nämligen i stort sett inget klimatavtryck alls. 

6. Böcker
En bok kan öppna helt nya världar och bjuda med den som läser på ett äventyr. Kanske har du en pocket av din favoritbok hemma i bokhyllan, som förtjänar att vandra vidare och förgylla någons vinterkvällar?

7. Hembakat – Ge bort en smarrig kaka eller måltid. Kanske med inspo från punkt 4 – en vegetarisk eller vegansk upplevelse som kan inspirera till mer växtbaserat på tallriken 2024!

TIPS PÅ BÄSTA JULKLAPPSSPELET!

Om du älskar känslan av stora julklappshögar så testa att införa en ny tradition som kan ge dig massor av julklappar – eller inga. Spela julklappsspelet där alla bidrar med 1-2 klappar. Följ instruktionerna nedan. 

  1. Lägg alla julklappar på hög.
  2. Ta fram en tärning. 
  3. Gå varvet runt. Varje deltagare slår tärningen. En etta eller sexa ger en julklapp som spelaren själv får välja ur högen. Fortsätt till alla klappar är tagna.
  4. Öppna dina paket om du har några.
  5. Nu börjar det roliga. Sätt klockan på 5-10 min beroende på hur länge ni vill hålla på, lägg sedan bort timern så ingen ser hur lång tid det är kvar.
  6. Börja slå tärningen igen. Nu får du ta någon annans paket varje gång du slår en etta eller sexa. När klockan ringer är spelet slut och du får behålla alla (eller inga) paket som du har lyckats samla in.

Det krävs inga större mängd julklappar för att detta spel ska kännas roligt, det är en aktivitet som tar lite tid så att paketöppningen inte är över på ett kick. Om du vill  att leken ska ha så lågt klimatavtryck som möjligt – bestäm att alla slår in något hemifrån som de inte använder. 

Posted on

Klimatutbilda medarbetare

Att förstå klimatfrågan är ett första steg för att kunna göra något åt den. Att öka kunskapsnivån om klimatet hos varje medarbetare ger alla en större möjlighet att agera på ett klimatvänligt sätt och bidra till att organisationen minskar sitt avtryck. I bästa fall leder det även till en förändrad affärsmodell där företaget bidrar till att lösa klimatkrisen istället för att vara en orsak till den. 

Gå en kurs

E-kursen Klimatnyfiken tar en timma och består av korta texter, filmer och interaktiva övningar som ger deltagaren kunskap om klimatkrisen och rättvis omställning. Kursen är framtagen av den oberoende tankesmedjan Global Utmaning med finansiering av Union to Union och i samverkan med ett flertal fack – och studieförbund. Den är gratis.

Klimatsamtal är en utbildning i studiecirkelsformat som kan anordnas på jobbet. Det är fem tillfällen som handlar om klimatomställningen, bakgrunden till klimatkrisen, hur den påverkar oss och hur vi alla kan vara en del av lösningen.

The Climate Leader är en videobaserad gratiskurs i sex delar på engelska som hjälper dig att forma en strategi och förstå hur ni bäst kan göra skillnad och skapa förändring.

Planetary Boundaries and Human Opportunities är även den en videobaserad gratiskurs i åtta delar. Johan Rockström är en av kursledarna.

Se en film

A Friendly Guide to Climate Change and what you do to help är en 15 minuters introduktion till klimatförändringarna och vad vi alla kan göra för att bidra till att bromsa dem. Filmen finns på engelska, arabiska, holländska och franska samt textat på en mängd olika språk som svenska.  

Gör ett test

Gapminder har ett enkelt test baserat på Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Att göra testet är ett enkelt sätt att lyfta kunskapsnivån inom de olika områden där Climate Action är ett av dem. Varje område består av 6 frågor. Afry är ett av de företag som låter alla sina anställda göra testet.

Posted on

Resultatet från GoClimates medlemsundersökning

Under sommaren 2021 genomförde vi en undersökning med tio frågor bland alla som klimatkompenserar för sin livsstil via oss. Hela 552 personer deltog, det vill säga 12% av våra medlemmar vid tillfället.

Glädjande nog gör många medlemmar klimat-aktiviteter som påverkar samhället på systemnivå utöver egna livsstilsförändringar.

Vad gör våra medlemmar för klimatet utöver att bidra med viktigt klimatfinansiering?

30 % uppger att de har deltagit i demonstrationer någon gång under de senaste tre åren, 71 % har skrivit under namnlistor för klimatet, 27 % har kontaktat politiker eller sin kommun med klimatrelaterade frågor, 25 % har pratat med sin arbetsplats eller sin skola om deras klimatarbete, 21 % har kontaktat en butik eller ett varumärke om deras hållbarhetsarbete och 77 % har gjort en större livsstilsförändring som slutat äta kött, avstått flyg eller bytt fossilbil mot elbil eller cykel.

Synen på det egna klimatavtrycket

På frågan om hur en ser på sitt personliga klimatavtryck uppger närmare 74 % att de jobbar aktivt med att sänka sitt avtryck. 8 % uppger att de vill sänka sitt avtryck, men vet inte hur. 7 % uppger att de redan har ett lågt avtryck och har svårt att sänka det mer. 8 % uppger att  de inte jobbar aktivt med att sänka sitt avtryck. Flera uppger att det är svårt att ändra kost- och resvanor helt.

Vad GoClimate borde fokusera på härnäst

Vi gav elva förslag i undersökning på vad GoClimate-teamet skulle kunna fokusera på framöver. De förslag som fick flest röster var ett koldioxidbudget-verktyg för individer (57 %), att GoClimate arbetar mer med opinionsbildning och att påverka politiker (55%), möjligt för en medlem att se exakt vilka klimatprojekt hen har stöttat och med hur mycket i respektive projekt (53%), tips på klimatminskningar som är individanpassade (48%) och att vi gör det möjligt att jämföra sitt klimatavtryck från år till år (39%).

Se resultatet från våra tidigare användarundersökningar år 2020 och 2019.

Posted on

Är flyget verkligen så illa för klimatet?

“Men, gör det så mycket om jag flyger?” Frågan som alla vi som både älskar att resa och bryr oss om klimatet ställer oss själva, och frågan vi även får från olika håll. Det korta svaret är ja, för att det är en så stor del av de utsläpp du som privatperson kan påverka. Men låt oss undersöka lite mer!

To fly or not to fly…

Den tekniska förklaringen

Enligt Internationella klimatpanelen (IPCC) står flyget globalt sett för omkring 2-3 procent av de totala utsläppen av koldioxid. Det låter kanske inte så mycket, men på detta måste vi även lägga till den så kallade höghöjdseffekten. Det betyder att flygets klimatpåverkan är mer än bara koldioxidutsläpp, för även utsläpp av vattenånga och kväveoxider på hög höjd (från runt 8000 m) och kondensstrimmorna från planet påverkar klimatet. Hur detta beräknas är väldigt komplext, eftersom det beror på många olika faktorer och effekten varierar. En grov uppskattning landar på 70-90% högre klimatpåverkan än bara koldioxidutsläppen – alltså nästan dubbelt så mycket!

Då är vi uppe i runt 5%. Men de är heller inte jämnt distribuerade över jordens befolkning – 80% av jordens befolkning har aldrig flugit (uppskattning)! Så vi som faktiskt gjort det bidrar oproportionerligt mycket. Dessutom har den regelbundna utrikestrafiken från Sverige ökat med mer än hisnande 90% sedan 2005! Så vi ser att vi tillhör en relativt liten grupp som bidrar väldigt mycket till den här delen av utsläppen.

Okej, men hur mycket släpper en flygresa ut då? 

För att beräkna detta behöver vi ta många faktorer i beaktning: Vilken sorts bränsle som används, vilken flygplansmodell, hur många som reser med planet, hur högt det flyger, vilket väder det är och hur mycket det blåser… De enklaste beräkningarna mäter bara hur mycket bränsle som tankas och hur mycket som förbränns, men även här kan det variera eftersom vissa enbart beräknar utsläppen från förbränningen (tank-to-wheel) medan andra även tar i beaktning hur mycket framställandet av bränslet påverkar klimatet (well-to-wheel), alltså ett livscykelperspektiv. 

Olika beräkningsmetoder ger olika resultat

Genom att bara beräkna koldioxidutsläppen från förbränningen av bränslet (tank-to wheel, inga andra växthusgaser än koldioxid och ingen höghöjdseffekt) kan en enkelresa från Stockholm till Paris landa på 150 kg CO2, enligt ICAO (Civilflygets FN-organ). Ett franskt ministerium har tagit fram ett liknande beräkningsverktyg som inte beaktar höghöjdseffekten men som visar bränslets totala klimatpåverkan (well-to-wheel) från alla växthusgaser, och då hamnar samma resa på 162 kg CO2-ekvivalenter. Enligt Chalmers beräkningsverktyg flightemissionsmap.org orsakar samma resa 247 kg CO2, vilket inkluderar höghöjdseffekten men inte produktionen av bränslet (bara tank-to-wheel). 

Med GoClimates egen kalkylator landar resan på 385 kg CO2-ekvivalenter, och då är vi helt säkra på att vi beräknat den totala påverkan av en persons flygresa. Vi anser att det är bättre att beräkna i överkant, enligt devisen “better safe than very sorry when the climate change starts to hurt”.

Självklart tycker vi på GoClimate att den bästa flygresan är den som inte äger rum. Men om du verkligen måste flyga rekommenderar vi att du i alla fall klimatkompenserar för din flygresa. På så sätt bidrar du till klimatprojekt som leder till minskade utsläpp av växthusgaser någon annanstans i världen, och stöttar omställningen mot ett hållbart samhälle. 

Hur mycket motsvarar då en flygresa från Stockholm till Paris? Om du gjorde samma resa med tåg skulle du kunna åka sträckan 6 gånger, för hela resan släpper ut ca 60 kg CO2e. Eller, om du åker tåg i Sverige där alla större banor är eldrivna så skulle du kunna åka tur och retur Malmö – Luleå 637 gånger. Det är vansinnigt stor skillnad. 

Posted on

Dags att byta till grön el!

Är det äntligen dags att byta till grön el? Såhär mycket skillnad kommer det att göra!

Att byta ditt vanliga elabonnemang mot ett grönt abonnemang är kanske den mest påtagliga engångsåtgärd du kan genomföra för att minska ditt personliga klimatavtryck. Det här inlägget förklarar varför och hur man gör det med tips specifikt för Sverige, men principerna är likadana nästan överallt.

Innan vi börjar – grön el anges ofta som att ha noll klimatpåverkan, men i detta inlägg och generellt i våra beräkningar antar vi 15 g CO2e per kWh, för att ta hänsyn till underhålls- och nätdrift – bara för att vara på den säkra sidan.

Vi alla använder el där hemma, se till att den produceras klimatsmart!

I Sverige förbrukar en lägenhet i genomsnitt 2000 kWh hushållsel per år, och ett hus använder 6000 kWh hushållsel. För uppvärmning och varmvatten förbrukar en lägenhet i genomsnitt 10000 kWh och ett hus i genomsnitt 15000 kWh.

För ”vanlig” energi (den så kallade residualmixen) är koldioxidutsläppen per kWh 338,52 g. Detta innebär att en lägenhets användning av hushållsel ger utsläpp på 677 kg CO2, och ett hus på 2031 kg CO2. Om hemmet också värms upp med el, orsakar lägenheten utsläpp på 4062 kg och huset 7109 kg.

Med det antagna värdet 15 g CO2 per kWh, innebär det att med ett grönt elabbonemang orsakar en lägenhet utsläpp av 30 kg CO2 och ett hus 90 kg CO2 för konsumtion av hushållsel. Om hemmet också värms upp med el, orsakar lägenheten utsläpp på 180 kg och huset 315 kg. Det här är en enorm skillnad! Och prisskillnaden mellan vanlig el och grön el är mindre än 10%. Vad väntar du på?

Sidrap Wind Energy Park in Indonesia
Vi stöttar klimatprojekt för förnybar energi i Indonesien, så självklart ska vi köpa grön el även här hemma!

Hur ska du gå vidare? Kontrollera först vilken leverantör du för närvarande har. Detta anges på din elräkning (papper eller digital), eller så kan du kontrollera var pengarna går på ditt kontoutdrag. Om du vill stanna hos samma leverantör, kan du se om de har ett grönt abonnemang som alternativ. Annars kan du göra en enkel Google-sökning och se om du hittar en leverantör som är mer tilltalande – antingen baserat på pris eller andra faktorer, som hållbarhet. Det finns tjänster som https://www.elskling.se/ där du kan jämföra priser och filtrera resultaten för grön el. Om du vill kan du även passa på att byta till el som är märkt Bra Miljöval.

Det här är kanske det enklaste steget att göra en stor skillnad på ditt klimatavtryck. Dela i kommentarerna om du har bytt elavtal och berätta vilka tips du har för andra!

Psst! När du gjort detta kan du registrera dig på GoClimate för att balansera hela din livsstils klimatpåverkan också!

Posted on

Civil olydnad för klimatet

Civil olydnad är något som inte är särskilt vanligt i Sverige, och associeras med att vara bråkig och kompromisslös. Många menar att vi har ett välfungerande samhälle där det är den enskildes skyldighet att följa lagen och upprätthålla ordning. Kan det vara sant, samtidigt som det finns skäl att göra motstånd? Kan klimatet i så fall vara en sådan fråga? Vi på GoClimate tror att klimatkrisen är så stor att vi måste utforska alla sätt att agera, och vill med det här inlägget informera om en metod som redan används, både för att skapa förståelse för den och samtidigt inspirera varandra att hitta nya sätt att engagera sig som passar en själv.

Civil olydnad definieras som medborgarens aktiva vägran att följa en lag eller order från regeringsmakten, för att förändra samhället. Det är en icke-våldsam metod att belysa att något i samhället är moraliskt fel, och därför går man inte med på att vara delaktig i det. Att ta till civil olydnad som metod kan ses som en sista utväg, när de formella vägarna att driva förändring inte har fungerat.

Fredlig demonstration mot klimatförändringarna

Vad som kan vara viktigt att ha i åtanke när vi funderar på om civil olydnad är en bra eller dålig metod för samhällsförändring är att det är svårt att föreställa sig en förändring innan den hänt. Hur skulle USA se ut utan slaveri? Hur skulle England fungera om kvinnor fick rösta? Idag är vi generellt överens om att slaveri är fel och rösträtt är en rättighet oavsett könstillhörighet, och med det resonemanget måste vi också anta att våra barnbarn om hundra år lever i ett samhälle som genomgått fler förändringar. Förändringstakten verkar dessutom öka snarare än avta, så det är rimligt att tro att vi inte lever i den högst utvecklade formen av ett mänskligt samhälle ännu.

Vad har civil olydnad faktiskt åstadkommit historiskt? Det kanske mest välkända exemplet är Mahatma Ghandis kamp för Indiens självständighet från den brittiska kolonialmakten, som bland annat involverade en lång marsch där han bröt mot saltskatten. En annan person som idag hyllas för sitt mod är Rosa Parks som vägrade lämna sin plats på bussen för att låta en vit passagerare sitta. Kvinnlig rösträtt är ett annat exempel på vad som drivits igenom, men där kampen visserligen inkluderade våld. Det kan alltså vara enskilda personer såväl som grupper och rörelser, men varken Ghandi eller Parks agerade i ensamhet.

Fler och fler samlas för att demonstrera för samhällsförändring för en hållbar värld

2018 satte sig Greta Thunberg utanför Sveriges Riksdag för att skolstrejka för klimatet. Hon bröt därmed mot den svenska skollagen, med argumentet “varför ska vi studera för en framtid som tas ifrån oss?”. Greta är kanske ett specialfall inom civil olydnad eftersom hon inte bryter mot den lag som hon menar är problemet, utan för att lyfta en annan fråga. Men vi på GoClimate är övertygade om att Gretas moral är rätt, och att vi som samhälle måste förändras för att leva i enighet med den. Det faktum att Greta är ett barn som inte gått i skolan har onekligen varit en nagel i ögat för många världen över. Att hon blivit frontfigur för Fridays For Future, där miljontals barn världen över följer hennes exempel och strejkar från skolan, är både ett bevis på den spridning som civil olydnad kan uppnå och på allvaret som dagens barn och ungdomar känner inför klimatfrågan.

Inom miljörörelsen är Greenpeace och Extinction Rebellion två organisationer som använder sig av civil olydnad för att påkalla uppmärksamhet och driva miljöfrågor. Greenpeaces aktioner riktar sig ofta mot stora företag och på att direkt blockera aktörer från att bedriva miljöfarlig verksamhet, medan Extinction Rebellions aktioner i stället har ämnat att lamslå samhället och påverka den stora massan, genom att blockera broar och vägar. Båda organisationerna anses kontroversiella, även om många menar att deras arbete belyser stora problem som vi måste hantera.

Hur du väljer att engagera dig för klimatet är ditt eget val och vi på GoClimate hoppas att vi kan bidra till en omställning för ett hållbart samhälle så snabbt som möjligt. Att begå civil olydnad är en metod som har haft stort genomslag historiskt i viktiga frågor, och det är redan en del av miljö och klimatrörelsen. Civil olydnad fortsätter att vara ett aktuellt alternativ eftersom det är uppenbart att systemförändringar inte sker i den takt som krävs för att säkra en beboelig planet inom en inte alltför avlägsen framtid.

Oavsett vad du gör med din tid och ditt engagemang, så kan du alltid kombinera det med att kompensera för ditt klimatavtryck genom oss på GoClimate. På så sätt kan du göra så mycket nytta som möjligt för klimatet!

Posted on

Vårt team växer och gör mer klimatnytta än någonsin!

Vi har nyligen nära dubblat teamet hos oss på GoClimate, med tre nya medskapare som gör att vi kan gå ännu snabbare och effektivare fram mot vårt mål att skapa en bättre morgondag och friskare planet. 

Alexandra Palmquist är GoClimates klimatexpert som närmast kommer från UNDP i Bolivia där hon jobbat med klimat och miljöprojekt för FN. Tidigare anställningar innefattar Europakommissionen i Belgien samt NGO:n We Effect, där Alexandra var placerad i Moçambique. Alexandra kommer att arbeta med både individers och företags klimatavtryck samt granskning av klimatprojekten. Utanför jobbet laddar Alexandra energi genom att träna löpning eller genom att dansa!

Tove Westling är grundare till Londonbaserade PR-byrån VARG som arbetat med etableringen av märken som Dagmar, DAY Birger et Mikkelsen, Filippa K, CDLP och Samsøe Samsøe på den engelska marknaden. Tove har även ansvarat för byråns hållbarhetsfokus och haft hand om Vestiaire Collective’s PR i Skandinavien. Hos oss jobbar hon framför allt med att öka klimatengagemanget både lokalt i Skandinavien samt globalt. Tove’s hjärta brinner utöver klimatfrågan för djurrätt, med ett engagemang i framför allt herrelösa hundar världen över.

Emma Bäckström är utbildad civilingenjör inom medieteknik på KTH och har senast arbetat som utvecklare hos Mentimeter. På GoClimate kommer hon utöver utveckling, även jobba med användarupplevelse och produktutveckling av vår webbtjänst. Emma vill, utöver att rädda världen, klappa hundar och springa i skogen!

Förutom att vi tycker att det är väldigt roligt med ett levande, växande team så är vi oerhört glada över vilken klimatnytta det här medför – då vi ser att antal medskapare står i direkt relation till hur stor skillnad vi gör för klimatet. Antalet undvikna ton koldioxid har ökat från 660 ton per medskapare år 2017, till 18 000 ton år 2018 till att uppnå så mycket som 36 670 undvikna ton per medskapare under 2019. Vi ser fram emot att växa teamet ytterligare under 2020 och därmed göra ännu större skillnad!

Posted on

Klimatsmart kontor! De samlade klimatråden för flytt eller uppstart

Nytt kontor är en spännande utveckling! Genom att ställa rätt krav från början är det möjligt att minska klimatavtryck både på kort och lång sikt, så här har vi sammanställt tips för vad som är bra att ta ställning till i ett tidigt skede för att skapa bra förutsättningar.

Val av byggnad

Det finns olika standarder för hållbart byggande, internationella men även sådana som kan variera från land till land. Det finns självklart vissa som lever upp till standarderna utan att betala för att certifiera, eftersom det kan vara en dyr process.

I Göteborg inkluderar nya standarden för miljöanpassat byggande en energiförbrukning på max 60 kWh per år, så genom att använda standarder för bra byggande går det att få många lösningar.

Naturligtvis vill ni också ha närhet till kollektivtrafik så att anställda och besökare kan ta sig dit på ett miljövänligt sätt, även cykelförråd osv. Beror väldigt mycket på stad.

El

Att tänka på:

Grön el –  i Sverige, bra miljöval eller ursprungsmärkt el
Uppvärmning – vad är det för energikälla?
Därtill faktorer du kan påverka: isolering, energianvändning, led-lampor, osv

Att fråga hyresvärden om detta redan när ni tittar på alternativ och klargör att det är viktigt för er och ni kan förhandla er till bra förutsättningar från början. Elanvändning, värme och kyla brukar anges per kvm i kontraktet, så det är lätt att jämföra om ni har flera alternativ på lokaler.

Gällande belysning och standby kan ni överväga om det går att ha rörelsesensorer så att lamporna är släckta när ingen är där, alternativt möjlighet att släcka/stänga av centralt under vissa timmar på dygnet i hela eller delar av lokalen.

Möjligheten att sätta upp egna solceller på taket kan ni också titta på. Är ni på en plats där elen är dyr eller särskilt smutsig (är ni i tex. Tyskland är det stor risk att det är kol-el) kan detta vara särskilt intressant. De svenska sidorna https://hemsol.se/ , https://www.solcellskollen.se/ och statliga https://www.energimyndigheten.se/fornybart/solelportalen/ ger bra vägledning.

Inköp och val av IT och elektronik

För ett företag som har höga krav på effektiv teknik gäller det att hitta bra strategier för att minska utsläpp. Mycket går att vinna på att planera bra inköp, så att ett nytt köp inte leder till att äldre apparater inte går att använda med de nya. Se vårt blogginlägg om ’Planned Obsolecence’ för att se vad ni kan göra för att undvika fällorna.

TopTen (Naturskyddsföreningen) har gjort en översiktlig guide till Sveriges mest energieffektiva produkter, kan vara bra att ha som referens för att kunna jämföra med funktionalitet i stort.

För hållbarhetscertifiering av it-produkter, se https://tcocertified.se/

Servrar

Vi har skrivit ett blogginlägg om servrars koldioxidavtryck tidigare, som ger bra vägledning. Snabba svaret är att Det mest energieffektiva är cloud-servrar som använder grön energi. Vad har ni för valmöjligheter?

Inköp av elektronik

Om det är mycket nytt som ska köpas, kontrollera att ni har rimliga avtal med leverantör för service. Hur lång är garantin? Hur lång är livslängden?

Det står ofta i produktbeskrivningen hur lång en produkts livslängd är, vilket är en indikation för er när det handlar om att sätta standarder för uppgraderingar. Dells och Apples laptops har en beräknad livslängd på fyra år, och skärmar uppskattas till 6 år, men det är nog i underkant.

En viktig fråga är, hur länge lever produkten upp till era tekniska krav? Livslängden avgörs ofta av vår trendkänsla[1]. Apples telefoner används ett år längre än Samsung trots att de är tekniskt likvärdiga (54,5 månader jämfört med 67 månader). En policy för att byta ut produkter bör baseras på en förståelse för detta.

I den mån ni har möjlighet att köpa begagnade produkter är Inrego ett alternativ: https://www.inrego.se/ Ni kan även sälja använda produkter till Inrego, så att andra kan fortsätta nyttja dem. Inrego har förlängt livet på 300 000 produkter det senaste året, och siffran skulle kunna bli mycket högre. Det är naturligtvis inte bara klimatet som påverkas av det här förhållningssättet till elektroniken, avfallet har många andra konsekvenser[2].

Referensvärden för utsläpp:
Iphone 11 128GB – 77 kg CO2e
MacBook Pro 15-inch – 334 kg CO2e
Stationär dator från Dell – 500-600 kg CO2e
Skärm från Dell – 500-800 kg CO2e
Mus från Logitech – strax under 3 kg CO2e

Generellt ligger Fairphone högst när det gäller miljöstandarder, följt av Apple, därefter HP och Dell[3]. Logitech har ett ambitiöst hållbarhetsarbete.

Möbler

Utsläppen för boende minskar i Sverige tack vare energieffektivisering. Däremot håller import av möbler nivån uppe. En genomsnittlig kontorsstols avtryck är 76 kg CO2e (Antov & Pancheva 2017), ungefär lika mycket som en smartphone. Möbler ligger i snitt på 20-80 kg CO2e per produkt, med soffor och kontorsstolar som har störst avtryck. Av materialen som används så har stål och skumplast störst påverkan. Köksinredning har också stor påverkan då det är många skåp som ofta har kort livslängd (Naturskyddsföreningen 2018). Ur ett bredare hållbarhetsperspektiv finns mycket att vinna på att investera i hållbara möbler, eftersom bra kvalitet förlänger livslängden och inredningen inte behöver bytas ut.

Vid val av inredningsbyrå finns det alternativ specialiserade på återbruk, men även stora aktörer som White kan erbjuda detta: https://news.cision.com/white-arkitekter/r/the-office–music-and-re-used-material-inspire-interior-design,c9914177, och Lammhult kan renovera äldre möbler i deras fabrik, så ställ krav på leverantörer! Genom att fråga visar ni på att det finns företag som bryr sig om detta. Även om resultatet “bara” skulle innebära att en sorts möbel är begagnad, så är ni med och driver hållbar förändring!

Här är förslag på företag som säljer återvunna kontorsmöbler:
https://allforsale.se/en/ – Svenskt företag som säljer i hela Europa, finns större kvantiteter
https://www.soeco.se/ – Lite mer småskaligt, svenskt
https://recycledbusinessfurniture.co.uk/ – Storbritannien
https://www.sustainableofficefurniture.com.au/ – Australien

Om ni väljer att köpa nytt, så välj produkter från företag som gör ställningstaganden för miljön, och välj de produkter som har lågt klimatavtryck. Ett svenskt förslag är Kinnarps som har hållbarhetsbetyg på sina möbler.

Ett annat alternativ är LEVEL, som ska vara för möbler vad LEED är för byggnader.

Om ni har uttjänta möbler som ni vill byta ut kan många företag, tex Kinnarps, hämta möblerna för att se till att de blir återvunna på ett korrekt sätt. Se även om ni kan donera eller sälja möbler som inte kan användas av er längre.

Ombyggnad

Vid ombyggnation är det viktigt att tänka på att olika material har varierande klimatpåverkan, där betong ofta kommer upp som ett alternativ med högt CO2-avtryck. Trä är generellt ett bra material ur hållbarhetsperspektiv, men här finns det otroligt många aspekter att ta i beaktning. Att förbättra tex isolering kan vara en bra investering ur klimatperspektiv, men det beror på många små val som den ni anlitar för ombyggnad bör kunna mer om.

Övrigt

Växter suger upp koldioxid och är snygga. Huruvida de faktiskt förbättrar inomhusluften råder det skilda meningar om, men bidrar ändå med trivsel som är välgörande.

Bonuspoäng för den som vill göra något bra inte bara för klimatet utan även för den biologiska mångfalden i stadsmiljö – bikupor på taket https://www.beeurban.se/

Naturskyddsföreningens allmänna miljötips för en grönare arbetsplats https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-du-kan-gora/gron-guide/grona-tips-arbetsplatsen

Lycka till!

[1] https://www.sciencedaily.com/releases/2018/10/181016142434.htm

[2] http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/jakten-pa-din-gamla-mobiltelefon/

[3] https://www.greenpeace.org/usa/reports/greener-electronics-2017/