Posted on

Projekt som bidrar till minskade utsläpp

Detta är del tre i vår artikelserie om hur vi tänker kring de klimatprojekt som vi stöttar. Denna del handlar om klimatprojekt som bidrar till minskade utsläpp.

Den här artikeln handlar om de projekt som bidrar till minskade utsläpp och omfattar de projekt som GoClimate huvudsakligen stödjer idag. Kategorin inkluderar till exempel energieffektiva spisar som minskar behovet av ved och därmed skogsskövling. Det finns även projekt inom förnybar energi som reducerar behovet av kolkraftverk och såna som hanterar skadlig metangas genom att omvandla den till elektricitet, vilket ersätter fossila energikällor. Fler exempel på dessa klimatprojekt finns tillgängliga här.

2.1 Varför vi stöttar den här typen av projekt

Det råder vetenskaplig enighet om att det är brådskande att minska världens utsläpp. Därför är det rimligt att i dagsläget när det finns så mycket kvar att göra här helt enkelt fokusera på att stötta projekt som minskar världens utsläpp.

2.1.1 Tekniken är redan här

För att minska utsläppen krävs både kapital och teknikspridning. Den nödvändiga tekniken för att klara klimatförändringarna finns till stor del redan, men behöver spridas, finansieras och implementeras. Den typ av klimatfinansiering som vi, våra medlemmar och kunder bidrar med spelar en stor roll här, det är precis det här som behövs för att få fart på omställningen. Men det är inte bara en fråga om att investera pengar, projekten måste vara effektiva och väl genomtänkta också.

2.2 Utmaningar med dessa typ av projekt

Projektens klimatnytta beräknas ofta utifrån hypotetiska scenarion, vilket kan vara problematiskt. Ändrade subventioner, normer och kunskapsnivåer kan påverka projekten över tid. Vissa projekt kanske inte längre behöver stöd tack vare teknisk utveckling och prisnedgångar inom förnybar energi. Klimatfinansieringens roll är dock avgörande. Det har historiskt bidragit till skalfördelar och prisreduktioner, vilket gjort att vissa projekt inte längre behöver samma stöd. För att hantera dessa dynamiska faktorer kan man välja att stötta nyare projekt eller specifika årtal.

Trots komplexiteten i dessa projekt är vi övertygade om att de kan stödjas på ett effektivt sätt, framförallt om man väljer rätt typ av projekt att stötta.

2.3 Projekt vi i Inte stöttar inom denna kategori

I denna kategori finns projekt som vi anser vara mindre effektiva eller problematiska. Till exempel stöttar vi inte uppbyggnaden av storskaliga vattenkraftverk, eftersom de kräver stora markområden och kan ha negativ inverkan på både miljö och lokalsamhällen.

Nya förnybara energiprojekt i länder som inte finns på FN:s lista över de minst utvecklade länderna blir inte heller certifierade enligt den standarden – Gold Standard – som vi håller oss till.. Dessa projekt bedöms ofta inte behöva ekonomiskt stöd i samma utsträckning längre som de gjorde tidigare. 

Det är dock viktigt att förstå klimatkrediternas marknad och hur de påverkar projektens livslängd och finansiering. Vi stödjer fortfarande vissa energiprojekt som inte skulle bli certifierade idag, för om vi slutar stötta vissa projekt som blivit certifierade för att klimatfinansiering bedömde behövas tidigare kan det underminera förtroendet för klimatkreditmarknaden och göra det svårare för framtida projekt att få finansiering.

Vi stöttar inte heller lokala projekt i Sverige, eftersom landet redan har tillgång till finansiering och relativt låga klimatutsläpp jämfört med andra regioner. Vår strategi är att stödja projekt där de kan ha störst positiv klimatpåverkan. Även om projekt som solcellsstöd i Sverige kan vara fördelaktiga, gör finansiering större nytta när de används i andra länder som exempelvis har högre mix av fossila elkällor i sin elmix.

Hör gärna av dig om du tycker det är något vi missat, vi är alltid öppna för att lära oss mer!

Posted on

Resultatet från GoClimates medlemsundersökning

Under sommaren 2021 genomförde vi en undersökning med tio frågor bland alla som klimatkompenserar för sin livsstil via oss. Hela 552 personer deltog, det vill säga 12% av våra medlemmar vid tillfället.

Glädjande nog gör många medlemmar klimat-aktiviteter som påverkar samhället på systemnivå utöver egna livsstilsförändringar.

Vad gör våra medlemmar för klimatet utöver att bidra med viktigt klimatfinansiering?

30 % uppger att de har deltagit i demonstrationer någon gång under de senaste tre åren, 71 % har skrivit under namnlistor för klimatet, 27 % har kontaktat politiker eller sin kommun med klimatrelaterade frågor, 25 % har pratat med sin arbetsplats eller sin skola om deras klimatarbete, 21 % har kontaktat en butik eller ett varumärke om deras hållbarhetsarbete och 77 % har gjort en större livsstilsförändring som slutat äta kött, avstått flyg eller bytt fossilbil mot elbil eller cykel.

Synen på det egna klimatavtrycket

På frågan om hur en ser på sitt personliga klimatavtryck uppger närmare 74 % att de jobbar aktivt med att sänka sitt avtryck. 8 % uppger att de vill sänka sitt avtryck, men vet inte hur. 7 % uppger att de redan har ett lågt avtryck och har svårt att sänka det mer. 8 % uppger att  de inte jobbar aktivt med att sänka sitt avtryck. Flera uppger att det är svårt att ändra kost- och resvanor helt.

Vad GoClimate borde fokusera på härnäst

Vi gav elva förslag i undersökning på vad GoClimate-teamet skulle kunna fokusera på framöver. De förslag som fick flest röster var ett koldioxidbudget-verktyg för individer (57 %), att GoClimate arbetar mer med opinionsbildning och att påverka politiker (55%), möjligt för en medlem att se exakt vilka klimatprojekt hen har stöttat och med hur mycket i respektive projekt (53%), tips på klimatminskningar som är individanpassade (48%) och att vi gör det möjligt att jämföra sitt klimatavtryck från år till år (39%).

Se resultatet från våra tidigare användarundersökningar år 2020 och 2019.

Posted on

Undersökning om klimatkompensation hos privatpersoner

Under sommaren 2020 genomförde vi en undersökning med tio frågor bland alla som klimatkompenserar via oss. Hela 620 personer deltog, det vill säga 13% av våra medlemmar vid tillfället.

Enligt undersökningen har 67% minskat sitt avtryck sedan de gick med i GoClimate och uppger att de bland annat har installerat solceller, äter mindre kött, flyger mindre och äter mer veganskt.  31 % säger att det är oförändrat och 2 % (10 personer) uppger att de har ökat sitt klimatavtryck.

På frågan om hur en ser på sitt personliga klimatavtryck uppger närmare 80 % att de jobbar aktivt med att sänka sitt avtryck. 7 % uppger att de vill, men vet inte hur. 7 % uppger att de inte jobbar aktivt med att sänka sitt avtryck. Politiska åtgärder och ekonomiska incitament nämns som en kritisk del för att få till nödvändiga livsstilsförändringar. 

80 % av de som klimatkompenserar uppger att de jobbar aktivt med att sänka sitt klimatavtryck


De flesta är mest nöjda med vår kalkylator och typen av projekt som vi stöttar. Det som vi kan bli bättre på är tips och hjälp för att minska sitt avtryck. Fler än 65 % känner inte till att vi har en blogg, där vi utbildar om klimatavtryck och tipsar om sätt att minska det.


Anledningarna till att klimatkompensera via GoClimate är att det är enkelt, att man vill göra allt man kan för miljön, för att det finns vissa delar av ens klimatavtryck som är svårt att påverka, liten organisation med tydlig insyn var pengarna går, tydligt, smidigt, trovärdigt. och ett enkelt sätt att göra lite extra skillnad för klimatet, addera extra till det jag redan gör.

Majoriteten har hittat till oss via rekommendationer och sociala medier. Så fortsätt gärna diskutera klimatet med vänner, tipsa om oss och sprid bloggartiklar samt dela vår infografik på Instagram.

Vill du se resultaten från 2019 undersökning? De hittar du här.

Posted on

Klimatkompensation rätt använt – ett av de bästa verktyget vi har för att påskynda omställningen till en fossilfri värld?

DN har under senaste veckorna granskat klimatkompensation – som är ett samlingsnamn för många olika system inom klimatområdet, innehållandes många bra och dåliga projekt, från seriösa och mindre seriösa aktörer. Förhoppningsvis höjer DNs granskning nivån i marknaden för klimatkompensation och bidrar till en viktig diskussion kring att vi inte enbart kan förlita oss på klimatkompensation utan att det är kritiskt att vi genomför stora utsläppsminskningar nu – både i Sverige och i andra länder.

Men granskningen får inte leda till att vi slutar stötta de klimatprojekt och system som i dag fungerar bra. Vi behöver istället en nyanserad diskussion och försöka förstå vad som är dåligt med klimatkompensation som vi borde sluta med, vad som är bra som vi ska fortsätta med och vad som kan förbättras.

Tills dess att vi lyckats med en samhällsomvälvande omställning, bort från en fossilberoende ekonomi, har vi en moralisk skyldighet att ta ansvar för alla våra utsläpp vi fortfarande gör som bidrar till klimatförändringarna och till viss del även de utsläpp vi historiskt gjort. Att stötta effektiva klimatprojekt genom det som kallas klimatkompensation – givet att det utförs i bra projekt – tror jag är ett av de bästa verktygen vi har till vårt förfogande för att göra det under de förutsättningar, regler och ramverk som finns på plats just nu.

Det finns flera aspekter av klimatkompensation som inte framkommit i DNs granskning som vi behöver ha med oss när vi bedömer om klimatkompensation är något vi ska fortsätta med framåt.

1. Det finns bra klimatprojekt. CDM-systemet som DN bygger delar av sin granskning på har många brister. Trädplantering både i Sverige och i andra länder har stora utmaningar. Allt detta är känt och är bra att DN sprider information om. Men, det finns standarder som tar itu med just dessa frågor som CDM-systemet och trädplantering har. Ett exempel är Gold Standard som kom till som ett resultat av CDM-systemets brister – som drivs av en ideell stiftelse som grundades av bland annat Världsnaturfonden. Gold Standard är mer selektivt kring projekttyper, samt utvärderar kontinuerligt projektens behov av klimatfinansiering för att ha möjlighet att förbättra kraven på projekten och öka sannolikheten att projekten är additionella framåt. Dessutom granskar Gold Standard den sociala nyttan av klimatprojekten, så att projekten inte bara gör klimatnytta utan även stöttar andra av FNs hållbarhetsmål. Man garanterar på detta sätt alltså att att klimatkompensation inte blir någon slags modern kolonialism (som DN återger ett citat om gällande ett misslyckat trädprojekt i Uganda), utan istället både blir klimatnytta och samhällsnytta.

2. Det finns strategier att hantera risk även inom klimatkompensation. Genom att sprida sin klimatkompensation i en portfölj av klimatprojekt kan man minska risk för att avsedd klimatnytta inte blir av. Utöver detta – förutom att även noggrant titta på det enskilda projekt man stöttar – går det också att titta på vilka projekttyper som studier visat har haft hög sannolikhet för additionalitet och varit mest gynnsamma för samhället runt projektet och välja att stötta dessa.

3. Det finns ett enormt behov av klimatfinansiering i världen. 87,1% av världens energi är enligt DN fortfarande fossilbaserad. Förnyelsebar energi byggs, men energibehovet i världen ökar och förnyelsebar energi byggs inte tillräckligt snabbt. Här kan ekonomiska incitament för att göra klimatnytta genom projekt inom förnyelsebar energi eller energieffektiviseringar – vilket klimatkompensation är och kan vara en ännu större källa till – öka takten på omställningen markant.

4. Det går att minska sina utsläpp radikalt och samtidigt klimatkompensera för det man ännu inte minskat. Tre av varandra oberoende undersökningar (Ecosystem Marketplace 2015, Novus 2019 och GoClimate 2019) har visat att individer och företag som klimatkompenserar även aktivt jobbar på att minska sina utsläpp. Två av undersökningarna tyder till och med på att de som klimatkompenserar minskar sina utsläpp mer än de som inte klimatkompenserar. Datan bevisar visserligen inte kausalitet och här behöver fler studier göras, så att man även säkerställer att klimatkompensation inte blir en ursäkt att inte fortsätta minska sina utsläpp. Att säkerställa att drastiska utsläppsminskningar fortsätter göras är också delvis en utbildningsfråga som kan hanteras med tydlig kommunikation. Datan pekar oavsett redan idag på ett tydligt samband: det finns ingen motsättning mellan att aktivt jobba på att drastiskt minska utsläpp och klimatkompensera för de utsläpp vi ännu inte fått bort. 

5. Det går att förbättra marknaden för klimatkompensation, och det arbetet pågår kontinuerligt. Marknaden för klimatkompensation är ung och hade till en början många brister. Men den fungerar idag bättre än när den startades, bland annat genom att ta bort sätt att räkna på additionalitet som användes i början som visade sig vara för generösa. Öko-institutets rapport som DN hänvisar till som granskat CDM-systemet tar upp fler sätt att förbättra systemet. Gold Standard och andra standarder utvärderar kontinuerligt hur de kan bli bättre, Gold Standard gör det bland annat genom att regelbundet undersöka projekts behov av klimatfinansiering och därmed öka sannolikheten för hög additionalitet i projekten. På samma sätt som utsläppsmarknaden i Europa, EU ETS, har förbättrats till ett nu fungerande system, behöver systemet och kriterier för klimatkompensation utvärderas löpande för att på bästa sätt bidra till den omställning som är så kritisk. Det var genom ett fantastiskt svenskt bidrag som EU ETS förbättrades, kanske kan även svenska politiker vara bidragande till att höja kvalitén på marknaden för klimatkompensation, antingen genom regleringar i Sverige eller på EU- eller FN-nivå.

Vi har oerhört bråttom och vi måste jobba på alla fronter för att kunna stoppa klimatförändringarna. Den slutgiltiga lösningen är förmodligen inte frivillig klimatkompensation, utan en global omställningsrörelse, en global koldioxidskatt eller något annat, men som världen ser ut idag är vi långt ifrån att kunna realisera något liknande. Till dess, rätt använt och i bra klimatprojekt – kan klimatkompensation vara ett av de bästa verktygen vi har för att ställa om till en hållbar värld.

Posted on

500 personer delade sina tankar om klimatkompensering och GoClimate

Vår första användarundersökning genomfördes i mars 2019 och besvarades av nästintill 500 personer som använder vår tjänst idag. Med överhängande positiv respons är vi otroligt glada över att på relativt kort tid kunnat ta fram en tjänst som hjälper både privatpersoner och företag att klimatkompensera och tillsammans rädda klimatet.

Ta del av undersökningen i sin helhet här!

Enkelt, bra, seriöst, trovärdigt projekt är några av anledningarna till att många väljer att klimatkompensera via oss.

Klimatkompensation genom GoClimate beskrivs som enkelt, bra och seriöst. Det ska inte vara svårt att bidra till en bättre värld.

Över 85% av undersökningens svarspersoner som klimatkompenserar genom GoClimate jobbar aktivt med att sänka sitt klimatavtryck. Knappt 5% jobbar inte aktivt med att minska sitt avtryck och lite drygt 5% av svarspersonerna vet inte hur de kan sänka sitt avtryck – och detta vill vi bättre kunna hjälpa till med!

Sist men inte minst, då över 20% av de tillfrågade som klimatkompenserar genom GoClimate har kommit i kontakt med oss genom rekommendation, hoppas vi att ni fortsätter att diskutera och dela allt som vi tillsammans kan göra för att rädda klimatet med era vänner och bekanta.

Posted on

Klimatkompensera ditt företag

Att klimatkompensera för sitt företag är att ta ansvar för sitt företags klimatutsläpp, och därmed vara med och stoppa klimatförändringarna.

Hur kommer jag igång?

Det finns två alternativ om du vill komma igång, dels kan vi hjälpa till med standardiserade men lite omständigare beräkningar, men vi kan också erbjuda ett enkelt sätt att komma igång med direkt.

  • Standardiserade beräkningar: Det standardiserade sättet att som företag beräkna sina utsläpp är att göra en beräkning enligt det så kallade GHG-protollet (GHG står för Green House Gases). Det här är något som alla större företag bör göra, då det ger en verktyg att se hur stora alla olika utsläpp är, vilket i sin tur gör det möjligt att minska de utsläpp som är störst. En annan fördel med GHG-beräkningar är att det är en standard, vilket gör det möjligt att jämföra ens egna utsläpp med andra företag i branschen. Vi hjälper gärna till med det för tjänsteföretag, kontakta gärna oss på [email protected] för mer information.
  • Enkel beräkning baserat på antal anställda: Nackdelarna med GHG-beräkningar är att de är tidskrävande och därmed kostsamma – och ändå inte blir helt exakta. För att få fler att ta steget att ta ansvar för sina utsläpp så erbjuder vi ett enklare sätt att komma igång med att ta ansvar för sina klimatutsläpp. Detta bygger istället på hur många anställda man är (som är helt korrelerat med utsläppen för de allra flesta tjänsteföretag). Beräkningarna bygger på medelutsläppet för en svensk per år (11 ton CO2eq) x en säkerhetsfaktor för att vara på den säkra sidan (vi använder oss av en dubbling, dvs faktor 2) x antalet anställda. Du kan göra beräkningen och intresseanmälan här: https://www.goclimate.com/business

Det är enkelt att komma igång med att ta ansvar för era klimatutsläpp och vara med och stoppa klimatförändringarna – vilket dessutom har många andra fördelar för regionen där klimatprojektet stöttas och för erat företag.

Intresserad? Frågor? Kontakta oss på [email protected]!