Posted on

Hur vi väljer klimatprojekt

På GoClimate prioriterar vi kvalitet och effektivitet i vårt stöd till klimatprojekt. Vår noggranna urvalsprocess baseras på följande kriterier för att säkerställa att varje projekt vi stöder verkligen bidrar till klimatförbättringar.

Certifiering: Vi kräver att en oberoende tredje part certifierar projekten, vilket garanterar att de uppfyller kontinuerligt uppdaterade och allt högre standarder.

Additionalitet: Det är avgörande att projekten inte skulle ha realiserats utan finansiering från klimatinitiativ. Denna princip garanterar att vår investering medför en reell förändring.

Verifiering: Klimatnyttan av varje projekt verifieras av en oberoende tredje part, vilket säkerställer dess effektivitet och trovärdighet.

Spårbarhet: Vi säkerställer att finansieringen är spårbar genom transparenta och öppna databaser. Detta förhindrar dubbelräkning och säkerställer projektets unikhet.

Beständighet: Projekten måste erbjuda en varaktig effekt, vilket innebär att fördelarna inte försvinner över tid.

Bidrag till hållbar utveckling: Utöver de direkta klimatfördelarna ska projekten även bidra till hållbar utveckling, som att skapa arbetstillfällen eller bidra till renare luft. Det är viktigt att projekten inte bidrar till negativ social utveckling där de genomförs.

På GoClimate fokuserar vi på att stödja de bästa klimatprojekten. Vi har valt att enbart arbeta med projekt som är certifierade av Gold Standard. Detta beror på att vi anser att Gold Standard har de strängaste och bästa kraven för klimatprojekt.

Vad gör Gold Standard så speciellt?

Stränga Krav: Gold Standard har striktare regler jämfört med andra standarder. De ser till att projekten verkligen behöver pengarna för att kunna genomföras och fortsätta göra skillnad.

Fokus på 1,5-gradersmålet: Projekten som stöds av Gold Standard är de som hjälper oss att nå våra globala klimatmål. Detta innebär att de inte stödjer projekt som är kopplade till fossila bränslen eller kärnenergi.

Uppdaterade Krav: Gold Standard uppdaterar regelbundet sina krav för att säkerställa att pengarna används där de gör mest nytta för klimatet.

Vår slutsats är att stödja Gold Standard-certifierade projekt är det bästa sättet att göra skillnad just nu. Men vi är öppna för att ändra vår inriktning om vi hittar andra sätt att göra ännu större klimatnytta i framtiden.

Hör gärna av dig på [email protected] om du tycker det är något vi missat, vi är alltid öppna för att lära oss mer!

Posted on

Klimatprojekt som minskar växthusgaser i atmosfären

Projekt som fokuserar på att minska växthusgaser i atmosfären kan indelas i två huvudtyper: naturprojekt och tekniska projekt.

3.1 Naturprojekt

Dessa projekt inkluderar trädplantering och bevarande av befintliga skogar. De är starkt uppmuntrade av ledande klimatinitiativ som Science Based Targets och Exponential Roadmap, och är kritiska för att hantera klimatkrisen och den kanske ännu större krisen inom biologisk mångfald. Träd är en beprövad metod för att fånga upp koldioxid och kräver ingen ny teknik eller kostnadssänkande innovationer för att vara effektiva.

3.1.1 Anledningen till att vi inte stöttar denna typ av projekt (än)

Trots vår tro på dessa projekt, finns det komplexiteter kring markanvändning och biologins varaktighet som måste hanteras. Frågor som markens alternativa användning, trädsortens lämplighet, och trädens tillväxt under förändrade klimatförhållanden är viktiga. Det finns också en osäkerhet kring hur länge koldioxiden faktiskt stannar lagrad i träden. Dessutom har många tidigare trädprojekt inte levt upp till sina kvalitetsförväntningar. Dyrare kostnader per ton växthusgas jämfört med emissionsminskande projekt är en annan utmaning.

3.2 Tekniska projekt

Enligt IPCC är det nödvändigt att avlägsna stora mängder koldioxid från atmosfären under de kommande åren. Tekniska projekt, eller ”removals”, är ett snabbt växande och spännande område där många företag konkurrerar om att utveckla de mest effektiva och kostnadseffektiva metoderna. ClimeWorks använder t.ex jättefläktar liknande tekniska träd, och andra företag skapar biokol för att lagra i marken. Den här typen av projekt övervakas och utvärderas kontinuerligt av flera initiativ.

3.2.1 Anledningen att vi inte stöttar denna typ av projekt (än)

I nuläget är kostnaden för att avlägsna en ton CO2e från atmosfären med dessa metoder extremt hög, till exempel kostar ClimeWorks omkring 1200 dollar per ton CO2e. Billigare alternativ inkluderar biokol, men de är fortfarande kostsamma. Kritiker menar att dessa tekniker har svårigheter att skalas upp till nödvändiga nivåer och kan distrahera från den viktigaste uppgiften att minska utsläppen. Dessutom innebär betalning till privata företag en brist på transparens och tredjepartscertifiering av klimatnyttan.

Vi är dock övertygade om att utvecklingen av den här typen av projekt är nödvändiga och är spända på att se hur marknaden växer!

Hör gärna av dig på [email protected] om du tycker det är något vi missat, vi är alltid öppna för att lära oss mer!

Posted on

Projekt som bidrar till minskade utsläpp

Detta är del tre i vår artikelserie om hur vi tänker kring de klimatprojekt som vi stöttar. Denna del handlar om klimatprojekt som bidrar till minskade utsläpp.

Den här artikeln handlar om de projekt som bidrar till minskade utsläpp och omfattar de projekt som GoClimate huvudsakligen stödjer idag. Kategorin inkluderar till exempel energieffektiva spisar som minskar behovet av ved och därmed skogsskövling. Det finns även projekt inom förnybar energi som reducerar behovet av kolkraftverk och såna som hanterar skadlig metangas genom att omvandla den till elektricitet, vilket ersätter fossila energikällor. Fler exempel på dessa klimatprojekt finns tillgängliga här.

2.1 Varför vi stöttar den här typen av projekt

Det råder vetenskaplig enighet om att det är brådskande att minska världens utsläpp. Därför är det rimligt att i dagsläget när det finns så mycket kvar att göra här helt enkelt fokusera på att stötta projekt som minskar världens utsläpp.

2.1.1 Tekniken är redan här

För att minska utsläppen krävs både kapital och teknikspridning. Den nödvändiga tekniken för att klara klimatförändringarna finns till stor del redan, men behöver spridas, finansieras och implementeras. Den typ av klimatfinansiering som vi, våra medlemmar och kunder bidrar med spelar en stor roll här, det är precis det här som behövs för att få fart på omställningen. Men det är inte bara en fråga om att investera pengar, projekten måste vara effektiva och väl genomtänkta också.

2.2 Utmaningar med dessa typ av projekt

Projektens klimatnytta beräknas ofta utifrån hypotetiska scenarion, vilket kan vara problematiskt. Ändrade subventioner, normer och kunskapsnivåer kan påverka projekten över tid. Vissa projekt kanske inte längre behöver stöd tack vare teknisk utveckling och prisnedgångar inom förnybar energi. Klimatfinansieringens roll är dock avgörande. Det har historiskt bidragit till skalfördelar och prisreduktioner, vilket gjort att vissa projekt inte längre behöver samma stöd. För att hantera dessa dynamiska faktorer kan man välja att stötta nyare projekt eller specifika årtal.

Trots komplexiteten i dessa projekt är vi övertygade om att de kan stödjas på ett effektivt sätt, framförallt om man väljer rätt typ av projekt att stötta.

2.3 Projekt vi i Inte stöttar inom denna kategori

I denna kategori finns projekt som vi anser vara mindre effektiva eller problematiska. Till exempel stöttar vi inte uppbyggnaden av storskaliga vattenkraftverk, eftersom de kräver stora markområden och kan ha negativ inverkan på både miljö och lokalsamhällen.

Nya förnybara energiprojekt i länder som inte finns på FN:s lista över de minst utvecklade länderna blir inte heller certifierade enligt den standarden – Gold Standard – som vi håller oss till.. Dessa projekt bedöms ofta inte behöva ekonomiskt stöd i samma utsträckning längre som de gjorde tidigare. 

Det är dock viktigt att förstå klimatkrediternas marknad och hur de påverkar projektens livslängd och finansiering. Vi stödjer fortfarande vissa energiprojekt som inte skulle bli certifierade idag, för om vi slutar stötta vissa projekt som blivit certifierade för att klimatfinansiering bedömde behövas tidigare kan det underminera förtroendet för klimatkreditmarknaden och göra det svårare för framtida projekt att få finansiering.

Vi stöttar inte heller lokala projekt i Sverige, eftersom landet redan har tillgång till finansiering och relativt låga klimatutsläpp jämfört med andra regioner. Vår strategi är att stödja projekt där de kan ha störst positiv klimatpåverkan. Även om projekt som solcellsstöd i Sverige kan vara fördelaktiga, gör finansiering större nytta när de används i andra länder som exempelvis har högre mix av fossila elkällor i sin elmix.

Hör gärna av dig om du tycker det är något vi missat, vi är alltid öppna för att lära oss mer!

Posted on

Är flyget verkligen så illa för klimatet?

“Men, gör det så mycket om jag flyger?” Frågan som alla vi som både älskar att resa och bryr oss om klimatet ställer oss själva, och frågan vi även får från olika håll. Det korta svaret är ja, för att det är en så stor del av de utsläpp du som privatperson kan påverka. Men låt oss undersöka lite mer!

To fly or not to fly…

Den tekniska förklaringen

Enligt Internationella klimatpanelen (IPCC) står flyget globalt sett för omkring 2-3 procent av de totala utsläppen av koldioxid. Det låter kanske inte så mycket, men på detta måste vi även lägga till den så kallade höghöjdseffekten. Det betyder att flygets klimatpåverkan är mer än bara koldioxidutsläpp, för även utsläpp av vattenånga och kväveoxider på hög höjd (från runt 8000 m) och kondensstrimmorna från planet påverkar klimatet. Hur detta beräknas är väldigt komplext, eftersom det beror på många olika faktorer och effekten varierar. En grov uppskattning landar på 70-90% högre klimatpåverkan än bara koldioxidutsläppen – alltså nästan dubbelt så mycket!

Då är vi uppe i runt 5%. Men de är heller inte jämnt distribuerade över jordens befolkning – 80% av jordens befolkning har aldrig flugit (uppskattning)! Så vi som faktiskt gjort det bidrar oproportionerligt mycket. Dessutom har den regelbundna utrikestrafiken från Sverige ökat med mer än hisnande 90% sedan 2005! Så vi ser att vi tillhör en relativt liten grupp som bidrar väldigt mycket till den här delen av utsläppen.

Okej, men hur mycket släpper en flygresa ut då? 

För att beräkna detta behöver vi ta många faktorer i beaktning: Vilken sorts bränsle som används, vilken flygplansmodell, hur många som reser med planet, hur högt det flyger, vilket väder det är och hur mycket det blåser… De enklaste beräkningarna mäter bara hur mycket bränsle som tankas och hur mycket som förbränns, men även här kan det variera eftersom vissa enbart beräknar utsläppen från förbränningen (tank-to-wheel) medan andra även tar i beaktning hur mycket framställandet av bränslet påverkar klimatet (well-to-wheel), alltså ett livscykelperspektiv. 

Olika beräkningsmetoder ger olika resultat

Genom att bara beräkna koldioxidutsläppen från förbränningen av bränslet (tank-to wheel, inga andra växthusgaser än koldioxid och ingen höghöjdseffekt) kan en enkelresa från Stockholm till Paris landa på 150 kg CO2, enligt ICAO (Civilflygets FN-organ). Ett franskt ministerium har tagit fram ett liknande beräkningsverktyg som inte beaktar höghöjdseffekten men som visar bränslets totala klimatpåverkan (well-to-wheel) från alla växthusgaser, och då hamnar samma resa på 162 kg CO2-ekvivalenter. Enligt Chalmers beräkningsverktyg flightemissionsmap.org orsakar samma resa 247 kg CO2, vilket inkluderar höghöjdseffekten men inte produktionen av bränslet (bara tank-to-wheel). 

Med GoClimates egen kalkylator landar resan på 385 kg CO2-ekvivalenter, och då är vi helt säkra på att vi beräknat den totala påverkan av en persons flygresa. Vi anser att det är bättre att beräkna i överkant, enligt devisen “better safe than very sorry when the climate change starts to hurt”.

Självklart tycker vi på GoClimate att den bästa flygresan är den som inte äger rum. Men om du verkligen måste flyga rekommenderar vi att du i alla fall klimatkompenserar för din flygresa. På så sätt bidrar du till klimatprojekt som leder till minskade utsläpp av växthusgaser någon annanstans i världen, och stöttar omställningen mot ett hållbart samhälle. 

Hur mycket motsvarar då en flygresa från Stockholm till Paris? Om du gjorde samma resa med tåg skulle du kunna åka sträckan 6 gånger, för hela resan släpper ut ca 60 kg CO2e. Eller, om du åker tåg i Sverige där alla större banor är eldrivna så skulle du kunna åka tur och retur Malmö – Luleå 637 gånger. Det är vansinnigt stor skillnad. 

Posted on

Vårt team växer och gör mer klimatnytta än någonsin!

Vi har nyligen nära dubblat teamet hos oss på GoClimate, med tre nya medskapare som gör att vi kan gå ännu snabbare och effektivare fram mot vårt mål att skapa en bättre morgondag och friskare planet. 

Alexandra Palmquist är GoClimates klimatexpert som närmast kommer från UNDP i Bolivia där hon jobbat med klimat och miljöprojekt för FN. Tidigare anställningar innefattar Europakommissionen i Belgien samt NGO:n We Effect, där Alexandra var placerad i Moçambique. Alexandra kommer att arbeta med både individers och företags klimatavtryck samt granskning av klimatprojekten. Utanför jobbet laddar Alexandra energi genom att träna löpning eller genom att dansa!

Tove Westling är grundare till Londonbaserade PR-byrån VARG som arbetat med etableringen av märken som Dagmar, DAY Birger et Mikkelsen, Filippa K, CDLP och Samsøe Samsøe på den engelska marknaden. Tove har även ansvarat för byråns hållbarhetsfokus och haft hand om Vestiaire Collective’s PR i Skandinavien. Hos oss jobbar hon framför allt med att öka klimatengagemanget både lokalt i Skandinavien samt globalt. Tove’s hjärta brinner utöver klimatfrågan för djurrätt, med ett engagemang i framför allt herrelösa hundar världen över.

Emma Bäckström är utbildad civilingenjör inom medieteknik på KTH och har senast arbetat som utvecklare hos Mentimeter. På GoClimate kommer hon utöver utveckling, även jobba med användarupplevelse och produktutveckling av vår webbtjänst. Emma vill, utöver att rädda världen, klappa hundar och springa i skogen!

Förutom att vi tycker att det är väldigt roligt med ett levande, växande team så är vi oerhört glada över vilken klimatnytta det här medför – då vi ser att antal medskapare står i direkt relation till hur stor skillnad vi gör för klimatet. Antalet undvikna ton koldioxid har ökat från 660 ton per medskapare år 2017, till 18 000 ton år 2018 till att uppnå så mycket som 36 670 undvikna ton per medskapare under 2019. Vi ser fram emot att växa teamet ytterligare under 2020 och därmed göra ännu större skillnad!

Posted on

Vad händer med den eventuella vinst som företagen som genomför klimatprojekten gör?

När klimatprojekten vi stöttar genomförts – bland annat tack vara alla våra fantastiska medlemmar – så kommer de leverera massor med klimatnytta. Och de levererar ibland också vinst till företagen som bygger och förvaltar projekten, eftersom de är vanliga företag och inte ideella föreningar.

Vi har inte möjlighet att ha kontroll över den eventuella vinsten som genereras av projekten. Vi tror dock att det är väldigt bra om de genererar vinst, fördelen med det är att ännu fler företag kommer ge sig in i den här i så fall attraktiva marknaden och bygger ännu fler klimatprojekt. Konkurrensen ökar och priserna sjunker. Marknaden för att ställa om till en grön planet växer och pengar vi stöttar projekten med kan göra ännu mer klimatnytta framöver!

Men själva vinsten då? Jo, förhoppningsvis används vinsten till att bolagen fortsätter bygga klimatsmarta projekt eftersom det nu är en attraktiv marknad. Men som sagt, det är inget vi kan kontrollera, det är företagen som bygger och genomför klimatprojektet som bestämmer det. Vinsten kan också delas ut till sina ägare (vilket gör att fler satsar sina pengar i företag som bygger klimatprojekt!), men den kan ju också användas till något som är mindre bra för klimatet tyvärr.

Vi ser inte marknaden för klimatkompensation som perfekt, det finns till exempel flera saker som vi inte kan kontrollera – men vi tror att det är ett av de bästa verktygen vi har om vi vill skynda på omställningen till en grön värld – samtidigt som vi själva jobbar så mycket som vi kan på att minska våra egna klimatavtryck.