Klimatförändringar

Konsekvenserna av klimatförändringarna är mångfacetterade och allvarliga. Extrema väderfenomen som torka, översvämningar och starkare orkaner blir allt vanligare, vilket leder till skador på infrastruktur, förlorade människoliv och stor påverkan på jordbruk och vattenförsörjning. Idag är cirka 21.5 miljoner människor på flykt till följd av dessa förändringar. År 2050 har UNHCR uppskattat att upp till 1 miljard människor kan komma att vara klimatflyktingar. Dessutom medför stigande havsnivåer, på grund av smältande glaciärer och polarisar samt uppvärmningen av havsvatten, ett växande hot mot kustsamhällen och ö-stater. Den biologiska mångfalden påverkas också negativt, då många arter tvingas söka nya habitat eller riskerar utrotning till följd av det förändrade klimatet. Detta kan störa ekosystemens balans och påverka viktiga processer som pollinering och vattenrening.

Vad driver klimatförändringarna?

Förändringen drivs framför allt av mänsklig aktivitet, särskilt utsläpp av växthusgaser som koldioxid (CO2) och metan (CH4). Dessa gaser bidrar till en växthuseffekt genom att hålla kvar värme på jorden, vilket leder till en global temperaturhöjning. Koldioxid, som huvudsakligen släpps ut genom förbränningen av fossila bränslen som kol, olja och naturgas, spelar en central roll i detta. Dessa bränslen används för allt från elproduktion till transport och industriella processer. Metan, en annan betydande växthusgas, kommer från jordbruksaktiviteter såsom boskapsskötsel och risodling, samt från utvinning av naturgas.

Vad kan vi göra för att bromsa klimatförändringarna?

För att bemöta klimatförändringarna krävs globala ansträngningar för att minska utsläppen av växthusgaser. Detta inkluderar en övergång till förnybara energikällor såsom sol, vind och vattenkraft, förbättringar i energieffektivitet, och utveckling av tekniker för koldioxidinfångning och -lagring (läs om våra projekt som stödjer omställningen till förnybar energi). Det är även viktigt att bevara och återställa skogar och andra naturliga kolsänkor som kan uppta CO2 från atmosfären. På internationell nivå syftar överenskommelser som Parisavtalet till att begränsa den globala temperaturökningen till väl under 2°C jämfört med förindustriella nivåer, med ett mål att sträva mot en begränsning på 1,5°C. Så som läget och utvecklingen ser ut nu kommer vi inte att kunna begränsa oss till det målet. Men det är avgörande att vi fortfarande gör allt vi kan för att minska utsläppen, då varje grads vidare uppmärmning får förödande konsekvenser på vår planet. För att minska utsläppen och hålla oss så nära 1.5-graders målet som möjligt krävs ett brett samarbete och engagemang från både regeringar, företag och enskilda individer. Klimatförändringarna utgör en allvarlig och komplex utmaning som kräver samordnade globala insatser. Det gäller inte bara att minska utsläppen av växthusgaser, utan även att anpassa samhällen och ekosystem för att hantera de förändringar som redan är oundvikliga. Framtidens välfärd beror på de åtgärder vi vidtar idag för att bekämpa detta globala hot. Klimaträttvisa spelar en nyckelroll i kampen mot klimatförändringarna. Det handlar om att se och ta itu med hur olika samhällen påverkas på olika sätt av klimatförändringarna, särskilt de som är mest utsatta men som bidragit minst till problemet. Även om Sverige är ett litet land, så spelar insatserna som görs här en stor roll i det globala klimatarbetet. Sverige har chansen att vara en förebild, visa vägen för hållbarhet och nyskapande lösningar, och inspirera andra länder att följa efter. I vår globala värld räknas varje lands ansträngningar, och genom Sveriges åtaganden och handlingar bidrar vi till den globala ansträngningen att minska växthusgasutsläpp och främja klimaträttvisa, vilket är avgörande för att effektivt ta itu med klimatförändringarna på en världsomfattande nivå.