Klimatförändringar

Klimatförändringar drivs av en global uppvärmning orsakad av framför allt människans utsläpp av växthusgaser, särskilt utsläpp av växthusgaser som koldioxid (CO2) och metan (CH4). Dessa gaser bidrar till en växthuseffekt genom att hålla kvar värme på jorden, vilket leder till en global temperaturhöjning. Koldioxid, som huvudsakligen släpps ut genom förbränningen av fossila bränslen som kol, olja och naturgas, spelar en central roll i den globala uppvärmningen. Dessa bränslen används för allt från elproduktion till transport och industriella processer. Metan, en annan betydande växthusgas, kommer från jordbruksaktiviteter såsom boskapsskötsel och risodling, samt från utvinning av naturgas och har stor påverkan på klimatet. Lustgas är en mindre känd men extremt kraftfull växthusgas, cirka 265 gånger starkare än koldioxid. Den bildas naturligt i jorden men har ökat kraftigt genom användning av kvävegödsel i jordbruket.

Hur fungerar global uppvärmning?

Jordens klimat påverkas av balansen mellan inkommande och utgående energi. Solen sänder ut kortvågig strålning (synligt ljus) som når jordytan och värmer den. Därefter avger jorden denna energi i form av värme. I en värld utan växthusgaser skulle denna värme stråla ut i rymden och planeten skulle vara ungefär 33 grader kallare – ett klimat för kallt för att upprätthålla livet som vi känner det. Men jordens atmosfär innehåller naturliga växthusgaser som fångar upp en del av denna värme och skickar tillbaka den mot jordytan. Detta kallas växthuseffekten och är avgörande för livet på jorden. Problemet uppstår när mänskliga utsläpp av växthusgaser förstärker denna effekt, vilket leder till att mer värme stannar kvar i atmosfären och jordens temperatur ökar onormalt mycket. Processen i korthet:

• Solstrålning träffar jorden – Kortvågig strålning passerar genom atmosfären och värmer upp jordytan.
• Jorden avger värme – Värmen strålar ut i form av långvågig infraröd strålning.
• Växthusgaser absorberar värmen – En del av värmen fångas upp av växthusgaser i atmosfären.
• Värmen reflekteras tillbaka – Växthusgaserna skickar tillbaka en del av värmen till jordytan, vilket gör temperaturen varmare.

Ju mer växthusgaser vi släpper ut i världen, desto mer värme hålls kvar, vilket driver den globala uppvärmningen och gör så att klimatet förändras.

Växthusgaser

Olika växthusgaser har olika egenskaper och bidrar till klimatförändringar på olika sätt. De skiljer sig åt i livslängd (hur länge de stannar i atmosfären) och global uppvärmningspotential (GWP), vilket mäter hur mycket en gas bidrar till uppvärmning jämfört med koldioxid (CO₂).

1. Koldioxid (CO₂) – den största boven

Koldioxid står för den största delen av den mänskligt orsakade uppvärmningen och har en lång livslängd i atmosfären – upp till flera hundra år. Eftersom CO₂ är en biprodukt av fossila bränslen (kol, olja, gas) och avskogning, har mänskliga aktiviteter dramatiskt ökat mängden koldioxid sedan industrialiseringen startade.

• Källor: Förbränning av fossila bränslen, cementproduktion, avskogning.
• Livslängd: Hundratals år.
• Global uppvärmningspotential (GWP): 1 (basvärde).

2. Metan (CH₄) – en kraftfull men kortlivad gas

Metan är mycket mer kraftfull än koldioxid på kort sikt – cirka 28 gånger starkare över en hundraårsperiod. Den kommer framför allt från biologiska processer som matsmältning hos boskap och nedbrytning av organiskt material i till exempel risodlingar eller soptippar.

• Källor: Boskap, risodlingar, soptippar, fossilgasutvinning.
• Livslängd: Cirka 12 år.
• Global uppvärmningspotential (GWP): 28.

3. Lustgas (N₂O) – den dolda klimatboven

Lustgas är en mindre känd men extremt kraftfull växthusgas, cirka 265 gånger starkare än koldioxid. Den bildas naturligt i jorden men har ökat kraftigt genom användning av kvävegödsel i jordbruket.

• Källor: Konstgödsel, avfallshantering, industriella processer.
• Livslängd: Cirka 114 år.
• Global uppvärmningspotential (GWP): 265.

4. Fluorerade gaser (F-gaser) – människoskapade supergaser

Fluorerade gaser är en grupp syntetiska gaser som används i kylsystem, skumplast och vissa industriella processer. De har mycket hög uppvärmningspotential – vissa är tusentals gånger starkare än CO₂.

• Källor: Kylmedel, elektronikproduktion, industriprocesser.
• Livslängd: Decennier till århundraden.
• Global uppvärmningspotential (GWP): 1000–23 000.

Konsekvenser av klimatförändingarna

Konsekvenserna av klimatförändringarna är stora och allvarliga. Extrema väderfenomen som torka, översvämningar och starkare orkaner blir allt vanligare, vilket leder till skador på infrastruktur, förlorade människoliv och stor påverkan på jordbruk och vattenförsörjning. Idag är cirka 21.5 miljoner människor på flykt till följd av dessa förändringar. År 2050 har UNHCR uppskattat att upp till 1 miljard människor kan komma att vara klimatflyktingar. Dessutom medför stigande havsnivåer, på grund av smältande glaciärer och polarisar samt uppvärmningen av havsvatten, ett växande hot mot kustsamhällen och ö-stater. Den biologiska mångfalden påverkas också negativt, då många arter tvingas söka nya habitat eller riskerar utrotning till följd av det förändrade klimatet. Detta ökar risken för att störa ekosystemens balans och påverka viktiga processer som pollinering och vattenrening.

Vad kan vi göra för att bromsa klimatförändringarna?

För att bemöta klimatförändringarna krävs globala ansträngningar för att minska utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Detta inkluderar bland annat en övergång till förnybara energikällor såsom sol, vind och vattenkraft, förbättringar i energieffektivitet, och utveckling av tekniker för koldioxidinfångning och -lagring (läs om våra projekt som stödjer omställningen till förnybar energi). Det är även viktigt att bevara och återställa skogar och andra naturliga kolsänkor som kan uppta CO2 från atmosfären. På internationell nivå syftar överenskommelser som Parisavtalet till att begränsa den globala temperaturökningen till väl under 2°C jämfört med förindustriella nivåer, med ett mål att sträva mot en begränsning på 1,5°C. Så som läget och utvecklingen ser ut nu kommer vi inte att kunna begränsa oss till det målet. Men det är avgörande att vi fortfarande gör allt vi kan för att minska utsläppen, då varje grads vidare uppmärmning får förödande konsekvenser på vår planet. För att minska utsläppen och hålla oss så nära 1,5-graders målet som möjligt krävs ett brett samarbete och engagemang från både världens regeringar, företag och enskilda individer. Klimatförändringarna utgör en allvarlig och komplex utmaning som kräver samordnade globala insatser. Det gäller inte bara att minska utsläppen av växthusgaser, utan även att anpassa samhällen och ekosystem för att hantera de förändringar som redan är oundvikliga. Framtidens välfärd beror på de åtgärder vi vidtar idag för att bekämpa detta globala hot.

Klimaträttvisa

Klimaträttvisa spelar en nyckelroll i kampen mot klimatförändringarna. Det handlar om att se och ta itu med hur olika samhällen påverkas på olika sätt av klimatförändringarna, särskilt de som är mest utsatta men som bidragit minst till problemet. Även om Sverige är ett litet land, så påverkar insatserna som görs här det globala klimatarbetet. Sverige har chansen att vara en förebild, visa vägen för hållbarhet och nyskapande lösningar i samhället, och inspirera andra länder att följa efter. I vår globala värld räknas varje lands ansträngningar, och genom Sveriges åtaganden och handlingar bidrar vi till den globala ansträngningen att minska växthusgasutsläpp och främja klimaträttvisa, vilket är avgörande för att effektivt ta itu med klimatförändringarna på en världsomfattande nivå.