Klimatorganisationer som påverkar samhället

Detta är del två i vår artikelserie om hur vi tänker kring de klimatprojekt som vi stöttar. Denna del handlar om klimatorganisationer som påverkar samhället.

Det finns många organisationer som försöker stoppa klimatförändringarna genom att påverka samhället på olika sätt, exempelvis genom att ta fram politiska förslag, genom att anordna demonstrationer eller genom lobbying. Vi på GoClimate arbetar själva för systemförändringar precis som andra klimatorganisationer i den här kategorin, men vi själva stöttar också vissa andra organisationer så som Klimatriksdagen (Sverige) och Shado (UK). 

Vi väljer att stödja organisationer där även små bidrag kan göra stor skillnad, vilket säkerställer att våra bidrag ger det som kallas för additionell klimatnytta. Det innebär att vi vill att våra pengar ska bidra till klimatnytta som inte hade uppstått om vi inte hade bidragit med pengarna.

Dessutom ger vi stöd till projekt och individer där vårt bidrag, förutom att ge direkt klimatnytta, också indirekt bidrar till att vi får mer medel för ytterligare klimatarbete. Ett exempel skulle kunna vara sponsring av en klimatkonferens med 10 000 kr, vilket inte bara skapar direkt klimatnytta utan även attraherar företagskunder som bidrar med ytterligare 20 000 kr till klimatprojekt, vilket effektivt mer än dubblar klimatnyttan för de investerade pengarna.

Att stötta samhällspåverkande organisationer är komplext. Vi vill inte stötta någon konkret partipolitik och stöttar inte specifika politiska partier. Men vi anser att det är avgörande att visa, bland annat genom debattartiklar, för politiker att klimatkrisen är brådskande och att politiska lösningar är en väsentlig del av svaret.

När vi stödjer olika klimatorganisationer anser vi att det är viktigt att noggrant utvärdera dem och försöka räkna på nyttan de gör, något som vi tycker att organisationen Giving Green gör på ett bra sätt. Utmaningen med att utvärdera dessa organisationer ligger i hur man beräknar vilken klimatnytta som organisationerna gör i ton koldioxid. Giving Green använder en metod där de räknar baklänges utifrån tidigare uppnådda resultat och gör en rad antaganden kring hur stor del av resultatet för en specifik åtgärd är tack vare organisationen.

Ett förenklat exempel: En organisation driver ett politiskt förslag som leder till att USA minskar sina utsläpp med 1 %. När förslaget genomförs motsvarar 1 % av USAs årliga utsläpp otroliga 63 miljoner ton CO2e. För att beräkna organisationens andel av detta kan man anta att organisationen påskyndade förslaget med 6 månader. Detta innebär att organisationen kan ha bidragit till 31,5 miljoner ton CO2e klimatnytta på ett halvår. Om organisationen uppnådde detta med en budget på 10 miljoner dollar, innebär det att varje dollar bidragit till att eliminera 3,2 ton CO2e, vilket motsvarar en kostnad på 0,3 dollar per ton CO2e. Detta är ett kostnadseffektivt resultat, men beräkningen innehåller också en delosäkerheter.

1.1 Anledningen till att vi inte uteslutande stöttar sådana här projekt

Vi tror att det är möjligt att åstadkomma stor klimatnytta genom dessa typer av organisationer. Faktum är att det kan vara ett av de mest kostnadseffektiva sätten att göra klimatnytta på. Som exempel ger artikelförfattaren själv 50 % av sina donationer till GeEffektivts rekommenderade klimatorganisationer och 50 % till GoClimates mätbara och certifierade klimatprojekt.

1.1.1 Osäkerhet i antagandena

Trots detta finns det osäkerheter i dessa beräkningar. Det är inte alltid säkert att organisationen faktiskt bidragit eller att de skulle kunna göra mer nytta med ytterligare finansiering. Vi är dock starka förespråkare för att försöka utvärdera nyttan, även om det innebär utmaningar. Effektiviteten i välgörenhetsorganisationer kan variera enormt, så vi rekommenderar att man stödjer organisationer som GeEffektivt och Giving Green framhåller.

1.1.2 Per definition politiska

Dessutom innebär stöd till vissa förslag som drivs av dessa organisationer ofta en politisk ställningstagande. Detta kan vara problematiskt för vissa av våra företagskunder. Därför är det viktigt att vara medveten om dessa aspekter när man stöttar politiskt påverkande organisationer.

1.1.3 Mätbarhet

Vi på GoClimate värderar att kunna specificera den exakta klimatnyttan som varje bidrag ger. Vi har sett att både individer och företag uppskattar spårbarhet och är villiga att bidra mer när de vet exakt vad deras pengar åstadkommer. Därför fokuserar vi på klimatprojekt där nyttan är mätbar, tydlig, tredjepartsgranskad och transparent redovisad.

Vi anser också att det finns en styrka i att varje individ och företag kan ta ansvar för sina egna utsläpp. Detta innebär att de som släpper ut mer koldioxid bör bidra mer till klimatarbetet. Om någon har orsakat 10 ton CO2e i utsläpp under ett år, bör de betala proportionellt mer än den som endast har orsakat 1 ton CO2e. Denna princip ställer höga krav på mätbarheten hos de klimatprojekt som vi stöttar och det är alltså inte alls säkert att en specifik summa pengar kommer att förebygga eller neutralisera en exakt mängd CO2e framåt genom dessa organisationer.

Detta perspektiv leder till en jämförelse mellan att donera till organisationer som arbetar med bredare samhällsfrågor, som Röda Korset eller Rädda Barnen, och att investera i specifika, certifierade klimatprojekt. Genom att bidra till de senare köper man inte bara en generell god gärning, utan även specifik och mätbar klimatnytta.

Det är dock viktigt att betona att osäkerhet finns i alla typer av klimatprojekt. När det gäller de projekt vi diskuterar här kan osäkerheten och spårbarheten vara särskilt stor, trots att den potentiella nyttan också kan vara mycket betydande.

Hör gärna av dig på [email protected] om du tycker det är något vi missat, vi är alltid öppna för att lära oss mer!

Håll utkik efter nästa del i denna artikelserie som kommer att handla om klimatprojkekt som bidrar till minskade utsläpp. 

Vad gör andra företag för klimatet?

"All ideas grow out of other ideas."
Photo: CJ Dayrit

Behöver du inspiration och bra idéer på klimatinitiativ till ditt företag? Här hittar du exempel på andra företags klimatarbete.

Klimatpolicy i framkant

Netlight, ett svenskt konsultföretag med över 1400 anställda i sex länder, använder sig av en Climate First policy som bland annat innefattar:

  • Veggie First, där vegetarisk mat erbjuds som norm på alla events, möten och konferenser.
  • Train First, där anställda uppmuntras att ta tåget framför flyget.
  • Fix First med fokus på reparation, och där medarbetare har möjlighet att välja begagnad IT-utrustning.

De klimatkompenserar för majoriteten av sitt klimatavtryck och utmanar sina medarbetare att anta klimatutmaningar för att minska sitt utsläpp.

Företag som bidrar till ändrat resemönster

Arkitektföretaget Edge med tjugo anställda erbjuder sina medarbetare miljöbonus för klimatsmart arbetspendling. Som mest kan en medarbetare få 4000kr i bonus per år. De som bor inom 15 km från arbetsplatsen får högsta poäng om de går, cyklar eller åker elcykel. De som bor längre bort än 15 km får högsta poäng även genom att välja kollektivtrafik. 

Att erbjuda möjligheten att fortsätta arbeta hemifrån eller på annan plats än kontoret bidrar till att dra ner utsläppen från medarbetarnas pendling. Flera företag, som Spotify och deras Work From Anywhere-princip , Microsoft, Getinge, Facebook och Salesforce fortsätter att erbjuda sina anställda att arbeta hemifrån, även efter att Covid-restriktioner har hävts.  

Företagen MTR Express, ETC företagen, arkitektföretaget Edge samt försäkringsbolaget Naturesave har en No-fly staff holiday policy. Den ser olika ut på företagen, men går i princip ut på att uppmuntra och belöna medarbetare som väljer att inte flyga under semestern genom att ge dem extra ledighet för att kompensera för den längre restid ett annat transportmedel kan innebära. Naturesave lanserade detta redan 2009 där anställda erbjuds upp till fyra extra semesterdagar när de väljer att resa på andra sätt än att flyga. På Edge får alla medarbetare som inte flyger på sin semester extra klimatledighet i form av två semesterdagar.

Nya affärsmodeller och sätt att hållbarhetsredovisa

Houdini Sportswear mäter sin verksamhet mot ramverket “planetary boundaries  eller de planetära gränsvärdena, som togs fram av bl a Johan Rockströms och Stockholm Resilience Center, för att förstå sitt totala avtryck på planeten. Dessutom erbjuder de Houdini Rental, en fysisk och digital uthyrningstjänst för att uppmuntra ett ökat delande av kläder och prylar. De har även Houdini Reuse, där det går att köpa begagnade kläder på deras hemsida.  100% av alla tyger de använde under 2020 var återvunna, återvinningsbara, förnybara, biologiskt nedbrytbara eller Bluesign-certifierade.

Klimatmärkningar av produkter och tjänster

Fler och fler företag har börjat klimatmärka sina produkter, dvs ange hur stort klimatavtryck deras varor orsakar. MAX Burgare, Oatly (havredryck) och ASKET (kläder) gör det bland annat. COOP har tagit det steget längre med hållbarhetsdeklarationer som visar en varas påverkan inom 10 olika områden.

Tänk utanför boxen

Outdoor-företaget Patagonia uppmanar och uppmuntrar till aktivism genom Patagonia Action Works för att bidra till att rädda planeten. De har infört en intern 1-procentig skatt för planeten.

GoClimate har 6-timmars arbetsdag som norm. En arbetstidsförkortning kan bidra till att skala hållbar beteendeförändring och bryta vanan av att leva för att arbeta och hela tiden konsumera mer1.

Källor 
Changing our ways? Behaviour change and the climate crises, Cambridge Sustainability Commissions, s 58 
Reducing working hours as a means to foster low(er)-carbon lifestyles?, University of Bern, 2019

Klimatsmart bostadsrättsförening – så kan du påverka din förening!

Gör din bostadsrättsförening mer klimatsmart och påverka mångas klimatavtryck samtidigt.

Här hittar du tips på hur din bostadsrättsförening kan få ett lägre klimatavtryck och en lägre energianvändning. Flera av åtgärderna är både bra för miljö och för plånboken. Längst ner hittar du även mallar på motioner du kan anpassa och skicka till din styrelse.

  • Se till att ha rätt nyckeltal i årsredovisningen så att föreningens miljö- och klimatarbete enkelt kan följas upp. Förslag på motion längre ner.
  • Installera solpaneler. Beroende på takens läge så är detta en investering som kan betala av sig på 10-15 år. Kolla in Solkartan för att se om just ert tak är lämpligt för solpaneler. Motion nedan.
  • Sätt upp laddstolpar för att föreningens medlemmar inte ska tvingas köra fossildrivna bilar. Via Klimatklivet kan ni få bidrag för installationen. Motion nedan.
  • Installera bergvärme. Det kan vara både en miljömässig- och ekonomisk vinst, lite beroende på  förutsättningarna för just ert hus.  Motion nedan.
  • Inför återvinning av värmen i ventilationsluften, så kallad frånluftsåtervinning.
  • Byt till led-belysning. Enligt belysningsbranschen drar en 10-15 år gammal belysningsanläggning upp till fem gånger mer energi jämfört med en ny.
  • Starta bil- och cykelpooler. Köp in en elcykel med cykelkärra för att underlätta för de boende att inte behöva använda bil.
  • Se till att det finns bra utrymmen för att förvara/parkera cyklar.
  • Inför individuell varmvattenmätning. Det börjar komma flera spännande lösningar för det. Startupbolaget Labtrino har utvecklat en flödesmätare som installeras utan rörmokare.
  • Byt till grönt elavtal, alla leverantörer erbjuder detta, eller ännu hellre miljömärkt el (Bra Miljöval). Se vilka bolag som erbjuder el märkt Bra Miljöval här.
  • Gör en energideklaration med en genomgång av byggnadens energianvändning och hur denna kan förbättras.
  • Uppmuntra delningsekonomi inom föreningen via appar som hygglo, grannsaker och Nextdoor.
  • Fixa ett källsorteringsrum med en prylhylla där alla kan lämna välfungerande saker istället för att slänga dem.

Mer tips och inspiration
I bostadsrättsföreningen Viva delar de boende på nästan allt
Naturskyddsföreningens checklista för bostadsrättsföreningars arbete för klimat och biologisk mångfald

Mallar motioner till styrelsen

Motion om solceller
Enligt solkartan över vårt område har våra byggnader god potential för solel och solvärme. Att använda solen som energikälla innebär både en vinst för klimatet och vår förenings ekonomi på lite längre sikt. Jag föreslår att styrelsen undersöker möjligheten att installera solceller/solfångare på våra tak.

Motion om bergvärme
Bergvärme är ofta billigare än fjärrvärme (beroende på fjärrvärme-priset respektive priset på el). Det är dessutom en förnybar energikälla till skillnad mot fjärrvärme som till största delen i vårt område kommer från förbränning av våra och andra länders sopor. Jag föreslår att styrelsen undersöker möjligheten att värma upp våra fastigheter med bergvärme.

Motion om att hyra ut p-plats till en bilpool
En privatägd personbil står still ungefär 95 procent av tiden (RISE 2018) och en bil i bilpool kan ersätta fem andra bilar (Sunfleet 2019). Flera existerande bilpooler letar efter parkeringsplatser att placera bilar på. Många av dem erbjuder elbilar. Att hyra ut p-plats i föreningen till en bilpool med elbilar kan leda till minskad trängsel på våra parkeringar, bättre resursutnyttjande, minskade koldioxidutsläpp och vara en bra service till de boende i föreningen. Jag föreslår att styrelsen ges i uppdrag att utreda och fatta beslut om att hyra en eller flera av föreningens p-platser till en bilpool, helst med laddstolpe för elbil

Motion om att utse miljö- och energiansvarig
Jag föreslår att styrelsen utser en person som får miljö- och energiansvar i styrelsen. På så sätt lyfts hållbarhetsfrågorna och det ger bättre förutsättningar att aktivt jobba med sänkt energianvändning för ett långsiktigt bättre energianvändande och lägre kostnader.

Motion om kompletterande nyckeltal
Nyckeltalen i vår årsredovisning visar förändring i kostnad men inte förändrad förbrukning jämfört med tidigare år. Jag föreslår att nyckeltalen i årsredovisningen kompletteras med nyckeltal för exempelvis:
– El kWh/kvm för gemensamma utrymmen
– Uppvärming MWh/kvm
– Vatten m3/kvm

Genom att komplettera med dessa nyckeltal blir det lättare att förstå om eventuella ökade kostnader beror på ökade priser (som skulle kunna åtgärdas genom omförhandlade avtal) eller om de ökade kostnader beror på medlemmars ökade förbrukning (som eventuellt kan åtgärdas genom information, energieffektiviseringar och beteendeförändringar). Ett mål kan vara att jobba för att komma ner till 100 kWh/kvm för vår gemensamma elförbrukning, ett mål som många av husen i Hammarbysjöstad jobbar efter.

Motion om hållbarhetsgrupp
Jag föreslår att styrelsen undersöker om det finns intresse att upprätta en hållbarhetsgrupp med syfte att:
– skapa en ännu mer attraktiv bostadsrättsförening.
– se till att vår bostadsrättsförening är en del av lösningen på klimatförändringarna och inte bidrar till ökade sådana.
– skapa förutsättningar för att avgifterna kan hållas så låga som möjligt på sikt genom att skapa en resilient (motståndskraftig) förening.