Integrerat och proaktivt hållbarhetsarbete ger bättre affärer

Text: Sara Wimmercranz

Som investerare träffar jag årligen tusentals entreprenörer, de flesta med relativt nystartade bolag, men även en del med äldre bolag. Gemensamt för många är att de fortfarande ställer sig fel fråga. De frågar sig: Måste vårt bolag ställa om? Istället borde frågan de ställer sig istället vara: När ska vårt bolag sluta bidra till upprätthållandet av den fossila ekonomin, med risken att det blir omkört av bolag som redan anpassat sina affärsmodeller för hållbarhetslagstiftning och kundtryck? “Kommande hållbarhetslagstiftningar på EU-nivå innebär en massa extra arbete och admin för företagare, dyrt blir det också”. Har du hört det förut? Är man sist på bollen är det nog också så det kommer att bli. Om man istället ser dessa regulatoriska förändringar, som kommer att påverka alla företagare men i varierande utsträckning, som en konkurrensfördel och ett sätt att höja sitt varumärke är läget ett annat. Så sent som den 18 oktober rapporterade Sveriges Radio att satsningen inom många industrier försenas och vissa spjutspetsprojekt skjuts på framtiden. Är det då läge att luta sig tillbaka och vänta till piskan viner? Knappast. EU antog i juni 2021 en klimatlag som slår fast att EU ska vara klimatneutralt till 2050, med delmål till 2030 att minska nettoutsläppen med -55 procent jämfört med 1990. Detta betyder att ett stort antal hållbarhetslagstiftningar förväntas träda i kraft successivt under 2025-2030. En resa som kan kännas frivillig idag kommer alltså med tiden bli en nödvändighet för att kunna konkurrera och överleva i en allt mer reglerad och klimatmedveten marknad. Dessa ställer onekligen krav på företag att (i) förstå sitt nuläge och avtryck, (ii) anpassa sin verksamhet, men skapar också (iii) möjligheter att förbättra affären.

Spårbarhet och anpassning ger bättre affärer

Spårbarhet och en förståelse för företagets avtryck i hela produktions- och försäljningskedjan är ett steg som det inte går att hoppa över. Om man inte vet var man är, vet man inte vart man ska eller hur man bäst kan ta sig dit. Svaret på “spårbarhetsmysteriet” stavas teknik. Det finns ett antal plattformar som kan hjälpa dig att förstå ditt avtryck och dina utsläpp, tex. TrusTrace som riktat in sig på mode- och textilbranschen och redan har Nike och Adidas på kundlistan eller GoClimate, vars mjukvara för automatiserade klimatberäkningar erbjuder en stabil och kostnadseffektiv grund för hållbarhetsarbetet. Anpassning handlar om proaktivitet och effektivare resursanvändning, vilket i sig innebär minskade kostnader på sikt. Mycket troligt kommer t.ex. vatten och luft prissättas (tex. genom utsläppsrätter och/eller skatter) och de företag som tar höjd för det i sina affärsmodeller redan nu kommer inte bara att kraftigt minska den ekonomiska risken utan även ha ett försprång gentemot konkurrenter som inte har samma robusta och långsiktiga synsätt. Att implementera energieffektiv teknik och och optimera den energiförbrukningen kan ge betydande kostnadsbesparingar över tid, likaså att inkludera förnybara energikällor. Detta minskar inte bara företagets koldioxidavtryck utan vaccinerar också den egna kassan mot volatilitet i energipriser som inte sällan uppstår ett par gånger om året. Bland de techföretag som tillhandahåller lösningar för företags energieffektivisering och energioptimering kan t.ex. nämnas isländska bolaget Snerpa Power, som utvecklar teknik som optimerar företags energiförbrukning i realtid och integrerar förnybar energi, vilket minskar både kostnader och klimatpåverkan. Hållbarhetsrapportering är ett lagstadgat krav för företag som idag har fler än 250 anställda eller en mer än 280 miljoner kronor balansomslutning. Men troligtvis lönar det sig för även mindre företag att anpassa sig. Många har kraftiga tillväxtmål och omfattas därför naturligt av dessa krav så småningom, men lagstiftningen förväntas också öka på sikt eftersom vi inte ännu har löst hur vi ska lösa våra planetära problem och resursbristen. Ett smart hållbarhetsarbete handlar alltså inte om att snabbt uppfylla nya krav, utan om att strategiskt förbereda sig för framtiden. Att ligga steget före ger ett företag möjlighet att gradvis integrera hållbarhet i sin affärsmodell, dessutom slipper man stress och kostsamma nödlösningar när det blir skarpt läge. Att integrerat och proaktivt hållbarhetsarbete ger bättre affärer finns det många exempel på.

Siffror som styrker att hållbara bolag vinner marknadsandelar

Att ha koll på vilken lagstiftning som kommer är inte bara ett bra sätt att rusta sin nuvarande affärsmodell, utan att hitta nya affärsområden. Ett av våra portföljbolag, Cemvision, har utvecklat världens första CO2-fria cement och har produkter färdiga för marknaden samtidigt som deras potentiella kunder står inför stora förändringar inom EU. En ny utsläppshandel för byggnader och vägtransporter införs nämligen 2027 och den fria tilldelningen av utsläppsrätter för sektorer såsom järn och stål, aluminium, cement, konstgödsel och vätgas fasas ut till 2034. Det är nog rimligt att anta att bolaget kommer att gynnas av den anpassning som branschen kommer att behöva göra - för att det är rätt, men också av lönsamhetsskäl. Enligt McKinsey har produkter med ESG-relaterade egenskaper ökat i genomsnitt med 28 % under de senaste fem åren, jämfört med en tillväxt på 20 % för produkter utan sådana egenskaper. Att ligga i framkant i ett strategiskt hållbarhetsarbete kan dessutom ge andra positiva konsekvenser, t.ex. ett starkare varumärke både gentemot kunder och anställda. 66% av konsumenter är villiga att betala mer för produkter från hållbara företag. 76% av millenials uppger att ett företags miljöengagemang är viktigt när de söker jobb. Enligt en rapport av IEA har hälften av alla bolag som vi behöver för att uppnå nollutsläpp till 2050 inte ens blivit uppfunna än. Det är goda nyheter, om kapitalet finns. Och det finns! Som investerare har vi inte bara ett ansvar att stödja de företag som vill lösa de riktigt stora problemen, vi är övertygade om att det är där den framtida avkastningspotentialen finns.

Sara Wimmercranz har skrivit denna artikel på uppdrag av GoClimate.