DN har under senaste veckorna granskat klimatkompensation – som är ett samlingsnamn för många olika system inom klimatområdet, innehållandes många bra och dåliga projekt, från seriösa och mindre seriösa aktörer. Förhoppningsvis höjer DNs granskning nivån i marknaden för klimatkompensation och bidrar till en viktig diskussion kring att vi inte enbart kan förlita oss på klimatkompensation utan att det är kritiskt att vi genomför stora utsläppsminskningar nu – både i Sverige och i andra länder.
Men granskningen får inte leda till att vi slutar stötta de klimatprojekt och system som i dag fungerar bra. Vi behöver istället en nyanserad diskussion och försöka förstå vad som är dåligt med klimatkompensation som vi borde sluta med, vad som är bra som vi ska fortsätta med och vad som kan förbättras.
Tills dess att vi lyckats med en samhällsomvälvande omställning, bort från en fossilberoende ekonomi, har vi en moralisk skyldighet att ta ansvar för alla våra utsläpp vi fortfarande gör som bidrar till klimatförändringarna och till viss del även de utsläpp vi historiskt gjort. Att stötta effektiva klimatprojekt genom det som kallas klimatkompensation – givet att det utförs i bra projekt – tror jag är ett av de bästa verktygen vi har till vårt förfogande för att göra det under de förutsättningar, regler och ramverk som finns på plats just nu.
Det finns flera aspekter av klimatkompensation som inte framkommit i DNs granskning som vi behöver ha med oss när vi bedömer om klimatkompensation är något vi ska fortsätta med framåt.
1. Det finns bra klimatprojekt. CDM-systemet som DN bygger delar av sin granskning på har många brister. Trädplantering både i Sverige och i andra länder har stora utmaningar. Allt detta är känt och är bra att DN sprider information om. Men, det finns standarder som tar itu med just dessa frågor som CDM-systemet och trädplantering har. Ett exempel är Gold Standard som kom till som ett resultat av CDM-systemets brister – som drivs av en ideell stiftelse som grundades av bland annat Världsnaturfonden. Gold Standard är mer selektivt kring projekttyper, samt utvärderar kontinuerligt projektens behov av klimatfinansiering för att ha möjlighet att förbättra kraven på projekten och öka sannolikheten att projekten är additionella framåt. Dessutom granskar Gold Standard den sociala nyttan av klimatprojekten, så att projekten inte bara gör klimatnytta utan även stöttar andra av FNs hållbarhetsmål. Man garanterar på detta sätt alltså att att klimatkompensation inte blir någon slags modern kolonialism (som DN återger ett citat om gällande ett misslyckat trädprojekt i Uganda), utan istället både blir klimatnytta och samhällsnytta.
2. Det finns strategier att hantera risk även inom klimatkompensation. Genom att sprida sin klimatkompensation i en portfölj av klimatprojekt kan man minska risk för att avsedd klimatnytta inte blir av. Utöver detta – förutom att även noggrant titta på det enskilda projekt man stöttar – går det också att titta på vilka projekttyper som studier visat har haft hög sannolikhet för additionalitet och varit mest gynnsamma för samhället runt projektet och välja att stötta dessa.
3. Det finns ett enormt behov av klimatfinansiering i världen. 87,1% av världens energi är enligt DN fortfarande fossilbaserad. Förnyelsebar energi byggs, men energibehovet i världen ökar och förnyelsebar energi byggs inte tillräckligt snabbt. Här kan ekonomiska incitament för att göra klimatnytta genom projekt inom förnyelsebar energi eller energieffektiviseringar – vilket klimatkompensation är och kan vara en ännu större källa till – öka takten på omställningen markant.
4. Det går att minska sina utsläpp radikalt och samtidigt klimatkompensera för det man ännu inte minskat. Tre av varandra oberoende undersökningar (Ecosystem Marketplace 2015, Novus 2019 och GoClimate 2019) har visat att individer och företag som klimatkompenserar även aktivt jobbar på att minska sina utsläpp. Två av undersökningarna tyder till och med på att de som klimatkompenserar minskar sina utsläpp mer än de som inte klimatkompenserar. Datan bevisar visserligen inte kausalitet och här behöver fler studier göras, så att man även säkerställer att klimatkompensation inte blir en ursäkt att inte fortsätta minska sina utsläpp. Att säkerställa att drastiska utsläppsminskningar fortsätter göras är också delvis en utbildningsfråga som kan hanteras med tydlig kommunikation. Datan pekar oavsett redan idag på ett tydligt samband: det finns ingen motsättning mellan att aktivt jobba på att drastiskt minska utsläpp och klimatkompensera för de utsläpp vi ännu inte fått bort.
5. Det går att förbättra marknaden för klimatkompensation, och det arbetet pågår kontinuerligt. Marknaden för klimatkompensation är ung och hade till en början många brister. Men den fungerar idag bättre än när den startades, bland annat genom att ta bort sätt att räkna på additionalitet som användes i början som visade sig vara för generösa. Öko-institutets rapport som DN hänvisar till som granskat CDM-systemet tar upp fler sätt att förbättra systemet. Gold Standard och andra standarder utvärderar kontinuerligt hur de kan bli bättre, Gold Standard gör det bland annat genom att regelbundet undersöka projekts behov av klimatfinansiering och därmed öka sannolikheten för hög additionalitet i projekten. På samma sätt som utsläppsmarknaden i Europa, EU ETS, har förbättrats till ett nu fungerande system, behöver systemet och kriterier för klimatkompensation utvärderas löpande för att på bästa sätt bidra till den omställning som är så kritisk. Det var genom ett fantastiskt svenskt bidrag som EU ETS förbättrades, kanske kan även svenska politiker vara bidragande till att höja kvalitén på marknaden för klimatkompensation, antingen genom regleringar i Sverige eller på EU- eller FN-nivå.
Vi har oerhört bråttom och vi måste jobba på alla fronter för att kunna stoppa klimatförändringarna. Den slutgiltiga lösningen är förmodligen inte frivillig klimatkompensation, utan en global omställningsrörelse, en global koldioxidskatt eller något annat, men som världen ser ut idag är vi långt ifrån att kunna realisera något liknande. Till dess, rätt använt och i bra klimatprojekt – kan klimatkompensation vara ett av de bästa verktygen vi har för att ställa om till en hållbar värld.