Flygets klimatpåverkan

Svenskarnas flygresor

Sverige har sett en markant ökning av utrikesflyg sedan början av 1990-talet. Strax innan pandemin var utsläppen från svenskarnas flygresor lika stora som utsläppen från all personbilstrafik i landet. Efter pandemin har flygresandet sjunkit med 20 %, och vi har ännu inte återgått till nivåerna från före pandemin - även om flygandet stadigt ökar. En majoritet av dessa utsläpp kommer från utrikesflyg. Dessa ingår inte i Sveriges klimatmål, men för att möta de internationella klimatmålen är det viktigt att dessa minskar. Om flygtrafiken var ett land, skulle den vara den sjunde största källan till koldioxidutsläpp i världen. De cirka två procent av de globala utsläppen som flygtrafiken står för inkluderar dessutom inte effekterna av utsläpp på hög höjd. När dessa faktorer tas med i beräkningen, kan flygets totala klimatpåverkan mer än dubblas.

Hur beräknar man flygets klimatpåverkan?

Det finns två huvudsakliga sätt att redovisa flygets klimatpåverkan: territoriella och konsumtionsbaserade utsläpp. Territoriella utsläpp beräknas utifrån utsläpp inom ett geografiskt område, som exempelvis Sverige. Denna metod används för att rapportera utsläpp enligt internationella riktlinjer och är grund för den officiella statistiken, som redovisas av Transportstyrelsen och SCB. Dessa siffror inkluderar inte effekter från flygets höghöjdsutsläpp, såsom vattenånga och kväveoxider, vilka kan dubblera flygets klimatpåverkan. Konsumtionsbaserade utsläpp, å andra sidan, tar hänsyn till flygresor som svenskar gör både inom och utanför landets gränser, inklusive höghöjdseffekterna. Chalmers Tekniska Högskola har utvecklat en metod som använder en uppräkningsfaktor för att inkludera dessa effekter, vilket ger en betydligt högre beräkning av svenskars totala klimatpåverkan från flygresor. Detta perspektiv är mer osäkert eftersom det bygger på modeller och antaganden, men ger en bredare bild av svenskars globala klimatpåverkan.

Hållbart flygbränsle (biobränsle)

Biobränsle framställs från organiska material, såsom växter eller djuravfall, och kan användas som ett alternativ till fossila bränslen. Det är förnybart och kan produceras från olika biomassa-källor, inklusive grödor som majs, sockerrör och sojabönor, samt avfallsmaterial som använd matolja eller jordbruksrester. Biobränslen kategoriseras vanligtvis i två huvudtyper: Första generationens biobränslen: Dessa produceras från livsmedelsgrödor, såsom etanol från majs eller biodiesel från vegetabiliska oljor. Andra generationens biobränslen: Dessa kommer från källor som t.ex jordbruksavfall, träflis eller gräs, och konkurrerar inte med livsmedelsförsörjningen. Framväxten av biobränsle är ett steg i rätt riktning, men varje klimatlösning bör också ses ur ett rättviseperspektiv. Därför är det viktigt att förstå dess komplexitet och samtidigt fortsätta arbeta för förbättringar, samtidigt som vi främjar praxis som minskar utsläppen. En ny rapport från Oxfam, "Biofuel Blunders", belyser de komplexa utmaningar som EU:s biobränslepolitik medför och lyfter fram de oavsiktliga konsekvenserna av att se biobränslen som en klimatlösning. Rapporten uttrycker oro över användningen av livsmedels- och fodergrödor för att producera biobränslen, vilket utgör 60 % av alla biobränslen inom EU:s transportsektor. Denna produktion kan bidra till livsmedelsosäkerhet genom att öka efterfrågan och priser, samt kräva stora mängder jordbruksmark. Dessutom noterar rapporten att de ursprungliga EU-regleringarna inte helt beaktade utsläppen från markanvändningsförändringar, såsom avskogning, som krävs för att odla biobränslegrödor. Det finns också en oro kring den sociala aspekten av biobränsleproduktionen, med rapporter om markkonflikter och kränkningar av arbetsrättigheter som drabbar samhällen i länder som Peru och Tanzania. Som svar på detta börjar EU och andra länder nu övergå från livsmedelsbaserade biobränslen till mer avancerade, avfallsbaserade alternativ. Även om denna övergång anses vara ett positivt steg framåt, kvarstår potentiella risker för livsmedelssäkerheten. Biobränslen kan visserligen bidra i kampen mot klimatförändringar, men det är avgörande att hantera de sociala och miljömässiga konsekvenserna för att de ska kunna ingå i en verkligt hållbar lösning. Det är också viktigt att komma ihåg att det bästa vi kan göra för klimatet fortfarande är att resa med eftertanke och endast flyga när det verkligen är nödvändigt.

Minska din klimatpåverkan

Ett enkelt sätt att bidra till en minskad klimatpåverkan är att flyga mindre och undvika kryssningar, som liksom flyget ofta har stora utsläpp. Välj tåg när det är möjligt, större delen av Europas tågtrafik är eldriven och därmed ett långt bättre alternativ än färdmedel som drivs med fossila bränslen. Om du behöver köpa eller leasa en bil, fundera på att välja en bränslesnål modell, helst en elbil eller en bil som drivs av biobränsle. Genom att köra energieffektivt och välja miljövänliga drivmedel kan du också minska bilresornas klimatpåverkan när de är nödvändiga.