Maria Soxbo: Framtidssäkra ditt företag!

Text: Maria Soxbo

Alla behöver hjälpas åt att vända klimatkrisen – såväl politiker och medborgare som civilsamhället och näringslivet. Klimatfrågan är inte en separat sakfråga bland många andra, utan den ingår i precis alla andra frågor. I allt från infrastruktursatsningar och utbildningsfrågor till naturvård och nya affärsmodeller. Här kommer alla bolag, från de riktigt stora globala jättarna hela vägen via de mellanstora ner till startups och de små företagen, att spela en viktig roll. Både för att företagen styr vad medborgarna har tillgång till för varor och tjänster, och för att det samlade näringslivet står för en stor del av utsläppen som ju behöver minska kraftigt.

Dags att skruva på affärsmodellen?

Sveriges ekonomi är i nuläget bara några procent cirkulär, 3,4% enligt Circular Gap Report 2023. Det innebär att den stora majoriteten av Sveriges ekonomi fortfarande utgår från jungfruliga resurser, som sedan inte cirkulerar tillbaka in i ett kretslopp. Istället utvinns, skapas och används något som sedan förvandlas till avfall. Sverige ligger under världssnittet till och med, medan länder som Nederländerna – som tvingats accelerera omställningen på grund av begränsat med resurser och en stor befolkning, är uppe i en bra bit över 20% cirkulär ekonomi redan nu. Här finns mycket tankearbete att göra för de flesta företag. Hur ser er affärsmodell ut idag? Är den cirkulär – det vill säga sluter kretslopp, värnar om resurser och minimerar avfall – eller är den traditionellt linjär? En enkel liknelse är att om samtiden handlar om att exempelvis sälja åtta par billiga fast fashion-jeans så handlar framtiden om att sälja ett par genomtänkt producerade kvalitetsjeans – åtta gånger. Genom exempelvis uthyrning, secondhandverksamhet, reparationer och remakedesign. Detta gäller naturligtvis också tjänsteföretag. Första steget blir att granska vilken typ av tjänster man erbjuder och vad konsekvenserna blir av dem. En reklambyrå som skapar kampanjer för fossilbolag bidrar inte till omställningen, exempelvis – även om den inte själv står för fossilanvändningen. Sedan finns det också utsläpp även från tjänsteföretag som behöver minska. De största utsläppsposterna brukar vara: – Resor (skärp resepolicyn, belöna medarbetare som tar tåget med extra semesterdagar, ordna kollektivtrafikkort och cyklar som personalförmån, uppgradera eventuell fordonsflotta till eldrift) – Software och elektronik (köp in renoverade istället för nyproducerade företagsmobiler och -datorer, välj molntjänster och andra digitala leverantörer med omsorg, se till att alla datacenter drivs med förnybar el) – Mat (inför vegetarisk kost som standard på möten och konferenser, minska matsvinn i eventuella personalrestauranger) – Elförbrukning (effektivisera energiförbrukningen och välj elavtal med förnybar el).

Bygg ett resilient företag

Fördelen med att skruva på affärsmodellen är inte bara att utsläppen minskar och kretsloppen sluts, utan också att företaget får fler intäktsben att stå på och på så vis blir resilienta. Än så länge är många cirkulära branscher relativt nya, och det kan vara vanskligt att lägga alla ägg i samma korg (som hyrgarderobsbranschen, där många aktörer fått kasta in handduken). Men att däremot parallellt jobba med att å ena sidan sänka utsläppen, höja kvaliteten och förlänga livslängden och å andra sidan erbjuda reparationer, remaketjänster och samla in uttjänta produkter som kan bli något annat är ett smart sätt att bli cirkulära steg för steg samtidigt som intäktsmodellen blir mer motståndskraftig mot leveransproblem, hårdare lagkrav och lågkonjunturer. Att övergå till en cirkulär affärsmodell är också en nödvändighet för att på sikt behålla kunderna som i allt högre grad blir ”cirkulenter” – detta nyord som beskriver en konsument som vill hålla sitt klimatavtryck nere och inte överkonsumera, utan snarare är intresserad av att kunna laga, vårda, dela och återbruka.

Jobba efter carbon law

Alla företag bör jobba efter ”carbon law” – den modell som slår fast att utsläppen minst behöver halveras varje decennium från 2020. Denna ”lag” går att använda sig av som riktmärke för såväl länder, kommuner och städer som för individer och inte minst företag. För att kunna halvera sina utsläpp behöver man först och främst ha koll på hur stora de är, uppdelat på scope 1, 2 och 3. Scope 1 är de direkta utsläppen från den verksamhet man har, som utsläpp från fabriksskorstenar eller företagsbilar. Scope 2 är indirekta utsläpp från den energi som företaget köper in. Här finns en stor del av världens utsläpp eftersom många fabriker drivs med kolkraft eller olja – medan vi i Sverige har till stor del fossilfri och förnybar el. I scope 3 ryms alla andra indirekta utsläpp som finns i hela livscykeln – från utvinningen av råvaror, transporter, de anställdas pendling till jobbet och alla tjänster som köps in till avfallshantering, hur produkter hanteras av konsumenter och vad som händer när de är uttjänta. Att få koll på utsläppen så att man kan göra en plan för hur de ska minska är A och O för alla typer av företag. Det här är komplext, så det är förmodligen nödvändigt att ta hjälp utifrån för att få korrekta beräkningar – men den investeringen lönar sig på sikt när utsläppen kan minskas och företaget samtidigt får många tillfällen att kommunicera trovärdiga hållbarhetsbudskap.

Summa summarum – du vinner på att bli en del av lösningen

I takt med att världen ställer om kommer allt fler tvingande lagar och styrmedel att pusha företagen i rätt riktning. Att ligga steget före och minska utsläppen självmant redan nu gör det enklare att räkna hem de investeringar som krävs, och samtidigt ökar konkurrenskraften gentemot företag som inte håller hållbarhetsfanan lika högt. Men glöm inte heller att se de möjligheter som öppnar sig i takt med att omställningen tar fart. När gamla, fossila och utsläppskrävande lösningar blir passé behövs klimatsmarta alternativ, som skapar möjligheter till hållbara liv och underlättar omställningen för människor. Se er omkring – vilka möjligheter finns om ni gräver där ni står? Spill och svinn som idag blir avfall men kan bli resurser? Luckor på marknaden för hyr- och delningstjänster? Win/win-samarbeten med andra lokala aktörer som också vill ställa om? 96,6 % av Sveriges ekonomi är idag linjär – det är den ”kaka” som finns att dela på för framtidens företag att dela på!

Maria Soxbo är frilansjournslist och har skrivit denna artikel på uppdrag av GoClimate.